357 Ninina
Utseende
357 Ninina | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Auguste Charlois |
Upptäcktsplats | Nice |
Upptäcktsdatum | 11 februari 1893 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (357) Ninina |
Alternativnamn | A893 CB, 1893 J, 1972 BN, A907 SA[1] |
Uppkallad efter | okänt värde[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,395 AU |
Perihelium | 2,909 AU |
Halv storaxel | 3,152 AU |
Excentricitet | 0,0772257 |
Siderisk omloppstid | 5,6 år |
Medelomloppshastighet | 16,78 km/s |
Medelanomali | 135,4° |
Inklination | 15,05° |
Longitud för uppstigande nod | 137,6° |
Periheliumargument | 255,5° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 124,1 km |
Synodisk rotationsperiod | 36,0 h |
Albedo | 0,037 |
Absolut magnitud (H) | 8,86[3] |
357 Ninina eller A893 CB[1] är en stor asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 11 februari 1893 av den franske astronomen Auguste Charlois. Ursprunget till namnet är okänt.[4]
Asteroiden har en diameter på ungefär 124 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser – 357 Ninina” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=357. Läst 24 november 2016.
- ^ Dictionary of Minor Planet Names, sjätte utgåvan, Springer Science+Business Media, s. 43, ISBN 978-3-642-29717-5.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
- ^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 43. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA43&dq=357+Ninina&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=357%20Ninina&f=false. Läst 30 januari 2017
|