George Finlay
| George Finlay | |
| Född | 21 december 1799[1][2][3] Faversham, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 26 januari 1875[1][2][3] (75 år) Aten |
| Begravd | Första kyrkogården i Aten |
| Medborgare i | Skottland |
| Utbildad vid | Edinburghs universitet University of Glasgow Göttingens universitet  |
| Sysselsättning | Historiker, författare[4] |
| Föräldrar | John Finlay[5] |
| Redigera Wikidata | |
George Finlay, född den 21 december 1799 i Faversham, Kent, död den 26 januari 1875 i Aten, var en skotsk historieskrivare och filhellen.
Finlay begav sig 1823 till Grekland och vistades där som filhellenismens trogne förkämpe ända till sin död. Bland Finlays skrifter märks A history of Greece from its conquest by the Romans to the present time (7 band, 1877), alltjämt huvudframställningen av den senare grekiska och bysantinska historien.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Malmö 1932.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/George-Finlaytopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6jd78nd, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: finlay-george, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ODNB-ID: 9464.[källa från Wikidata]
|