Hoppa till innehållet

Esther Salaman

Från Wikipedia
Esther Salaman
Född6 januari 1900[1]
Zjytomyr
Död9 november 1995 (95 år)
London Borough of Haringey, Storbritannien
Medborgare iStorbritannien och Kejsardömet Ryssland
Utbildad vidUniversitetet i Cambridge
Humboldt-Universität zu Berlin
SysselsättningFörfattare, fysiker
MakeMyer Head Salaman[2]
BarnRuth Chattie Salaman (f. 1935)[2]
Redigera Wikidata

Esther "Polly" Salaman, född Polianowsky (hebreiska: אֶסְתֵּר פאָליאַנאָווסקי שָׂלָמָן, ryska: Эстер Поляновская Саламан), född 6 januari 1900, död 9 november 1995, var en ryskfödd judisk författare och fysiker. Hon är bäst känd för sin biografi om Albert Einstein, hennes vän och lärare, medan hon studerade vid Berlins universitet.[3]

Esther Polianowsky föddes i Zhytomyr i Ukraina. Hennes far var en judisk timmerhandlare.[3] 1917 antogs hon till Kievs universitet för att studera matematik. När inbördeskrig och antisemitiska pogromer spred sig över det tidigare ryska kejsardömet, förbjöd hennes far henne dock att åka ensam till Kiev.

Polianowsky kämpade i det ukrainska nationella motståndet under det ryska inbördeskriget, och flydde därefter till Palestina i januari 1920 för att ansluta sig till en grupp jordbrukspionjärer.[4] Hon lyckades skaffa resedokument åt sin mor och fyra syskon och betalade ett team av polska skogsarbetare för att leda dem till den polska gränsen i hemlighet. Därifrån guidade Ester dem till Palestina.[5]

Cavendishlaboratoriet 1927

Trots den osäkra situationen för judar i Tyskland valde Esther och hennes syster Feyga (Fania) att flytta till Berlin sommaren 1922 för att återuppta sin utbildning. Polianowskys ansökan till universitetet i Berlin stöddes av Albert Einstein,[3] vars rekommendation fick henne tillträde till fakulteten för fysik, trots att hon inte hade genomfört något inträdesprov. Medan hon var hans elev utvecklade Polianowsky en personlig relation med Einstein. Han uppmuntrade henne att skriva efter att ha läst hennes artikel i Frankfurter Zeitung, som berättade om de mordiska pogromerna i Zhytomyr av Symon Petljuras kosacker under den ortodoxa julen 1918.

När nazistpartiet hade framgångar i Tyskland uppmuntrades Polianowsky av Einstein att lämna landet efter examen. Han gav henne en rekommendation att bedriva doktorandstudier vid Cavendishlaboratoriet under Ernest Rutherford.[3] Hennes stipendium, finansierat av den judiska filantropen Redcliffe Salaman, var villkorat av att hon senare åkte till Israel för att undervisa.[6] Även om denna plan inte blev verklighet, stod hon nära familjen Salaman och gifte sig med Redcliffes äldsta son Myer, en patolog.[3] Polianowsky lämnade Cavendish sommaren 1928, med ofullständig doktorsexamen, för att ägna sitt liv åt sin familj.

Tidig karriär

[redigera | redigera wikitext]

På förslag av Ludwig Wittgenstein började Esther skriva skönlitteratur för en engelsk publik.[6] Hon publicerade sin första roman, Two Silver Rubles, 1932, bara sex år efter att hon hade anlänt till England och bara kunde jiddisch, ryska, tyska och hebreiska.[7]

Från 1940 delade Myer och Esther Salaman ett stort hus i Cambridge med sina nära vänner Frances och Francis Cornford, tillsammans med sina respektive barn. Salamans hade tre barn: Nina Wedderburn, Thalia Brenda Polak och David Francis Salaman.[8] När Myer gick med i Royal Army Medical Corps 1943, stannade Esther och deras barn kvar med Cornfords. Samma år publicerade hon och Frances tillsammans en antologi med dikter från ryska, som inkluderade biografier om Ivan Krylov, Aleksandr Pusjkin, Aleksandr Blok och Anna Akhmatova.[4]

