10060 Amymilne
Utseende
10060 Amymilne | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Carolyn S. Shoemaker, E. M. Shoemaker |
Upptäcktsplats | Palomar-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 12 april 1988 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (10060) Amymilne |
Alternativnamn | 1988 GL, 1992 JJ[1] |
Uppkallad efter | Amy Rae Milne[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,909 AU |
Perihelium | 1,983 AU |
Halv storaxel | 2,446 AU |
Excentricitet | 0,1892222 |
Siderisk omloppstid | 3,83 år |
Medelomloppshastighet | 19,04 km/s |
Medelanomali | 275,8° |
Inklination | 15,21° |
Longitud för uppstigande nod | 67,81° |
Periheliumargument | 148,4° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 4,5 km |
Synodisk rotationsperiod | 2,7 h |
Albedo | 0,293 |
Absolut magnitud (H) | 13,99[3] |
10060 Amymilne eller 1988 GL[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 12 april 1988 av det amerikanska astronom paret Eugene M. och Carolyn S. Shoemaker vid Palomar-observatoriet. Den är uppkallad efter kanadensaren Amy Rae Milne.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 10060 Amymilne” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=10060. Läst 13 maj 2021.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 10060 Amymilne” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10060. Läst 13 maj 2021.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 6 april 2022.
|