Bjälboätten

	Bjälboätten (Folkungaätten)
	Heraldiskt vapen Ett av Bjälboättens heraldiska vapen, vars utförande återkommit i flera ättlingars vapen och i Sveriges riksvapen
	Sveriges riksvapen
	Kyrktornet i Bjälbo nära Skänninge, där Birger jarls mor Ingrid Ylva sägs ha haft en vävkammare, känd som "Ylvas valv"
Ursprung	Bjälbo, Östergötland
Stamfar	Bengt snivil
Adlad	Svensk uradel
Framstående	Birger Brosa och Birger jarl
Utgrenad i	Bjälboättens lagmansgren, Bjälboättens oäkta gren, Bjälboättens Valdemarsgren
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad	1300-talet
Svärdssidan	Erik Valdemarsson d.y.

Bjälboätten och Folkungaätten är sentida benämningar på en medeltida svensk släkt, som länge tillhörde den svenska makteliten, med centrum i Östergötland och på gården Bjälbo nära Skänninge. Till Bjälboätten räknas en del av de agnatiska ättlingarna till Bengt snivil (1100-talet). Han hade tre kända söner, Birger, Magnus och Karl. Flera medlemmar av ätten var lagmän, biskopar, jarlar och sedermera kungar av Sverige eller Norge. Ättens medlemmar är inte att förväxla med folkungar, en politisk gruppering av stormän och tronpretendenter från framförallt Uppland, som gjorde flera uppror mot kungaättens centralstyre.

Bjälboätten dog ut i slutet av 1300-talet med Erik Valdemarsson d.y.

Vapnet

Vapnet med ett gyllene lejon på tre strängar på blå sköld förekom med viss variation inom ätten, ofta med en tre gånger styckad (senare ibland ginstyckad) sköld, vilka återfinns som strängar bakom lejonet i Birger jarls sköld, och som bildar bakgrund till flera andra vapen med lejon inom Bjälboätten, och möjligen härleds ur ett vapen skall ha förts av flera medlemmar inom den Erikska ätten. Detta vapen med bara de tre strängarna, kan även ses på gravtäcket från Holmger Knutssons gravtäcke från 1400-talet,^[1] där täckets heraldiskt högra sköld visar tre smala bjälkar (strängar), vilka uppvisar likhet med en vapenbild på ett av Knut Långes mynt.^[2]^[3]^[4]

Bjälboättens vapen är också än idag en del i Sveriges riksvapen med ett gyllene lejon ovanpå strömmar av silver i huvudsköldens andra och tredje fält.

Namnet Bjälboätten

Namnet Bjälboätten är ett sentida konventionellt namn, syftande på gården Bjälbo nära Skänninge, som var ättens maktcentrum och det tidigast kända godset i dess ägo. Tidigare kallades den vanligen Folkungaätten i historievetenskaplig, särskilt medeltidsgenealogisk, litteratur, men Bjälboätten anses i dag av medeltidshistoriker vara lämpligare; när medeltida källor nämner "folkungar" handlar det om upproriska stormän, ofta i opposition mot Bjälboätten. "Folkung" betyder 'ättling till Folke', och namnet Folkungaätten förklarades vara efter stamfadern Folke Filbyter, som emellertid efter Sture Bolins forskning inte längre anses kunna säkerställas som historisk person. Beteckningen Folkungaätten infördes 1616 av Johannes Messenius som hämtade uppgifterna om härstamning från Folke Filbyter från en i senare avskrift bevarad 1400-talskälla.^[5] Val mellan benämningarna baseras på historievetenskapliga konventioner, egentligen stipulativa definitioner. De kan alltså varken vara rätt eller fel, bara mer eller mindre lämpliga. Konventionerna har uppstått därför att det inte fanns något samtida namn för släkten.

Idén att "folkungar" ursprungligen närmast skulle vara en partibeteckning framfördes först av Rolf Pipping som hans personliga uppfattning, vilken senare stöddes av Erik Lönnroth. Uppfattningen bygger på jämförelser med norska och isländska förhållanden och de där förekommande beteckningarna kuvlungar, ribbungar och sturlungar med flera. Erikskrönikan, författad mellan 1250 och 1319, kallar folkungarna för folkunga rote, det vill säga en grupp eller ett parti inom det svenska högfrälset på 1200-talet. Ännu in på tidigt 1900-tal har begreppet använts om avdelning i politiskt parti. ^[6]

Släkten brukar indelas i ett antal grenar, men med Bjälboätten avses oftast den gren som utgick från Birger jarl och i ett antal generationer från och med Birgers son Valdemar Birgersson kom att inneha kungamakten.

