Visa källa för Iran

{{coord|32|N|54|E|display=title|type:country}}
{{landsfakta
|namn=Islamiska republiken Iran<br>جمهوری اسلامی ایران<br>''Jomhuri-ye Eslāmi-ye Irān''
|genitiv=Irans
|flagga=Flag of Iran.svg
|statsvapen=Emblem of Iran.svg
|motto=استقلال. آزادی. جمهوری اسلامی<br><small>''Självständighet, frihet, islamisk republik''</small>
|karta=Iran in its region.svg
|världsdel=[[Asien]]
|statsskick=[[Islamisk republik]]
|språk=[[persiska]]<ref>[http://www.iranchamber.com/government/laws/constitution_ch02.php The Constitution of Islamic Republic of Iran; Chapter II The Official Language, Script, Calendar, and Flag of the Country - Article 15: ''The official language and script of Iran, the lingua franca of its people, is Persian. Official documents, correspondence, and texts, as well as text-books, must be in this language and script. However, the use of regional and tribal languages in the press and mass media, as well as for teaching of their literature in schools, is allowed in addition to Persian.''] På engelska, läst 30 mars 2016</ref>
|nationella_språk=
|regionala_språk=<!----Iran har inga erkända regionala språk ---->
|a/t=t
|huvudstad=[[Teheran]]
|störstastad=[[Teheran]]
|statschef=[[Ali Khamenei]]
|sct=statsöverhuvuden
|sct2=Högste ledaren
|regeringschef=[[Masoud Pezeshkian]] 
|rct=presidenter
|rct2=President
|area_rank=19:e
|area=1648195
|area_%vatten=7,07&nbsp;%
|area_not=<ref name="CIAWorldFactbook">{{webbref|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ir.html |titel=Iran |verk=The World Factbook |utgivare=[[Central Intelligence Agency|CIA]] |datum=29 februari 2016 |hämtdatum=30 mars 2016 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120203093100/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ir.html |arkivdatum= 3 februari 2012 }}</ref>
|folkmängd_rank=16:e
|folkmängd=85.0
|folkmängd_år=2021
|folkmängd_not=<ref>{{Webbref|titel=Iran - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/iran|verk=www.ne.se|hämtdatum=2022-09-18}}</ref>
|folkmängd_fr=75149669<ref>{{webbref | url = https://www.amar.org.ir/english/Census-2011 | utgivare =Statistical Center of Iran | titel = Census 2011 | språk = [[Engelska]] | hämtdatum = 20 november 2016}}</ref>
|folkmängd_fr_år=2011<sup>a</sup>
|befolkningstäthet_rank=129:e
|invånare/km2=50
|högstapunkt=[[Kuh-e Damavand]]
|högstapunkt_meter=5&nbsp;671
|störstasjö=[[Kaspiska havet]]
|störstasjö_yta=374&nbsp;000
|längstaflod=
|längstaflod_längd=
|självständighet=
|självständighet_dekl=
|självständighet_erk=
|bnp_rank=22:a
|bnp_totalt={{öka}} 1,691 biljoner [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org">{{webbref |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |titel=Download World Economic Outlook database: April 2023 |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |språk=engelska | hämtdatum = 16 april 2023}}</ref>
|bnp/invånare={{öka}} 19 548 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|år=2023
|bnp_nominell_rank=43:e
|bnp_nominell_totalt={{minska}} 367,97 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell/invånare={{minska}} 4 251 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell_år=2023
