Summa
| Matematiska operationer | ||
|---|---|---|
| Addition (+) | ||
| term + term addend + addend |
= | summa |
| Subtraktion (−) | ||
| term − term minuend − subtrahend |
= | differens |
| Multiplikation (× eller ·) | ||
| faktor × faktor multiplikator × multiplikand |
= | produkt |
| Division (÷ eller /) | ||
| täljare / nämnare dividend / divisor |
= | kvot |
| Moduloräkning (mod) | ||
| dividend mod divisor | = | rest |
| Exponentiering (^) | ||
| basexponent | = | potens |
| n:te roten (√) | ||
| grad √radikand | = | rot |
| Logaritm (log) | ||
| logbas(potens) | = | exponent |
- För andra betydelser, se Summa (olika betydelser).
Summa kallas resultatet av en addition. I uttrycket
kallas talen 1 och 2 termer, medan talet 3 är summan av termerna 1 och 2.
Summasymbolen
Om ett större antal termer ska adderas, kan summan skrivas med hjälp av summasymbolen Σ; den stora bokstaven sigma i det grekiska alfabetet. Joseph Fourier införde sigma som symbol för summation 1820.[1] Istället för att skriva det långa talet kan man använda summasymbolen samman med uteslutningstecken () och skriva:
Detta utläses: "Summa k, då k går från ett till tjugo". Termen k efter sigmatecknet kallas summand. Vill man skriva summan av alla heltal från och med 7 till och med 23 skriver man:
Vill man summera kvadraterna av alla tal från 1 till 5 skriver man:
Ibland skrivs summationsgränserna vid sidan av summatecknet för att spara plats, exempelvis i bråk:
Allmänt, givet en talföljd som man vill summera från 1 till n skriver man:
Summan ovan kan även skrivas
Rent allmänt används summatecknet för att summera en följd av tal där k ska uppfylla något villkor , vilket skrivs
Exempelvis kan vara villkoret att k är ett primtal eller ett udda tal.
Se även
Referenser
- Graham, Ronald; Donald Knuth, Oren Patashnik (1994). Concrete Mathematics. Addison-Wesley. ISBN 0-201-55802-5
Noter
- ^ Concrete Mathematics, sid. 22
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Summa.
