Maskpalmmård
Maskpalmmård Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Ordning | Rovdjur Carnivora |
Familj | Viverrider Viverridae |
Släkte | Paguma Gray, 1831 |
Art | Maskpalmmård P. larvata |
Vetenskapligt namn | |
§ Paguma larvata | |
Auktor | Smith, 1827 |
Utbredning | |
Utbredningsområde | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Maskpalmmård[2] (Paguma larvata) är ett rovdjur i familjen viverrider som lever endast i Syd- och Sydöstasien. Maskpalmmården beskrevs av C.E.H. Smith år 1827.
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Maskpalmmården liknar i sitt utseende en sibetkatt. Pälsen på bålen har en orangebrun till grå färg och har inga fläckar eller strimmor, som är vanliga hos flera andra viverrider. Endast fötterna och svansens spets kan vara mörkare till svartaktiga. Kännetecknande är svart-vita mönster i ansiktet som liknar en mask. En vit strimma som är flankerad av två svarta strimmor sträcker sig från pannan till nosens spets. Ofta finns vita fläckar kring ögonen eller på kinden. Kroppslängden ligger mellan 51 och 76 cm och därtill kommer en 51 till 63 cm lång svans. Vikten ligger mellan 3,6 och 5 kg.[3]
Utbredning och habitat
[redigera | redigera wikitext]Arten vistas i tropiska regnskogar eller i tempererade lövskogar. Utbredningsområdet sträcker sig från nordvästra Indien över centrala och södra Kina till Sydostasien. Maskpalmmården förekommer även på flera öar som Borneo, Sumatra, Taiwan samt på Andamanerna och Nikobarerna. Arten introducerades dessutom i början av 1900-talet på Japan. I bergstrakter förekommer den upp till 2 500 meter över havet.[1]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Individerna lever främst ensamma och är aktiva på natten. På dagen vilar de på trädet gömd bland täta lövansamlingar. I beteendet påminner djuret lite om skunkar, den påfallande ansiktsmasken kan avskräcka fiender och arten producerar en illaluktande vätska i sina analkörtlar som fungerar som varningssignal.[4]
Maskpalmmården är allätare men livnär sig främst på frukter. Den fångar även små ryggradsdjur som ekorrar, möss och fåglar och äter dessutom insekter.[1]
Honan kan para sig två gånger per år och per kull föds en till fyra ungar. Ungdjuren är efter ungefär tre månader full utvecklade. Annars är lite känt om fortplantningssättet. Individer i fångenskap blir oftast upp till 15 år gamla och den äldsta kända individen blev 20 år.[1][3]
Hot
[redigera | redigera wikitext]Arten hotas huvudsakligen av habitatförlust. På grund av det stora utbredningsområde listas den av IUCN som livskraftig.[1]
Maskpalmmården och SARS
[redigera | redigera wikitext]Maskpalmmården jagas i delar av Kina för köttets skull. Otillräcklig tillagning av köttet utpekades som en grund för utbrottet av sjukdomen SARS.[5] I maj 2003 isolerades viruset i flera maskpalmmårdar från en marknad i den kinesiska staden Guangdong. Bevis för viruset hittades även i andra djur från marknaden, till exempel i en mårdhund, samt i personer som jobbade på marknaden.[6]
2006 hittade forskare från Kinas centrum för smittsjukdomskontroll vid University of Hong Kong och från Guangzhous centrum för smittsjukdomskontroll en genetisk länk mellan den variant av SARS-viruset som finns hos viverrider och den variant som finns hos människor. Resultatet bekräftade antagandet att sjukdomen kan överföras mellan olika arter.[7]
En senare studie visade att den variant som finns hos viverrider är bara en del av virusfamiljen som förekommer hos människor. Därför förmodas att människor fick sjukdomen ursprungligen från fladdermöss och att människor överförde viruset till grisar och viverrider.[8]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 13 maj 2011.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Paguma larvata på IUCN:s rödlista, auktor: Duckworth, J.W., Wozencraft, C. & Kanchanasaka, B. 2008, läst 14 maj 2011.
- ^ Kommissionens förordning (EU) 2017/160 om skyddet av vilda djur (PDF), Europeiska unionen, sid.18, läst 2018-09-01.
- ^ [a b] Nowak, R. M. (1999) sid. 759-760 delvis online.
- ^ Lundrigan, B. & S. Baker Paguma larvata på Animal Diversity Web (engelska), besökt 14 maj 2011.
- ^ World Chelonian Trust (2002) Palm Civets (Paguma larvata) and SARS World Chelonian Trust, California
- ^ Guan Y, Zheng BJ, He YQ, Liu XL, Zhuang ZX, Cheung CL, Luo SW, Li PH, Zhang LJ, Guan YJ, Butt KM, Wong KL, Chan KW, Lim W, Shortridge KF, Yuen KY, Peiris JS, Poon LL. (2003) Isolation and characterization of viruses related to the SARS coronavirus from animals in southern China. Science. 2003 Oct 10; 302(5643): 276–278
- ^ Qiu Quanlin (2006) Scientists prove SARS-civet cat link. China Daily, 2006-11-23
- ^ Caldwell, E. (2008) Evolutionary History of SARS Supports Bats As Virus Source Arkiverad 23 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine. Research News, Ohio State University
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Ronald M. Nowak: Walker’s mammals of the world. 6 upplaga. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9.
|