Denebola
| Denebola | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Lejonet |
| Rektascension | 11t 49m 03,58s[1] |
| Deklination | +14° 34′ 19,41″[1] |
| Skenbar magnitud () | 2,14 (amplitud 0,025)[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | A3Va[1] |
| U–B | +0,153 |
| B–V | 0,090 ±0,000[3] |
| Variabeltyp | Pulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCTC)[4] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -0,2[5] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -497,68 ± 0,87[3] mas/år Dek.: -114,67 ± 0,44[3] mas/år |
| Parallax () | 90,91 ± 0,52[6] |
| Avstånd | 35,9 ± 0,2 lå (11,00 ± 0,06 pc) |
| Absolut magnitud () | +1,93[7] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,78[8] M☉ |
| Radie | 1,728[8] R☉ |
| Luminositet | 15[8] L☉ |
| Temperatur | 8 500[9] K |
| Metallicitet | 0,00[8] |
| Vinkelhastighet | 128[10] km/s |
| Ålder | 100-380[8] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| Beta Leonis, 94 Leonis, HD 102647, GCRV 7151, LFT 853, PPM 128576, GEN# +1.00102647, LHS 2462, ROT 1752, GJ 448.0, LSPM J1149+1434, SAO 99809, ADS 8314 A, GJ 448, LTT 13249, SKY# 22318, AG+14 1239, 2MASS J11490366+1434197, SV ZI 900, ASCC 952815, HGAM 606, N30 2755, TD1 15885, BD+15 2383, HIC 57632, TYC 870-988-1, CCDM J11490+1433A, HIP 57632, NLTT 28642, UBV 10637, Ci 20 663, HR 4534, NSV 5349, UBV M 17408, CSI+15 2383 1, IDS 11440+1508 A, PLX 2738, USNO-B1.0 1045-00205720, CSV 101225, IRAS 11464+1451, PLX 2738.00, uvby98 100102647 V, FK5 444, IRC +10247, PMC 90-93 319, WDS J11491+1434A, GC 16189, JP11 2102, PM 11465+1451, HFE83 827[1] | |
Denebola eller Beta Leonis (β Leonis, förkortat Beta Leo eller β Leo), som är stjärnans Bayer-beteckning, är den näst ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Lejonet. Den har en skenbar magnitud på 2,14[2] och är tydligt synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 90,9[6] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 36 ljusår (ca 11 parsek) från solen.
Nomenklatur
[redigera | redigera wikitext]Det traditionella namnet Denebola är förkortat från Deneb Alased, från den arabiska frasen ذنب الاسد nedan ab al-asad, "lejonens svans", eftersom den representerar lejonets svans, stjärnans position i Lejonets stjärnbild.[11] (Deneb i Cygnus har ett liknande namn.) I Alphonsine Tables är den angiven som Denebalezeth.[12] På RA Proctors stjärnkarta år 1871 på norra halvklotet betecknades den Deneb Aleet.
År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[13] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN:s första bulletin från juli 2016[14] innehöll en tabell över de första två satserna av namn som fastställts av WGSN där namnet Denebola anges för Beta Leonis, vilket nu ingår i IAU:s Catalog of Star Names.[15]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Denebola en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A3 Va.[1] Den har en massa som är ca 80 procent[8] större än solens massa, har en radie som är ca 1,7[8] gånger större än solens och avger från dess fotosfär ca 15[8] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 8 500[9] K.
Denebola har en hög prognoserad rotationshastighet på 128 km/s, vilket är av samma storleksordning som för den mycket snabbt roterande stjärnan Achernar. Solen har i jämförelse en ekvatorial rotationshastighet på 2 km/s.[9] Stjärnan antas vara en Delta Scuti-variabel som uppvisar fluktuationer i ljusstyrka på 0,025 magnituder med en period på ca 10 gånger per dygn.[4]
Indicier på en stoftskiva
[redigera | redigera wikitext]Denebola utstrålar mer infraröd strålning än förväntat, vilket tyder på att det måste finnas en softskiva med svalare material runt stjärnan. Eftersom vårt eget solsystem antas ha bildats från en sådan stoftskiva, är Denebola och liknande stjärnor som Vega och Beta Pictoris goda kandidater för stjärnor med exoplaneter. Stoftet runt Denebola har en temperatur på 120 K. Misslyckade försök att avbilda stoftskivan tyder på att skivan är mindre i storlek än den runt Beta Pictoris, som har avbildats ett flertal gånger.[16]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 9 januari 2019.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] ”Basic data: * bet Leo – Variable star of Delta Scuti type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Beta+Leonis&submit=SIMBAD+search. Läst 21 juli 2015.
- ^ [a b] ”bet Leo” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=17232. Läst 21 juli 2015.
- ^ [a b c] van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=57632. Läst 21 juli 2015.
- ^ [a b] Mkrtichian, D. E.; Yurkov, A. (5–7 November 1997). "β Leo - Back to Delta Scuti Stars?". Proceedings of the 20th Stellar Conference of the Czech and Slovak Astronomical Institutes. Brno, Czech Republic: Dordrecht, D. Reidel Publishing Co. p. 172. Bibcode:1998vsr..conf..143M. ISBN 80-85882-08-6.
- ^ Evans, D. S. (June 20–24, 1966), Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick, eds., "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities", Determination of Radial Velocities and their Applications, University of Toronto: International Astronomical Union, 30: 57, Bibcode:1967IAUS...30...57E
- ^ [a b] van Leeuwen, F. (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ Evans, D. S. (June 20–24, 1966), Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick, eds., "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities", Determination of Radial Velocities and their Applications, University of Toronto: International Astronomical Union, 30: 57, Bibcode:1967IAUS...30...57E
- ^ [a b c d e f g h] Di Folco, E.; et al. (2004). "VLTI near-IR interferometric observations of Vega-like stars". Astronomy and Astrophysics. 426 (2): 601–617. Bibcode:2004A&A...426..601D. doi:10.1051/0004-6361:20047189.
- ^ [a b c] Acke, B.; Waelkens, C. (2004). "Chemical analysis of 24 dusty (pre-)main sequence stars". Astronomy and Astrophysics. 427 (3): 1009–1017. arXiv:astro-ph/0408221. Bibcode:2004A&A...427.1009A. doi:10.1051/0004-6361:20041460.
- ^ Royer, F.; Zorec, J.; Gómez, A. E. (February 2007), "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions", Astronomy and Astrophysics, 463 (2): 671–682, arXiv:astro-ph/0610785, Bibcode:2007A&A...463..671R, doi:10.1051/0004-6361:20065224
- ^ Allen, R. H. (1963), Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.), New York, NY: Dover Publications Inc, p. 258, ISBN 0-486-21079-0, hämtad 2010-12-12
- ^ Kunitzsch, Paul (1986). "The Star Catalogue Commonly Appended to the Alfonsine Tables". Journal for the History of Astronomy. 17 (49): 89–98. Bibcode:1986JHA....17...89K. doi:10.1177/002182868601700202.
- ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
- ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
- ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
- ^ James B. Kaler. ”Denebola (Beta Leonis)” (på engelska). Stars. University of Illinois. http://stars.astro.illinois.edu/sow/denebola.html. Läst 21 juli 2015.
