Hoppa till innehållet

Beatrice Järås

Från Wikipedia
Beatrice Järås
Nils Landgren och Beatrice Järås på Grammisgalan på Cirkus, Stockholm den 20 februari 2013.
Nils Landgren och Beatrice Järås på GrammisgalanCirkus, Stockholm den 20 februari 2013.
FöddIngrid Beatrice Järås
23 maj 1950 (74 år)
Oscars församling, Stockholm
Andra namnBeatrice Järås Landgren
MakeNils Landgren
IMDb SFDb

Ingrid Beatrice Järås Landgren, född Järås den 23 maj 1950 i Oscars församling, Stockholm,[1] är en svensk skådespelare och musikalartist. Hon är sedan 1979 gift med musikern Nils Landgren.[2]

Järås började i balettskola redan vid treårsåldern. Som tioåring började hon som elev vid Operans balettskola, men fick överge danskarriären efter en benhinneinflammation. Hon gick vidare till showgruppen Berns Barn och kom till Oscarsteatern 1970 då hon medverkade i operetten Csardasfurstinnan.[källa behövs]

Hon har medverkat i en lång rad musikaler på olika scener bl.a. Les MiserablesCirkus, Stockholm, SkålMaximteatern, 42nd StreetSlagthuset i Malmö, Guys and Dolls på Kristianstads Teater, AnnieNöjesteatern och Fröken AprilYstads Teater. Järås har spelat i revyer och komedier på Stockholms privatteatrar bland annat Para på skojFolkan. Hon har gjort krogshow tillsammans med Björn SkifsHamburger Börs och turnerat med Monica Forsberg i föreställningen Rynkkräm och hundra par skor. Hon uppmärksammades också för sin medverkan i Lars Noréns pjäs Endagsvarelser som gavs i Riksteaterns regi 1996.[källa behövs]

Hon har medverkat i flera filmer och TV-produktioner bland annat Bröllopet, Lotta på Bråkmakargatan och Skeppsholmen. Hon spelade Charlotte i 289 avsnitt av såpan Nya tider. Hon gjorde rösten till drottningen i den svenska versionen av Prinsen av Egypten. Hon medverkade i julkalendern Skägget i brevlådan 2008.[3]

Hon medverkade i Arlövsrevyn 2004, 2005 och 2011 där hon spelade tillsammans med Jarl Borssén, Monica Forsberg, Kent Nilsson med flera. Järås medverkade även i Tommarpsrevyn 2003, 2006 samt 2010. Hösten 2007 spelade hon med i Cats på Nöjesteatern i Malmö, i rollen som Jennyanyadots. 2011 spelade hon Julkabaré på Helsingborgs stadsteater och 2012 är hon på turné med Djupare rynkor och bekvämare skor.[källa behövs]

Filmografi i urval

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1969 En gång till, Sam!
Woody Allen
Stig Olin Intiman[4]
1970 Csardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach
Isa Quensel Oscarsteatern[5]
1973 Godspell
John-Michael Tebelak och Stephen Schwartz
Jonnie Christen
Klaus Pagh
Jarlateatern[6]
1974 Medverkande Hej på dig, du gamla primadonna
Karl Gerhard-kavalkad
Per Gerhard Vasateatern[7]
1979 En man för mycket
Ray Cooney och John Chapman
Klaus Pagh Folkan[8]
1982 Aldonza Mannen från La Mancha
Mitch Leigh, Joe Darion och Dale Wasserman
Georg Malvius Örebro länsteater[9]
1983 Elaine Harper Arsenik och gamla spetsar
Joseph Kesselring
Lars Amble Maximteatern[10]
1989 Charleys tant
Brandon Thomas
Per Gerhard Vasateatern[11]
1990 Mme Thénardier Les Miserables Ken Caswell Cirkus
1992 Para på skoj
Cy Coleman och Michael Stewart
Sandy Grant Folkan[12]
Den vilda sardinen
Michael Frayn
Tony Verner Folkan[13]
1996 Mrs Highby Maratondansen
Horace McCoy
Johan Huldt Parkteatern
1997 Grevinnan Charlotte Malcolm Sommarnattens leende
Stephen Sondheim och Hugh Wheeler
Benny Fredriksson Riksteatern[14]
2005 Grace Farrell Annie
Charles Strouse, Thomas Meehan och Martin Charnin
Jan Hertz Nöjesteatern, Malmö[15]
2014 Hunyak Chicago
John Kander, Fred Ebb och Bob Fosse
Roine Söderlundh Kulturhuset Stadsteatern
  1. ^ Sveriges befolkning 2000: Järås Landgren, Ingrid Beatrice (1950-05-23) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  2. ^ ”Beatrice Järås”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=69741&iv=OVERVIEW. Läst 22 augusti 2012. 
  3. ^ ”Anders och Måns jagar Tomten i årets julkalender”. Sydsvenskan. 14 april 2008. https://www.sydsvenskan.se/2008-04-14/anders-och-mans-jagar-tomten-i-arets-julkalender. Läst 24 oktober 2019. 
  4. ^ Bengt Jahnsson (18 september 1969). ”Lindberg slösar bort sin begåvning i 'Sam'”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-09-18/253/22. Läst 22 augusti 2015. 
  5. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 46. 2 oktober 1970. http://arkivet.dn.se/tidning/1970-10-02/267/46. Läst 30 oktober 2016. 
  6. ^ Ingmar Glanzelius (21 september 1973). ”'Godspell': Fart och spelglädje och mycket vitsande”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1973-09-21/256/22. Läst 20 augusti 2015. 
  7. ^ Bengt Jahnsson (22 september 1974). ”Vasans Karl Gerhard-kavalkad: Satiren utslätad men visorna håller”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1974-09-22/258/15. Läst 23 augusti 2015. 
  8. ^ Bengt Jahnsson (9 mars 1979). ”Unket kvinno- och homoförakt”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1979-03-09/66/12. Läst 22 augusti 2015. 
  9. ^ Marcus Boldemann (6 oktober 1982). ”Fullträff i Örebro”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1982-10-06/271/20. Läst 5 mars 2018. 
  10. ^ Bengt Jahnsson (1 oktober 1983). ”Dötrist på Maxim”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1983-10-01/266/22. Läst 25 januari 2016. 
  11. ^ Marcus Boldemann (1 oktober 1989). ”'Charleys tant' yvig familjeföreställning”. Dagens Nyheter: s. 25. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1989-10-01/266/25. Läst 23 augusti 2015. 
  12. ^ Marcus Boldemann (26 januari 1992). ”Folkans nya musikal riktigt tunn historia”. Dagens Nyheter: s. 24. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1992-01-26/24/24. Läst 22 augusti 2015. 
  13. ^ Marcus Boldemann (29 september 1992). ”Aktörerna klarar inte pjäs i pjäsen”. Dagens Nyheter: s. B5. https://arkivet.dn.se/tidning/1992-09-29/265/19. Läst 5 maj 2018. 
  14. ^ Leif Zern (2 november 1997). ”Sommarnatt utan leende. Riksteaterns föreställning hävdar sig bättre musikaliskt”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/musikal-sommarnatt-utan-leende-riksteaterns-forestallning-havdar-sig-battre-musikaliskt/. Läst 25 maj 2019. 
  15. ^ Christer Nilsson (8 november 2005). ”Rydberg som bländade häxa”. Kristianstadsbladet. http://www.kristianstadsbladet.se/noje/rydberg-som-blandade-haxa/. Läst 29 juni 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]