Hoppa till innehållet

Birger Malmsten

Från Wikipedia
Birger Malmsten
Barbro Kollberg och Birger Malmsten i Det regnar på vår kärlek (1946).
Barbro Kollberg och Birger Malmsten i Det regnar på vår kärlek (1946).
Född23 december 1920
Gräsö församling, Uppsala län, Sverige
Död15 februari 1991 (70 år)
Oscars församling, Stockholm, Sverige
Aktiva år1940–1990
MakaHaide Göransson
(1951–1991; hans död)
Betydande roller
David i Det regnar på vår kärlek
Rex i Banketten
Bertil Lindström i Gabrielle
Bror Öster i Goda grannar
IMDb SFDb
Malmsten (fjärde från vänster) tillsammans med TV-teaterensemblen säsongen 1960/1961.

Albert Birger Malmsten, född 23 december 1920 i Gräsö församling, Uppsala län, död 15 februari 1991 i Oscars församling, Stockholm, var en svensk skådespelare.

Som ung flyttade han från födelseorten Gräsö utanför Öregrund till Stockholm och började på allvar ägna sig åt teater mot slutet av 1930-talet. Långfilmsdebuten skedde 1940 i en statistroll som hotellanställd i Snurriga familjen. Efter att han 1943 kommit i kontakt med Ingmar Bergman kom denne att ge honom flera film- och teaterroller. Malmsten hade flera stora roller i Bergmans tidiga filmproduktion i titlar som Det regnar på vår kärlek (1946), Musik i mörker (1948) och Fängelse (1949).

Malmsten började 1962 att arbeta i Dramatiska teaterns ensemble. Åren 1960–1963 uppträdde han också i TV-teatern. Filmrollerna blev med åren ett stort antal.[1] Mot slutet av sitt liv medverkade Birger Malmsten dock nästan uteslutande i TV-produktioner. Han hade en större roll som hyresvärd i serien Goda grannar 1987, och sin allra sista roll hade han i den politiska serien Kopplingen 1991.

Malmsten var från 1951 gift med skådespelaren Haide Göransson.

Filmografi i urval

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1943 Georg Strax innan man vaknar
Bengt Olof Vos
Ingmar Bergman Stockholms studentteater[2]
Ung bonde Niels Ebbesen
Kaj Munk
Ingmar Bergman Dramatikerstudion[3]
Jan Andersson Tivolit
Ingmar Bergman
Ingmar Bergman Stockholms studentteater[4]
1944 Gunnar Spelhuset
Hjalmar Bergman
Ingmar Bergman Dramatikerstudion[5]
Skogvaktaren Rödluvan och vargen
Robert Bürkner
Ingmar Bergman Boulevardteatern[6]
Vilhelm Bennet Aschebergskan på Widtskövle
Brita von Horn och Elsa Collin
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[7]
Fan ger ett anbud
Carl Erik Soya
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[8]
Donalbain Macbeth
William Shakespeare
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[9]
1945 Han Kriss-Krass-Filibom, revy
Rune Moberg och Sture Ericson
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[10]
Pelikanen
August Strindberg
Sture Ericson Helsingborgs stadsteater
Löjtnanten Jacobowsky och översten
Franz Werfel
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[11]
Erik Rabies
Olle Hedberg
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[12]
Gunnar Hansson Ett puzzlespel
Kaj Munk
Sture Ericson Helsingborgs stadsteater
1946 Elon Rekviem
Björn-Erik Höijer
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[13]
1947 Valterson Krigsmans erinran
Herbert Grevenius
Henrik Dyfverman Blancheteatern[14]
1950 Filch Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Ingmar Bergman Intiman[15]
Erik En skugga
Hjalmar Bergman
Ingmar Bergman Intiman[16]
Pojken Medea
Jean Anouilh
Ingmar Bergman Intiman[16]
1951 Drömflickan
Elmer Rice
Hasse Ekman Intiman[17]
1955 David Hoylake-Johnston Vad vet mamma om kärlek
William Douglas-Home
Per Gerhard Intiman[18]
1963 Matt från Myntet Tiggarens opera
John Gay
Per-Axel Branner Dramaten
1964 En bärare Tre knivar från Wei
Harry Martinson
Ingmar Bergman Dramaten[19]
1966 Medverkande I afton improviserar vi
Luigi Pirandello
Mimi Pollak Dramaten
1969 Ferapont Tre systrar (Три сeстры, Tri sestry)
Anton Tjechov
Keve Hjelm Dramaten
1977 Miljökämpe Kurt Reuter Ranstadvalsen
Jan Guillou och Gunnar Ohrlander
Margaretha Byström Dramaten
Virginskij Onda andar
Fjodor Dostojevskij
Ernst Günther Dramaten
  1. ^ Bra Böckers lexikon, 1977
  2. ^ ”Strax innan man vaknar”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/strax-innan-man-vaknar. Läst 16 oktober 2015. 
  3. ^ ”Niels Ebbesen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/niels-ebbesen. Läst 16 oktober 2015. 
  4. ^ ”Tivolit”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tivolit. Läst 16 oktober 2015. 
  5. ^ ”Spelhuset/Herr Sleeman kommer”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/spelhusetherr-sleeman-kommer. Läst 16 oktober 2015. 
  6. ^ ”Rödluvan och vargen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rödluvan-och-vargen. Läst 16 oktober 2015. 
  7. ^ ”Aschebergskan på Widtskövle”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/aschebergskan-på-widtskövle. Läst 16 oktober 2015. 
  8. ^ ”Fan ger ett anbud”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/fan-ger-ett-anbud. Läst 16 oktober 2015. 
  9. ^ ”Macbeth”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/macbeth-0. Läst 16 oktober 2015. 
  10. ^ ”Kriss-Krass-Filibom”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/kriss-krass-filibom. Läst 16 oktober 2015. 
  11. ^ ”Jacobowsky och översten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/jacobowsky-och-översten. Läst 16 oktober 2015. 
  12. ^ ”Rabies”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rabies-0. Läst 16 oktober 2015. 
  13. ^ ”Rekviem”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rekviem. Läst 16 oktober 2015. 
  14. ^ ”Krigsmans erinran”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22235&pos=143. Läst 24 april 2016. 
  15. ^ Calle Pauli (1 september 2005). ”Vild klassiker med lust att ge på käften”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur-noje/vild-klassiker-med-lust-att-ge-pa-kaften/. Läst 6 oktober 2019. 
  16. ^ [a b] ”En skugga/Medea”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-skuggamedea. Läst 17 oktober 2015. 
  17. ^ ”Intiman Teatern”. Leopolds Antikvariat. Arkiverad från originalet den 27 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160127030451/http://www.abm.se/leopolds/Teatrar.Intiman.Stockholm.html. Läst 22 januari 2016. 
  18. ^ ”Den oemotståndliga Alice Eklund”. Dagens Nyheter: s. 18. 23 oktober 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-10-23/288/18. Läst 23 augusti 2015. 
  19. ^ ”Tre knivar från Wei”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tre-knivar-från-wei. Läst 21 oktober 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]