Svenska kungar och drottningar av Bjälboätten

Kungar, samtliga härstammade från Birger jarl:

Valdemar
Magnus Ladulås
Birger
Magnus Eriksson (även Magnus VII av Norge)
Håkan Magnusson (även Håkan VI av Norge)
Erik Magnusson

Drottningar:

Ragnhild (enligt teori av Sven Lagerbring)
Ingegärd Birgersdotter
Katarina Sunesdotter

Släktträd

Bjälboättens kungliga gren

Endast den kungliga grenen har medtagits. Sidogrenar, liksom döttrar och ej till vuxen ålder levande söner, har markerats med brutna linjer. Kungar och regerande drottningar har markerats med fetstil. Personer med osäker historisk existens har markerats med frågetecken.

Valdemar Birgersson

Magnus Ladulås

Birger Magnusson

Ingeborg Håkansdotter

Valdemar Magnusson

Magnus Eriksson

Blanka av Namur

Erik Magnusson

Håkan Magnusson

Margareta

Olof III

Bjälboättens Valdemarsgren

Huvudartikel: Bjälboättens Valdemarsgren

Kung Valdemar Birgersson av Sverige

Erik Valdemarsson
(d. 1261)

Ingeborg
grevinna av Holstein

Erik Valdemarsson d.ä.

Marina
g Rudolf von Diepholz

Rikissa
drottning av Polen
g Przemyslaw II av Polen

Katarina
död 1283

Margareta
Nunna

Valdemar Eriksson

Erik Valdemarsson d.y.

Bjälboättens lagmansgren

Huvudartikel: Bjälboättens lagmansgren

Magnus Minnesköld (se ovan)

Ingrid Ylva (se ovan)

Bengt Magnusson (se ovan)

Margareta

Magnus Bengtsson

Ingeborg Bengtsdotter

Ramborg Bengtsdotter

Katarina Bengtsdotter

Bjälboättens oäkta gren

Huvudartikel: Bjälboättens oäkta gren

Birger jarl (se ovan)

okänd kvinna

Gregers Birgersson

Knut Gregersson

Magnus Gregersson, tre giften:
1 Ragnhild Erlandsdotter (Finstaätten)
2 Ingegärd Filipsdotter (Rumbyätten)
3 dotter till Karl Tjälfvesson (Fånöätten)

Karl Gregersson

N Gregersotter, gift med
Filip Ingevaldsson (Örnsparre)

N Gregersdotter, möjligen mor till
drotsen Mats Kettilmundsson

Peter Magnusson

Gregers Magnusson
drots 2 ggr 1330-talet

Ingeborg Magnusdotter
g Karl Dansson (Stjärnbjälke)

Margareta Magnusdotter
Nunna i Sko kloster

Kristina Magnusdotter
domina Cristina

Knut Magnusson
predikarbroder i Sigtuna

Karl Magnusson

Johan Magnusson
lagman

Helena Magnusdotter

Magnus Gregersson
svensk ståthållare i Skåne
lagman i Uppland

Bengt Karlsson

Filip Karlsson
slottsfogde, riksråd

Ingegärd Johansdotter
g Trotte Pedersson (Eka)
g Henrik Reventlow

Gregers Bengtsson
hövitsman
Örebro slott

Cecilia Filipsdotter
g Nils Kurke

Bengt Gregersson

Erik Gregersson

Birgitta Gregersdotter

Se även

Referenser

Noter

^ Harrison (2002) sid. 157
^ Bjälboätten i Svenskt biografiskt lexikon
^ Jan Svanberg i Furstebilder från Folkungatid 1987 ISBN 91-85884-52-9 s. 92
^ Holmger Knutssons gravtäcke av textil Historiska Museets samlingar
^ Harrison, Dick (2002). Jarlens sekel. sid. 176-179
^ Svenska Akademiens ordbok: rote (tryckår 1959)

Källor

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Bjälboätten.
Bilder & media

Företrädare: Erikska ätten	Sveriges konungahus 1250–1364	Efterträdare: Mecklenburgska ätten
Företrädare: Hårfagreätten	Norges konungahus 1319–1387	Efterträdare: Ylvingaätten
Företrädare: Estridska ätten	Danmarks konungahus 1376–1387	Efterträdare: Estridska ätten

[1] Harrison (2002) sid. 157

[2] Bjälboätten i Svenskt biografiskt lexikon

[3] Jan Svanberg i Furstebilder från Folkungatid 1987 ISBN 91-85884-52-9 s. 92

[HM-4] Holmger Knutssons gravtäcke av textil Historiska Museets samlingar

[5] Harrison, Dick (2002). Jarlens sekel. sid. 176-179

[SAOB-6] Svenska Akademiens ordbok: rote (tryckår 1959)

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]