|hdi={{öka}} 0,774<ref name="hdirapport2022">{{webbref |url= https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |titel=Human Development Report 2021/2022 |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum=3 december 2022 |format={{pdf}} |sid=284-287|utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska}}</ref>
|hdi_rank=76:e
|hdi_nivå=
|hdi_år=2021
|valuta=[[iransk rial]]
|valutakod=IRR
|tidszon=[[Koordinerad universell tid|UTC]]+3:30
|nationaldag=[[11 februari]]<ref>[http://mfa.ir/index.aspx?fkeyid=&siteid=3&pageid=2139http://mfa.ir/index.aspx?fkeyid=&siteid=3&pageid=2139 Iran Ministry of Foreign Affairs: ''National Days''], läst 23 februari 2016</ref><ref>[http://www.iranembassy.se/sv/iran-embassy/holidays-of-embassy Irans ambassad i Sverige: ''Officiella helgdagar''] {{Wayback|url=http://www.iranembassy.se/sv/iran-embassy/holidays-of-embassy |date=20140529125757 }}, läst 23 februari 2016</ref>
|nationalsång=<br>[[Sorood-e Jomhoori-e Eslami]] (officiellt)[[File:Sorud-e Mellí-e Yomhurí-e Eslamí-e Irán (instrumental).oga]]}<br><small>[[Ey Iran]] (De facto)</small>[[Fil:Ey Iran (Instrumental).ogg]]
|nationalitetsmärke=IR
|demokratiindex=2,93
|landsnummer=98
|fotnot=<sup>''a''</sup> Folkräkningen hölls den 24 oktober 2011.
|bnp/invånare_rank=80:e|bnp_nominell/invånare_rank=120:e|kör_på=Höger}}
'''Iran''' ([[persiska]]: ایران; ''Irān'', från ''ir'' ”arierna[s]” och ''ān'' ”land, rike”),<ref>{{Tidskriftsref | författare = | redaktör = | rubrik =Arier och iranier - ett språkhistoriskt perspektiv | url =http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1747501 | år =2023 | tidskrift =Hellenika | volym = | utgivningsort =Stockholm | utgivare =Föreningen Svenska Atheninstitutets vänner | nummer =1 | sid =7-10 | hämtdatum =30 mars 2023 | id = | doi = | issn = | citat = | språk = | förnamn =Ashk | förnamn2 = | förnamn3 = | förnamn4 = | förnamn5 = | förnamn6 = | förnamn7 = | förnamn8 = | förnamn9 = | efternamn =Dahlén | efternamn2 =| efternamn3 =| efternamn4 =| efternamn5 =| efternamn6 =| efternamn7 =| efternamn8 =| efternamn9 =| författarlänk =| författarlänk2 = | författarlänk3 = | författarlänk4 = | författarlänk5 = | författarlänk6 = | författarlänk7 = | författarlänk8 = | författarlänk9 = | ref = }}</ref><ref>{{Webbref |url= https://www.iranicaonline.org/articles/iran |titel=Iran |hämtdatum=2023-01-12 |arkivurl= |arkivdatum= }}</ref> sedan 1979 formellt '''Islamiska republiken Iran''',<ref>{{bokref |titel=Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska |url=http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf |format={{PDF}} |utgåva=10., rev. uppl. |år=2015 |utgivare=Utrikesdepartementet, Regeringskansliet |sid=77 |hämtdatum=2018-05-14 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180127120617/http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf |arkivdatum=2018-01-27 }}</ref> är ett land i västra [[Asien]]. [[Persien]] var det officiella namnet fram till 1935.<ref>{{Webbref|titel=Dictionary.com {{!}} Meanings & Definitions of English Words|url=https://www.dictionary.com/browse/persia|verk=Dictionary.com|hämtdatum=2024-04-01|språk=en}}</ref> 

