Ludvig Manderström
Christoffer Rutger Ludvig Manderström, född 22 januari 1806 i Stockholm, död 18 augusti 1873 i Köln, var en svensk greve, diplomat, ämbetsman och politiker.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Ludvig Manderström föddes i Stockholm där fadern friherre Erik Ludvig Manderström bodde med anledning av att han var kammarherre hos änkedrottning Sofia Magdalena. Modern friherrinnan Christina Brita Bennet var hovfröken hos samma drottning, och mormodern, friherrinnan Maclean var Bureättling och syster till Rutger Macklean. Farfadern var Christopher Manderström. Ludvig Manderström var andra barnet av fyra och äldste son. Tretton år gammal inskrevs han vid Uppsala universitet, medan hans båda yngre bröder tog den militära banan. Han tog där 1824 kansliexamen.
Manderström började arton år gammal sin bana som extra ordinarie kanslist vid Handels- och finansexpeditionen, för att 1830 bli andre sekreterare vid Kabinettet för utrikes brefväxling. Han utbildades där i diplomati av Gustaf af Wetterstedt och Albrecht Ihre. Efter en tid utsågs han till kammarjunkare. År 1836 utnämndes han till härold vid Nordstjärneorden.
Året därefter tillträdde han posten som kabinettssekreterare åt Oscar I. Han var verksam vid Sveriges medling i de dansk-tyska underhandlingarna 1848–1850, senare envoyé i Wien 1855–1856 och i Paris 1856–1858. Han erhöll 1860 grevlig värdighet
Hemmavid steg han i regeringen och var utrikesstatsminister 1858–1868 samt deltog i Sveriges riksdag som ledamot av första kammaren 1866–1873. Under hans tid som utrikesstatsminister inträffade Ulriksdalskonferensen, då han tillsammans med Gripenstedt och De Geer lyckades avvärja ett allvarligt krigshot. Sedan Manderström lämnat uppdraget i regeringen var han president i Kommerskollegium 1868–1873.
Manderström samlade böcker redan i sin ungdom. Samlingen växte till en av landets förnämsta, framför allt vad gäller dramatisk litteratur. Den delen av samlingen köptes på auktion 1874 av envoyén A. Lagerheim för att gå vidare till Silfverschiöldarnas förnämliga bibliotek på Kobergs slott. Den bokauktionen blev ryktbar, inte minst för att priserna "överskredo vansinnets gränser". [7]
Manderström figurerade som Baron Slusk i nyckelroman Spionen i den förnäma werlden i Stockholm (1831) av Carl David Arfwedson. Boken ville ge avslöjande inblickar i Stockholmssocietetens liv. Den behandlar den vackra äventyrerskan fru Rothstein och hennes uppvaktare, bland andra "Baron Slusk".
Ingift morbror till Carl Snoilsky.
Ordnar och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]Svenska utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden (Serafimerorden), 12 juli 1858.[8]
- Kommendör med stora korset med briljanter av Nordstjärneorden, 1857.[8]
- Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 9 juni 1855.[8]
- Kommendör av Nordstjärneorden, 4 september 1848.[8]
- Riddare av Carl XIII:s orden, 28 januari 1854.[8]
- Manderström var ledamot nummer 496 av Kungliga Vetenskapsakademien från 1848.[8]
- Ledamot av Svenska Akademien från 1852 (ständig sekreterare 1869-1872).
Utländska utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Storkorset av Belgiska Leopoldsorden, senast 1872.[9]
- Riddare av Danska Elefantorden, 10 augusti 1859.[8]
- Storkorset av Danska Dannebrogorden, 24 juli 1848.[8]
- Kommendör av Danska Dannebrogorden, 16 juli 1846.[8]
- Storkorset av Franska Hederslegionen, 8 april 1865.[8]
- Storkorset av Grekiska Frälsareorden, senast 1873.[9]
- Storkorset av Norska Sankt Olavs orden, 1 december 1858.[8]
- Kommendör av Norska Sankt Olavs orden, 5 september 1848.[8]
- Storkorset av Nederländska Lejonorden, senast 1873.[9]
- Storkorset av Nederländska Ekkronans orden, 1 september 1849.[8]
- Riddare av andra klassen av Preussiska Röda örns orden, 1 augusti 1848.[8]
- Storkorset av Portugisiska Torn- och svärdsorden, 19 oktober 1860. [8]
- Riddare av Ryska Sankt Stanislausorden, 1 maj 1835.[8]
- Första klassen av Tunisiska orden Nischan el Iftikhar, 1861.[8]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
- Manderström, 2. Kristofer Rutger Lundvig i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
- Manderström, 2. Kristoffer Rutger Ludvig i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Lazarus (1897). ”Firman Tottie & Arfwedson”. Svenska millionärer : minnen och anteckningar. 1. Samlingen. Stockholm. sid. 15–17. Libris 68699. https://runeberg.org/millionar/1/0019.html
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Burius, Anders (2000). ”Baron Slusk spionerar”. Biblis (Tidskrift) 2000(3) :1 = nr 9,: sid. 52–61 : ill. 1403-3313. ISSN 1403-3313. Libris 9692036
- Johansson, Alf W.: Ludvig Manderström i Svenskt biografiskt lexikon (1985–1987)
- Manderström, Ludvig; Klemming, Gustaf Edvard (1874–1874). Grefve L. Manderströms boksamling enligt den af honom upprättade förteckning. Stockholm. Libris 2158490
- Sundberg, Anton Niklas (1875). Ludvig Manderström : minnesteckning såsom inträdestal i Svenska Akademien den 20 december 1874. Stockholm: Norstedt. Libris 14701091
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h] C R Ludvig Manderström, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 9017, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Hovförsamlingens kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0007/C I/4 (1766-1818), bildid: C0054452_00240, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 30 maj 2019, ”Christoffer Rutger Ludvig,,24/27”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 241, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgfqw, läst: 16 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0006/F I/11 (1869-1877), bildid: 00012481_00225, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 30 maj 2019, ”452,(Aug),18,1,,Manderström Christoffer Rutger Ludvig....67,5,26...”.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 7 november 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Svenska Akademin ledamotsregister: manderstrom-ludvig, läst: 20 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Nordiskt lexikon för bokväsen, del 2. 1962. sid. 66-67
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] ”Manderström nr 246 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Manderstr%C3%B6m_nr_246#TAB_4. Läst 1 februari 2018.
- ^ [a b c] ”461 (Sveriges och Norges stats-kalender / 1872)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sonkal/1872/0501.html. Läst 1 februari 2018.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Ludvig Manderström.
|
|
- Ledamöter av Sveriges riksdags första kammare
- Ridderskapet och adelns riksdagsledamöter
- Svenska ämbetsmän under 1800-talet
- Presidenter i Kommerskollegium
- Ledamöter av Svenska Akademien
- Svenska Akademiens ständiga sekreterare
- Ledamöter av Vitterhetsakademien
- Svenska boksamlare
- Kabinettssekreterare
- Svenska diplomater under 1800-talet
- Sveriges utrikesministrar
- Svenska grevar under 1800-talet
- Ämbetsmän från Stockholm
- Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien
- Riddare av Carl XIII:s orden
- Kommendörer med stora korset av Nordstjärneorden
- Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden
- Storkorset av Hederslegionen
- Mottagare av Sankt Olavs orden
- Mottagare av Dannebrogorden
- Bureätten
- Födda 1806
- Avlidna 1873
- Män
- Mottagare av Serafimerorden
- Diplomater från Stockholm
- Politiker från Stockholm