Hoppa till innehållet

Jérôme Bonaparte

Från Wikipedia
Jérôme Bonaparte
Porträtt av Jérôme Bonaparte som kung av Westfalen. Porträtt av François Gérard
Född15 november 1784[1][2][3]
Ajaccio, Frankrike
Död24 juni 1860[1][2][3] (75 år)
château de Vilgénis, Frankrike
BegravdSaint-Louis-des-Invalides-katedralen
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidIrish College in Paris
collège de Juilly
SysselsättningPolitiker[4], officer, militär
Befattning
King of Westphalia (1807–1813)
Fransk pair (1815–1815)
Les Invalides guvernör (1848–1852)
Senator i andra franska kejsardömet (1852–1860)[4]
MakaElizabeth Patterson Bonaparte
(g. 1803–)[5]
Katharina av Württemberg
(g. 1807–)[5]
Giustina Bartolini-Baldelli
(g. 1853–)[5]
PartnerDiana Rabe von Pappenheim
Ernestine von Pückler-Limpurg
BarnJérôme Napoleon Bonaparte (f. 1805)
Jenny von Gustedt (f. 1811)[6]
Heinrich Bach (f. 1812)
Jérôme Napoléon Charles Bonaparte (f. 1814)
Mathilde Bonaparte (f. 1820)
Napoléon Joseph Charles Paul Bonaparte (f. 1822)
Jérôme David (f. 1823)
FöräldrarCarlo Buonaparte
Laetitia Ramolino
SläktingarJoseph Bonaparte (syskon)
Napoleon I (syskon)
Lucien Bonaparte (syskon)
Elisa Bonaparte (syskon)
Louis Bonaparte (syskon)
Pauline Bonaparte (syskon)
Caroline Bonaparte (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Gyllene skinnets orden (1809)
Elefantorden (1811)
Storkors av Hederslegionen
Andreasorden
Riddare av Sankt Alexander Nevskij-orden
Westfaliska Kronorden
Sankt Alexander Nevskij-orden
Svarta örns orden
Sankta Helena medaljen
Namn ingraverat på Triumfbågen
Marskalk av Frankrike
Järnkroneorden
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Jérôme Bonaparte, född 15 november 1784 i Ajaccio, död 24 juni 1860 på slottet Villegénis (nära Paris).

Son till Carlo Buonaparte och Laetitia Ramolino; yngste bror till Napoleon I.

Jérôme hade knappt hunnit sluta skolan förrän Napoleon gjorde honom till militär, först vid hären och sedan inom flottan. Napoleon drömde om en karriär för sin yngste bror som storamiral och skickade 1803 iväg honom på en sjöexpedition till Västindien. Väl framkomna, blev expeditionen jagade av engelska kryssare, och tvangs gå in i amerikansk hamn. Där fick Jérôme ett fantastiskt mottagande i egenskap av förste konsulns bror. Han slog sig ned i Baltimore, där han den 24 december 1803 gifte sig med en rik och vacker köpmansdotter, Elizabeth Pattersson (1785–1879). Både Jérômes mor och hans bror, som strax därefter blev Frankrikes kejsare, förklarade äktenskapet som olagligt och uteslöt Jérôme från all arvsrätt till franska tronen.

Jérôme återvände till Frankrike 1805 tillsammans med sin amerikanska hustru (hon vägrades dock att landstiga). Han gick med på att äktenskapet ogiltigförklarades och blev sedan konteramiral, fransk prins och "kejserlig höghet".

Den 18 augusti 1807 utnämndes han till kung av det av Napoleon nygrundade kungariket Westfalen, där han kom att utveckla ett praktfullt hovliv, gladlynt och nöjeslysten som han var. Den 23 augusti 1807 gifte han om sig med Katharina av Württemberg (1783–1835), dotter till Fredrik I av Württemberg.

1813 förlorade han kronan, men stod vid Napoleons sida under de hundra dagarna. Han vistades därefter utanför Frankrike.

Efter hans andra hustrus död, 1835, gifte han sig för tredje gången den 19 februari 1853 med markisinnan Giustina Bartolini-Baldelli (född 27 november 1811, död 30 januari 1903).

Han fick 1847 tillstånd att återvända till Frankrike. Napoleon III gav honom titeln fransk prins med eventuell arvsrätt till kronan.

Barn (i första äktenskapet):

  1. Jérôme (1805–1870), nordamerikansk godsägare; hans son Charles Joseph Bonaparte var 1906–1909 justitieminister i president Theodore Roosevelts kabinett och grundade 1908 the Bureau of Investigation, sedermera FBI.

Barn (i andra äktenskapet):

  1. Jérôme Charles (1814–1847)
  2. Mathilde (1820–1904) gift med furst Anatolij Demidov (skilda)
  3. Napoleon-Jérôme-Joseph-Charles Bonaparte (1822–1891)

Från Jérôme härstammar den ännu fortlevande grenen av huset Bonaparte.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Bonaparte, 1904–1926.
  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Jerome-Bonapartetopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 2298, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10702.htm#i107014, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] senat.fr, senat.fr-ID: senateur-2nd-empire/bonaparte_jerome0185e2, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] The Peerage person-ID: p10702.htm#i107014, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]