Irans statsskick är [[republik]] och [[enhetsstat]] och författningen säger att statschefen skall vara en [[Religion|religiös]] ledare. Majoriteten av iranierna är [[shia]]muslimer och [[islam]]s lagar, [[sharia]], utgör i dag grunden för den iranska lagstiftningen och de religiösa domstolarna. Landets statschef och religiöse ledare är sedan 1989 ayatolla [[Ali Khamenei]]. Iran är hemvist för en av världens äldsta kontinuerliga civilisationer. 

Landet brukar placeras i olika geografiska delområden beroende på sammanhang (geografiskt, kulturellt, ekonomiskt, statistiskt och liknande) såsom omväxlande [[Främre Orienten]],<ref name="UsaidGeocodes">[http://www.usaid.gov/sites/default/files/documents/1868/260maa.pdf USAID; Authorized Geographic Codes: Sorted by Short Country Name] {{Wayback|url=http://www.usaid.gov/sites/default/files/documents/1868/260maa.pdf |date=20141221214041 }} Läst 21 december 2014.</ref> [[Mellanöstern]], [[Sydasien]],<ref name="FnRegions"> [http://unstats.un.org/unsd/methods/m49/m49regin.htm United Nations; Composition of macro geographical (continental) regions, geographical sub-regions, and selected economic and other groupings] Läst 21 december 2014.</ref> [[Sydvästasien]] och [[Sydvästasien|Västasien]].<ref name="FaoWestasia"> [http://www.fao.org/docrep/004/y1997e/y1997e0q.htm FAO; Global Forest Resources Assessment 2000, Chapter 21. West Asia] Läst 21 december 2014.</ref><ref name="NGWA"> [http://stylemanual.ngs.org/home/W/west-asia National Geographic, Style Manual; West Asia] Läst 9 januari 2015.</ref> [[Iran (ord)|Namnet ''Iran'']] togs i bruk inhemskt under [[Sasaniderna|sasanidernas era]] före den [[Islamiska expansionen|arabisk-muslimska]] [[invasion]]en omkring år 650 och har använts internationellt sedan 1935.<ref name=":1">{{Webbref|titel=The National Archives - From Persia to Iran, via Inglistan|url=https://blog.nationalarchives.gov.uk/persia-iran-via-inglistan/|verk=The National Archives blog|datum=2017-06-15|hämtdatum=2023-01-06|språk=en-GB|förnamn=The National|efternamn=Archives}}</ref> Innan var landet känt för [[västvärlden]] som ''Persien'' efter den viktiga regionen [[Fars (provins)|Pars eller Fars]]. Både ''Iran'' och ''Persien'' används omväxlande i kulturella sammanhang medan ''Iran'' är det namn som används officiellt i politiska sammanhang.

Iran har en folkmängd på drygt 90 miljoner människor och är det nittonde största landet i världen till ytan med {{nowrap|1 648 195 km²}}. Iran är ett land av [[Geopolitik|geostrategisk]] betydelse på grund av sitt läge i Mellanöstern och centrala [[Eurasien]]. Iran gränsar till [[Armenien]], [[Azerbajdzjan]] och [[Turkmenistan]] i norr. Landet har även en kuststräcka utmed världens största insjö, [[Kaspiska havet]]. [[Kazakstan]] och [[Ryssland]] är därigenom även Irans grannstater i norr. Iran gränsar till [[Afghanistan]] och [[Pakistan]] i öster, [[Persiska viken]] och [[Omanbukten]] i söder, [[Irak]] (delvis den autonoma [[Irakiska Kurdistan|Regionen Kurdistan]])<ref>https://erbil.consulate.qa/en/kurdistan/info</ref> i väster och [[Turkiet]] i nordväst. [[Teheran]] är Irans huvudstad och största stad samt centrum för landets industriella, kommersiella, finansiella och kulturella liv. Iran är en [[regional stormakt]] och har en viktig ställning i den [[Energiproduktion|internationella energisäkerheten]] och [[Lista över länder efter BNP (PPP)|världsekonomin]] som ett resultat av landets stora reserver av [[petroleum]] och [[Fossilgas|naturgas]].

Iran är hemvist för en av världens äldsta kontinuerliga [[civilisation]]er. Den första iranska dynastin bildades 2800 f.Kr. under kungadömet [[Elam]]. De iranska [[Medien|mederna]] enade Iran under ett imperium 625 f.Kr. Landet upplevde en glansperiod under det persiska [[Akemeniderna|akemeniderriket]] då Iran var världens ledande stormakt. De efterträddes av det hellenska [[Seleukiderna|seleukiderriket]] och två efterföljande iranska imperier, [[Partien|partherna]] och [[sasanider]]na som åter gjorde Iran till en stormakt i Asien. Under sasaniderna blomstrade musik, konst och astronomi och läkarvetenskap i städerna [[Bishapur]] och [[Gundishapurakademin|Gundishapur]] och kung [[Khusrov I]] förblev en modell för det goda styret ända fram till modern tid. På 600-talets mitt skedde den [[Islamiska expansionen|arabiska invasionen]] och under [[medeltiden]] utvidgade iranska dynastier och imperier det [[Persiska|persiska språket]] och [[kulturen]] över hela det [[Stor-Iran|iranska höglandet]]. Tidiga iranska dynastier som på nytt hävdade Irans självständighet innefattar [[tahiriderna]], [[saffariderna]], [[samanider]]na och [[buyider]]na. Grunderna till den moderna [[nationalstat]]en Iran lades under [[safaviderna]].

