Gentius
 |
Den här artikeln uppfyller inte Wikipedias riktlinjer och behöver:
Motivering: Oklarheter i artikeln vem Gentius var gift med (Etuta eller Teuta), samt vem som efterträdde honom (i denna artikeln står det att Ballaios efterträdde, medan på artikeln Teuta står det att Teuta efterträder Gentius. När bristerna åtgärdats, kan mallen tas bort. Mallen är daterad: 2022-10-16. |
| Gentius | |
|---|---|
| |
Kung över Ardiae
| |
| Regeringstid | 181-168 f.Kr. |
| Företrädare | Pleuratus III |
| Efterträdare | Ballaios |
| Gemåler | Etuta |
| Far | Pleuratus |
| Död | 167 f.Kr. Italien |
Gentius (albanska: Genti, Genci; grekiska: Genthios) var illyrernas siste kung. Han regerade i Illyrien från 180 f.Kr. till 168 f.Kr.. [1]
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Det rapporterades 168 f.Kr. att Gentius beordrade ett par av sina soldater att avrätta brodern Plator för att hindra honom att äkta den Teuta som var dotter till kung Monun av Dardanien. Ett sådant äktenskap skulle göra Plator starkare så att han kunde ta över Gentius rike. Plator blev avrättad och Gentius gifte sig med Teuta, men snart insåg han att han hade gjort ett stort misstag.
Han anslöt sig till Perseus av Makedonien för att förinta Romarriket och när kung Gentius revolterade mot romare och greker blev han besegrad av romarna.[2] Drottning Teuta och kung Gentius skickades med sina anhöriga till Iguvium i Umbrien där de blev inspärrade.
Enligt myten hade Gentius en dubbelgångare som klädde sig som kungen och som färgade sina ögonbryn som honom. Då Scodra kapitulerade inför Lucus Anitius skickades drottning Teuta och Gentius anhöriga till Rom i ett triumftåg, däribland Gentius dubbelgångare. Romarna blev förbluffade och höga män frågade vad som hänt med den riktige Gentius. När Lucus firade sin illyriska triumf i Rom, kom dubbelgångaren fram till honom och skrek så att alla skulle höra; "Jag är Gentius, kung av illyrerna". Alla romare vrålade av skratt och gjorde narr av Lucus.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Jepson, Willis Linn (1975). A Manual of the Flowering Plants of California. University of California Press. ISBN 0-520-00606-2.
- ^ ”Gentius, the last king of the Illyrians - Ancient king of Illyria - Albanopedia.” (på brittisk engelska). Albanopedia. 23 oktober 2017. https://www.albanopedia.com/biographies/gentius-young-king-illyrians. Läst 18 maj 2022.
| |||||