J-2 (raketmotor)
Ursprung | USA |
---|---|
Första flygning | 26 februari 1966 |
Sista flygning | 15 juli 1975 |
Designer | MSFC, Rocketdyne |
Tillverkare | Rocketdyne |
Efterföljare | HG-3, J-2X |
Status | Avvecklad |
Bränsle | |
Bränsle | Flytande väte och flytande syre (LOX) |
Blandningsförhållande | 5,5:1 |
Cykel | Gasgenerator |
Konfiguration | |
Dysans proportion | 27.5 |
Prestanda | |
Dragkraft (vac.) | 1 033 kN |
Dragkraft (SL) | 486 kN |
Dragkraft/vikt | 73,18 |
Brännkammartryck | 5,26 MPa |
Isp (vac.) | 421 sec |
Isp (SL) | 200 sec |
Dimensioner | |
Längd | 3,4 m |
Diameter | 2,1 m |
Tom vikt | 1 788 kg |
Används av | |
Saturn IB, Saturn V |
J-2 var en raketmotor som tillverkades av Rocketdyne. Den var USA:s största produktionstillverkade LH2-drivna raketmotor innan rymdfärjans SSME framställdes, och var i en ny variant, J-2X, planerad att användas i samband med Constellationprogrammet.
J-2 var en viktig komponent i Saturn V-raketen. Fem J-2-motorer användes i S-II, det andra raketsteget. En J-2 användes i S-IVB, det tredje raketsteget i Saturnus V och det andra steget i Saturn I. Det fanns förslag att använda varierande antal J-2-motorer i den planerade Nova-raketens övre steg.
Ett unikt kännetecken för J-2 (på sin tid) var att motorn kunde återstartas efter att den stängts av. J-2-motorn på S-IVB-steget var avsedd att avfyras två gånger. Den första avfyrningen på två minuter placerade Apollofarkosten i omloppsbana run Jorden. Efter att Apollobesättningen bekräftat att rymdfarkosten fungerade korrekt, avfyrades J-2-motorn igen för att ge Apollofarkosten tillräckligt mycket rörelseenergi för att uppnå flykthastighet från Jorden och sätta den på kurs mot månen.
J-2X
[redigera | redigera wikitext]J-2X var en ny variant av J-2 som utformades för att ingå i Constellationprogrammet, som dock lades ner 2010. Ursprungligen skulle raketsteget EDS ha två J-2X-motorer, men efter att Ares V:s första steg gjordes kraftfullare slopades en av motorerna. EDS blev därför ganska lik sin föregångare, S-IVB-steget.
Den nya J-2X var avsedd att vara mer effektiv och enklare att bygga än sin föregångare J-2, samt vara billigare än SSME. Den 6 juli 2007 fick Rocketdyne ett kontrakt värt 1,2 miljarder US-dollar för "formgivning, utveckling, testning och utvärdering av J-2X-motorn som skall driva de övre stegen i Ares I- och Ares V-raketerna."
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör J-2 (raketmotor).
|