Religionerna [[zoroastrism]], [[manikeism]] och [[bahá'í]] har alla sitt ursprung i Iran. Zoroastrismen grundades av [[Zarathustra]], vars tänkande är grundval för [[iransk filosofi]].

Blomstringen av [[persisk litteratur]], [[zoroastrisk filosofi|filosofi]], [[Medicin (vetenskap)|medicin]], [[astronomi]], [[matematik]] och [[konst]] blev viktiga inslag i den medeltida iranska civilisationen. Den utvecklingen började under [[saffariderna]]s och [[samanider]]nas tid. Den iranska identiteten fortsatte att existera trots utländskt styre under de följande århundradena och den persiska kulturen gav avtryck på de turkiska [[ghaznaviderna]] och  [[seldjuker]]na samt på de mongoliska [[Ilkhanatet|ilkhanerna]] och tatariska [[timurider]]na. En vändpunkt i Irans historia var uppkomsten av den [[Safavider|safavidiska dynastin]] 1501 – som införde [[tolvorna]] [[islam]] som officiell religion i sitt imperium. Den [[konstitutionella revolutionen]] etablerade [[Mellanöstern]]s första moderna [[Statsförfattning|konstitution]] och [[parlament]] år 1906 som en del av [[konstitutionell monarki]]. Iran genomgick en omfattande industrialisering under [[Pahlavidynastin]] som skapade det moderna Iran. Landet blev officiellt en [[islamisk republik]] den 1 april 1979 efter den [[iranska revolutionen]] ledd av ayatollah Ruhollah Khomeini.

Iran är en av grundarna av [[Förenta nationerna|FN]], [[Alliansfria rörelsen|NAM]], [[Islamiska konferensorganisationen|IKO]] och [[Opec|OPEC]]. Det [[Irans politik|politiska systemet]] i Iran, baserat på 1979 års Islamiska republiken Irans konstitution, omfattar flera intrikata styrande statsorgan. Irans högsta maktinstans är den [[Irans högste ledare|högsta ledaren]]. Islam är den officiella religionen och [[persiska]] är det officiella språket.

Iran är ett land med många etniska och språkliga grupper men majoriteten av invånarna är [[perser]]. [[Azerer]], [[balucher]], [[kurder]], [[araber]], [[armenier]] och [[lurer]] hör till minoritetsgrupperna.<ref>{{Webbref|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ir.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2009-08-10 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120203093100/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ir.html |arkivdatum=2012-02-03 }}</ref> Perserna är spridda över hela landet medan azerer och kurder mestadels finns i nordväst, balucher i sydost, lurer i väst och araber i sydväst och turkmener i nordost.<ref>{{Webbref |url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ir.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2011-02-23 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120203093100/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ir.html |arkivdatum=2012-02-03 }}</ref>

== Historia ==
{{Irans historia}}
{{Fördjupning2|Irans historia}}

=== Förhistoria ===
De iransktalande folken har sitt ursprung på den pontisk-kaspiska stäppen och invandrade till det land som blev uppkallat efter dem före 900-talet f.Kr. Den förste iraniern som känd vid namn är filosofen och diktaren [[Zarathustra]] som levde ca 1500 f.Kr.

Den äldsta kända källan som omnämner perserna är en assyrisk inskription från c:a 844 f.Kr., som omnämner dem som ''Parsu'' (Parsuash, Parsumash), bosatta i området kring sjön Urmia tillsammans med en annan folkgrupp, Mādāyu ([[meder]]). Under de följande 200 åren var perserna och mederna tidvis tributskyldiga till assyrierna. Området Parsuash annekterades av [[Sargon II|Sargon av Assyrien]] omkring 719 f.Kr. Så småningom kom mederna (latin: Media; kurdiska; Mad, Medya) att härska över ett självständigt mediskt rike kallat [[Medien]] och perserna blev undersåtar till dem.