De två familjerna drog sig ofta tillbaka till Ringstead, Norfolk, där familjen Cornford hade en stuga kopplad till familjen Darwins sex våningar höga Hunstanton Mill, byggd 1850. Från 1936 fungerade The Mill som ett plats för diskussioner för Theoretical Biology Club, en grupp organicister och matematiska biologer, däribland John Desmond Bernal, Max Black, J.B.S. Haldane, Dorothy och Joseph Needham, Karl Popper, Conrad Hal Waddington, Bertold Wiesner, Joseph H. Woodger och Dorothy Wrinch.[9] 1956 sålde Frances Cornford fastigheten till Salamans.[10]

Salamans minnen av Einstein sändes på BBC third program 1955, och hennes andra roman, The Fertile Plain, publicerades 1956.[11]

Senare i livet

[redigera | redigera wikitext]

1948 anställdes Myer Salaman som chef för cancerforskningsavdelningen vid London Hospital Medical College och familjen flyttade till London. Esther Salamans senare verk inkluderar A Collection of Moments (1970), en studie av ofrivilligt minne, och The Great Confession (1973), som utforskar användningen av minne av Sergej Aksakov, Thomas de Quincey, Leo Tolstoj och Marcel Proust. Hon publicerade memoarer av Albert Einstein och Paul Dirac i Encounter 1979 respektive 1986.

Salaman dog den 9 november 1995 vid 95 års ålder.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Esther Salaman, 23 februari 2022.
  1. ^ Kindred Britain, Kindred Britain-ID: I19696, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e] Lazarsfeld-Jensen, Ann (2014). ”Russian Dolls: The Polianowski Sisters' Memoirs on Albert Einstein and Ludwig Wittgenstein” (på engelska). Women in Judaism: A Multidisciplinary Journal 11 (2). ISSN 1209-9392. https://wjudaism.library.utoronto.ca/index.php/wjudaism/article/view/26969. Läst 24 februari 2022. 
  4. ^ [a b] Polak, Dolf (23 november 1995). ”Obituary: Esther Salaman” (på engelska). The Independent. https://www.independent.co.uk/news/people/obituaryesther-salaman-1583261.html. Läst 24 februari 2022. 
  5. ^ Wordsworth, Saul (juli 2009). ”My Russian Grandmother” (på engelska). SaulWordsworth.com. Arkiverad från originalet den 6 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190606202038/http://www.saulwordsworth.com/miscellaneous/my-russian-grandmother/. Läst 24 februari 2022. 
  6. ^ [a b] Lazarsfeld-Jensen, Ann (2015). ”Home and the Female Scholar: Re-visiting the Salamans' Archives”. Women in Judaism: A Multidisciplinary Journal 12 (1). ISSN 1209-9392. https://wjudaism.library.utoronto.ca/index.php/wjudaism/article/view/26334. 
  7. ^ Diment, Galya (2013). A Russian Jew of Bloomsbury:The Life and Times of Samuel Koteliansky. McGill-Queen's University Press. ISBN 978-0-7735-4176-4. https://books.google.com/books?id=jD2fqZmKTEsC 
  8. ^ ”The WATCH File: Writers, Artists and Their Copyright Holders” (på engelska). Harry Ranson Center, University of Texas at Austin. https://norman.hrc.utexas.edu/Watch/record_detail.cfm?Artist_Indiv_ID=12241. Läst 24 februari 2022. 
  9. ^ Niemann, Hans-Joachim (2014). Karl Popper and the Two New Secrets of Life. Tübingen: Mohr Siebeck. ISBN 978-3-16-153207-8. https://books.google.com/books?id=RTPpiAMuZRcC&pg=PA40 
  10. ^ ”Ringstead Towermill” (på engelska). Norfolk Mills. Arkiverad från originalet den 13 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190613201236/http://www.norfolkmills.co.uk/Windmills/ringstead-towermill.html. Läst 24 februari 2022. 
  11. ^ Jacobson, Dan. ”Memory Uncorrupted” (på engelska). Commentary. https://www.commentary.org/articles/dan-jacobson/the-fertile-plain-by-esther-salaman/. Läst 24 februari 2022.