Demonologi
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Demonologi (från grekiskans δαίμων, daimōn, "demon" och -λογία, -logia, "kunskap") är den teoretiska kunskapen eller läran om demoner, deras väsen och verkningar men också om helvetet, dödsriken och mytologisk ondska. Den praktiska läran, dyrkan eller åkallan av demoner, kallas demonolatri. Demonologi är en förgrening inom teologin, även om det råder delade meningar huruvida det faktiskt bör räknas som ett teologiskt ämne.[1]
Malleus maleficarum (1487) och Practica rerum criminalium (1635) av tysken Benedict Carpzov anförs ofta som exempel på litteratur som utlägger katolska kyrkans demonologi. Andra källor som tar upp ämnet är The Sacred Magic of Abramelin the Mage, The Lesser Key of Solomon (Ars Goetia), Grimoirum Verum med flera medeltida och eftermedeltida verk som tar upp demoners natur och förteckning. Majoriteten av de demonologiska källor som finns är kristna eller utgår från en kristen eller judisk teologi, men begreppet demon och motsvarande väsen finns i flera andra religioner, om vilka det också finns olika förteckningar.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ I Sverige råder ett särskiljande av teologi, som närmast kan liknas kristendomskunskap, och religionsvetenskap. Medan studerandet av demoner kan ske inom religionshistorien som ett religionsvetenskapligt ämne anses demonologi i regel vara en del av teologin. Detta i kombination med att läran om- och handskandet med demoner traditionellt har varit tecken på heresi eller i alla fall synd, finns det få teologer som hävdar sig studera demonologi.