Akemeniderna var de första att skapa en centraliserad stat i [[Persiska riket|Persien]], grundad av Akaimenes (Hakhamanish), persernas hövding omkring 700 f.Kr.

Omkring 653 f.Kr. hamnade mederna under [[skyter]]nas styre och [[Teispes]], som var son till Akaimenes, verkar ha lett de nomadiska perserna att slå sig ner i södra Iran vid denna tid och så småningom grunda den första organiserade persiska staten i det viktiga området [[Anshan, Persien|Anshan]] när det [[elam]]itiska kungariket permanent krossades av den assyriske härskaren [[Ashurbanipal]] (640 f.Kr.). Provinsen Anshan och dess efterföljare fortsatte att använda [[elam]]itiska som officiellt språk ganska länge efter detta även om de nya dynastierna talade det [[indoeuropeiska]] språket [[persiska]]. [[Teispes]] ättlingar kan ha förgrenat sig i två dynastier, varav en härskade i Anshan, medan den andra styrde resten av Persien. Kyros II den store enade de båda rikena omkring 559 f.Kr. Vid denna tid var perserna fortfarande tributskyldiga till det mediska riket under [[Astyages]].

=== Persiska riket ===
{{Fördjupning2|Persiska riket}}

[[Fil:Map achaemenid empire en.png|miniatyr|[[Persiska riket]]s utbredning under [[Dareios I|Dareios]] och [[Xerxes I]].]]
Innan det storpersiska rikets födelse var mederna den politiskt och kulturellt dominerande makten i norra Iran och när Kyros gjorde sitt framträdande på 500-talet f.Kr. var perserna i söder - grunden för det som skulle bli det persiska imperiet - medernas vasaller. [[Kyros II|Kyros den store]] enade dessa två indo-iranska folkstammar och störtade medernas siste härskare [[Astyages]]. Han var Irans förste [[shah]] och räknas som grundare av det [[persiska riket]]. Han författade även historiens första urkund om mänskliga fri- och rättigheter ([[Kyros cylinder]]). Dynastin kom att kallas [[akemeniderna]]s efter Kyros förfader Akaemenes. Imperiet erövrade allt land från [[Indus]]dalen till nuvarande [[Bulgarien]].

[[Kyros II]] samlade perserna och 550 f.Kr. besegrade de [[Astyages]] styrkor varpå denne fängslades av sina egna adelsmän och utlämnades till den triumferande [[Kyros II]], som nu var kung över det enade persiska riket. Då Persien övertog kontrollen över resten av [[Medien]] och dess provinser ledde Kyros de enade perserna och mederna i ytterligare erövringar. Han intog [[Lydien]] i [[Mindre Asien]] och förde sina arméer österut till [[Sogdien]] i [[Centralasien]]. Slutligen kunde Kyros 539 f.Kr. i triumf marschera in i den gamla staden [[Babylon]]. Efter denna seger blev han urtypen för en mild erövrare genom att utfärda Kyroscylindern: världens första deklaration om mänskliga rättigheter.<ref>{{tidskriftsref|författare=Ashk Dahlén|titel=Arvet efter Kyros den store: perserrikets glömde fredsfurste|tidskrift=Dragomanen: Årsskrift utgiven av Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul|år=2011|nummer=13}}</ref> Kyros dödades 530 f.Kr. under ett slag mot massageterna eller sakerna.

Kyros son [[Kambyses II]] annekterade [[Egypten]] till Akemeniderriket. Det nådde sedan sin största utbredning under Dareios I. Han ledde arméer till [[Indus]] floddal och till [[Thrakien]] i [[Europa]]. En straffexpedition mot [[Grekland]] stoppades genom slaget vid [[Marathon]] 490 f.Kr. Hans son [[Xerxes I]] försökte också kuva [[grekerna]] och besegrade dem i slaget vid [[Thermopyle]] 480 f.Kr. men blev själv besegrad i slaget vid [[Plataiai]] året därpå.

