Apostrofering
Utseende
Stilfigurer |
---|
DIALOG |
Apostrofering |
Descriptio |
Divisio |
Hypofor |
Illeism |
Prosopopoeia |
Ratiocinatio |
Retorisk fråga |
Sermocinatio |
JÄMFÖRELSE |
Allegori |
Antites |
Kenning |
Liknelse |
Metafor |
Metonymi |
Pars pro toto |
Synekdoke |
ORDLEK |
Malapropism |
Oxymoron |
Paronomasi |
Zeugma |
STRUKTUR |
Anastrof |
Isokolon |
Kiasm |
Parallellism |
Trikolon |
TILLÄGG |
Evidentia |
Hopning |
Hyperbol |
Perifras |
Pleonasm |
Polysyndeton |
Stegring |
Tautologi |
UPPREPNING |
Allitteration |
Anadiplos |
Anafor |
Assonans |
Epanalepsis |
Epifor |
Rim |
Symploke |
Synonymi |
UTESLUTNING |
Asyndeton |
Ellips |
Ironi |
Litotes |
Meiosis |
ÖVRIGT |
Antonomasi |
Dysfemism |
Eufemism |
Exclamatio |
Katakres |
Apostrofering är en högtidlig hänvändelse reellt eller till tänkt närvarande person; den används som retorisk stilfigur.[1] I senare litteratur också om tilltal av läsaren.
I debattsammanhang avses med apostrofering normalt att en person i sitt anförande direkt har omnämnt en annan debattdeltagare. Den andre har då i regel rätt till replik.
Exempel
[redigera | redigera wikitext]- ”Sjung, o gudinna, om vreden som brann hos peliden Akilles” (Iliaden)
- ”O sena tiders barn!” (till läsarna i Gösta Berlings saga)
- ”Ack, Gösta Berling, starkast och svagast bland människor” (ur Gösta Berlings saga)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”apostrof - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/apostrof. Läst 27 april 2021.