Användare:Basecam/Rue-Odeon

Belägringen av Arkona ägde rum då styrkor från Danmark och hertigdömet Pommern under ledning av kung Valdemar I av Danmark belägrade den vendiska Ranistammens tempelfort Arkona på ön Rügen under några dagar år 1168.^[a] Belägringen var vällyckad och resulterade i att den sista resten av luticifederationen erövrades och kristnades.

Bakgrunden till händelsen var att de hedniska ranerna hade varit allierade med Valdemars rivalkung Sven Grate. När Valdemar vann tronen efter Grates död, förberedde han tillsammans med biskop Absalon fälttåget mot ranerna. Belägringen varade bara åtta dagar, eftersom en brand bröt ut inne i fortet och danskarna passade på att anfalla fortet medan ranerna var upptagna med att släcka elden.

Danskarna plundrade fortet, förstörde Svantevits tempel och högg sönder gudens staty.^[2] Öns befolkning tvingades därefter konvertera till kristendomen tillsammans med sin härskare, Tetzlav av Rügen, som också tvingades erkänna den danska kungen som sin överherre. Belägringen gjorde intryck på makthavarna i det samtida Europa, som härvid fick intrycket av att Europas sista kvarvarande hedningar borde kristnas genom våld och erövring.

Skildringar av händelsen

Helmolds krönika

Den tidigast kända texten saxiske krönikeskrivaren Helmold av Bosau. Waldemar. Helmold daterar händelsen till 1168.

Saxos beskrivning

Den danske medeltida historikern Saxo Grammaticus skrev målande om i Gesta Danorum. Arkonas indtagelse er et højdepunkt i Saxos værk og et skoleeksempel på hans fremhævelse af Absalon på kong Valdemars bekostning.^[3]

Tuxens målning

En annan känd skildring av händelsen är den danske målaren Laurits Tuxens monumentala målning som färdigställdes 1894. Bilden bygger på Saxos beskrivning och är komponerad med hjälp av skådespelare, hamnarbetare, teaterrekvisita och en hel del konstnärlig frihet. Centralt i bilden syns ele... som representerar... Fantasirik målning utförd med stort tekniskt kunnande - inspirerad av dåtidens europeiska mästare, exempelvis Ilja Repin, i synnerhet hans målning Pråmdragarna på Volga.

Korstågslogik av kärleksfullt våld.^[4]

Laurits Tuxen, *Arkonas intagande av kung Valdemar den Store och biskop Absalon 1169* (1894). Olja på duk, 273 x 651 cm. A 692.
Det Nationalhistoriske Museum på Frederiksborgs slott. Målningen beställdes 1888 av J.C. Jacobsen.

Kontrasten mellan kristna segerherrar och besegrade hedningar. Mellan svärdets makt och kyrkans makt. Skägg och slätrakat. Motljus. Saxo skymtar fram: på så sätt är även det skrivna ordets makt representerad i bilden.

Se även

Vendiska korståget
Slaget vid Lindanäs − betydande del av det danska korståget i norra Livland

Kommentarer

^ Det är omdiskuterat om händelsen ägde rum 1168 eller 1169. Båda årtalen förekommer i den historiska litteraturen. 1169 har traditionellt setts som det troligaste alternativet, men nyare forskning lägger allt oftare fram 1168 som det korrekta årtalet.^[1]

Referenser

^ Lind, John (2002). ”Kirkerne, fyrsterne og venderkorstogene” (på danska). Venner og Fjender. Dansk-vendiske forbindelser i vikingetid og tidlig middelalder (Næstved: Næstved Museum): sid. 24.
^ Harrison, Dick (2005). Gud vill det! Nordiska korsfarare under medeltiden. Stockholm: Ordfront. sid. 255ff
^ Fenger, Ole (2005). ”Indtagelsen af Arkona” (på danska). Danmarkshistorien.lex.dk. Lex. https://danmarkshistorien.lex.dk/Indtagelsen_af_Arkona. Läst 10 oktober 2024.
^ Lopdrup, Hanne; m.fl. (1990). Laurits Tuxen. Portrætter og historiemalerier. Hillerød: Det Nationalhistoriske Museum på Frederiksborgs slott. sid. 26ff. ISBN 87-87237-42-3

[2] Det är omdiskuterat om händelsen ägde rum 1168 eller 1169. Båda årtalen förekommer i den historiska litteraturen. 1169 har traditionellt setts som det troligaste alternativet, men nyare forskning lägger allt oftare fram 1168 som det korrekta årtalet.^[1]

[1] Lind, John (2002). ”Kirkerne, fyrsterne og venderkorstogene” (på danska). Venner og Fjender. Dansk-vendiske forbindelser i vikingetid og tidlig middelalder (Næstved: Næstved Museum): sid. 24.

[DH-3] Harrison, Dick (2005). Gud vill det! Nordiska korsfarare under medeltiden. Stockholm: Ordfront. sid. 255ff

[4] Fenger, Ole (2005). ”Indtagelsen af Arkona” (på danska). Danmarkshistorien.lex.dk. Lex. https://danmarkshistorien.lex.dk/Indtagelsen_af_Arkona. Läst 10 oktober 2024.

[5] Lopdrup, Hanne; m.fl. (1990). Laurits Tuxen. Portrætter og historiemalerier. Hillerød: Det Nationalhistoriske Museum på Frederiksborgs slott. sid. 26ff. ISBN 87-87237-42-3

[a]

[2]

[3]

[4]

[1]