Akemenidernas rike var det största och mest framgångsrika världen dittills hade skådat. Viktigare var dock att det var välorganiserat och effektivt styrt. [[Dareios den store]] delade in sitt rike i 23 satrapdömen (provinser) övervakade av [[satraper]], eller guvernörer, av vilka många hade personliga band till shahen. Han införde också systematisk beskattning för att få in skatt från varje provins. Dessutom övertog han [[Kyros II]]:s avancerade [[post]]distributionssystem och utökade det. En sak som övertogs från assyrierna var användandet av hemliga agenter, kända som Kungens ögon och öron, vilka höll honom informerad.

[[Dareios den store]] förbättrade den berömda Kungsvägen och andra gamla handelsvägar, varigenom avlägsna delar av riket sammanbands. Det kan också ha varit han som flyttade landets administrativa centrum från Parsa (Fars) till [[Susa]], nära [[Babylon]] och närmare rikets centrum. [[Perser]]na lät lokala kulturer fortleva enligt [[Kyros den store]]s modell. Detta var inte enbart bra för rikets undersåtar, utan tjänade i slutändan också akemeniderna, eftersom folken i riket då inte kände något behov av att göra uppror mot det persiska styret. Den akemenidiska politiken präglades av [[kosmopolitism]] och [[mångkultur]] på olika områden.<ref>{{bokref|språk=svenska|författare=[[Ashk Dahlén]] (red.)|titel=Antikens Persien|utgivare=H:ström|utgivningsort=Umeå|år=2016|id={{ISBN|978-91-7327-220-9}}}}</ref>
[[Fil:Persepolis Lamassus.jpg|miniatyr|Den kungliga residensstaden [[Persepolis]]. Tjur med människohuvud ([[Lamassu]]) i [[Mesopotamien|Mesopotamisk]] stil.]]

Under [[Artaxerxes I]] gjorde [[zoroastrism]]en sitt inträde i [[perserriket]]. Akemeniderna krossades slutgiltigen av [[Alexander den store]] år [[330 f.Kr.]] Efter hans död grep den makedonske generalen [[Seleukos I]] makten i [[Persiska riket|Persien]] och grundade det [[Seleukiderna|seleukidiska imperiet]]. Detta styrde under sin kulmen över ett lapptäcke av diverse folkslag från [[Bulgarien]] till [[Pakistan]] men krympte under trycket från romarna i väster och [[partherna]] i öster.

Under 100-talet f.Kr. förlorade de makedonska kungarna sitt inflytande i [[Persiska riket|Persien]], och de östiranska [[parther]]na ([[arsakider]]na) kom att bli den dominerande makten. Dessa utmanades av [[romarna]] som erövrade huvudstaden [[Ktesifon]] i nuvarande [[Irak]] ett flertal gånger från och med [[Trajanus]] regeringstid och som år [[116]] lyckades tränga sig fram till den gamla akemenidiska huvudstaden [[Susa]] i nuvarande Iran.

Under 200-talet e.Kr. störtades de helleniserade arsakiderna av de nationalistiska sassaniderna, och med en ny centraliserad förvaltning återgick Persien till de gammalakemenidiska traditionerna. Zoroastrismen, som sedan Kyros tid varit dominant, blev absolut statsreligion.

Några välkända, forntida platser, som haft stor betydelse i Irans och Persiens historia är:
* [[Persepolis]]
* [[Pasargad]]
* [[Susa]]
* [[Takht-e Soleyman]]

=== Medeltiden och framåt ===
Under 600-talet invaderas Persien av arabiska beduinstammar och landet underställdes det muslimska [[Umayyadiska kalifatet]]. Araberna islamiserade landet och förbjöd persiska språket att användas i statsförvaltningen under 200 år. De arabiska kalifaten, [[umayyader]] och därefter [[abbasider]] stod sig tills 900-talet då buiderna tog makten och avsatte kalifen i Bagdad. Iran styrdes av inhemska kungahus ([[buider]], [[ziyarider]]<ref>http://www.iranicaonline.org/articles/ziyarids</ref>, [[tahirider]], [[saffarider]], [[samanider]]) och turkiska dynastier ([[ghaznavider]], [[seljuker]]) fram till [[1253]] då [[Djingis khan|mongolerna]] erövrade Iran under ledning av [[Khubilai khan]]s bror [[Hülegü]]. Bagdad raserades [[1258]] och Hülegüs ättlingar ([[ilkhaner]]na) grundade det federativa kungadömet Ilkhanens rike, formellt underställt storkhanen i Kina. Riket gick under på 1300-talet, återupprättades av den mongoliskinspirerade turken [[Timur Lenk]] för att sedan åter falla samman efter hans död omkring år [[1400]].

==== Safavider och qajarer ====
Runt år 1500 upprättades det [[safavidiska]] riket av ledaren [[Ismail I]] (även känd som Ismael), som hade sin bakgrund som ledare för en shiamuslimsk [[dervisch]]orden. Under Ismails tid blev den shiitiska varianten av islam statsreligion och det safavidiska riket utvecklades till en teokrati med [[turkmener]] som styrande etnisk grupp. Safaviderna växte i makt fram till runt år 1600, då det nådde sin kulmen. Under början av 1700-talet minskade det safavidiska rikets makt och olika turkiska grupper ockuperade delar av Persien. Utvecklingen vändes under [[Nadir Shah]]s styre 1736-1747.<ref name=":3">{{Webbref|titel=Iran – Äldre historia|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/iran/aldre-historia/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2024-04-24|språk=sv}}</ref> Då besegrades de grupper som ockuperat delar av riket och Persien invaderade områden som kontrollerades av [[Mogulriket]] i norra [[Indien]].<ref>{{Webbref|url=https://academic.oup.com/book/36946/chapter/322234448|verk=academic.oup.com|hämtdatum=2024-04-24|doi=10.1093/oso/9780190070670.003.0002|titel=Anatomy of a Massacre: Nadir Shah in Delhi, 1739}}</ref>

Den politiska situationen i Iran blev väldigt instabil när Nadir Shah avled 1747 med ett politiskt tumult som pågick fram till slutet av 1700-talet. Situationen stabiliserades 1796 när ledaren för [[qajar]]stammen utropade sig till [[shah]] (kung). Under ett flertal shaher frodades korruption och landets tillgångar sågs som shahens personliga egendomar, något som ledde till misskötsel av landet och administrationen. Även militären påverkades av korruptionen, något som ledde till intresse från stormakter i närområdet. Särskilt Ryssland visade ett stort intresse för Persien och annekterade delar av landet.<ref name=":3" />

Det persiska områdets östra del blev 1747 en självständig stat som så småningom fick namnet [[Afghanistan]]. På 1800-talet blev Indien, inklusive nuvarande Pakistan, en brittisk koloni och Afghanistan blev brittiskt protektorat, men Persien behöll sin självständighet.<ref name=":7">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Förstå Afghanistan|datum=|hämtdatum=|år=2018|sid=13–20|redaktör=Markus Håkansson|utgivare=Svenska Afghanistankommittén|kapitel=Från stenåldern till "nationens födelse".}}</ref><ref name=":72">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Förstå Afghanistan|datum=|hämtdatum=|år=2018|sid=13–20|redaktör=Markus Håkansson|utgivare=Svenska Afghanistankommittén|kapitel=Från stenåldern till "nationens födelse".}}</ref>

=== Modern tid ===
[[Fil:Antoin Sevruguin 48 12 SI.jpg|miniatyr|höger|[[Reza Shah Pahlavi]], shah av Iran 1926–1941.]]
Iran upplevde två stora revolutioner under 1900-talet. Den första revolutionen, den så kallade konstitutionella (''enqelab-e mashruteh'') revolutionen skedde 1906–1907 och har haft en avgörande roll för resten av seklet. Den andra revolutionen är den så kallade [[islamiska revolutionen]] [[1979]], ett folkligt uppror med stark [[Antiimperialism|antiimperialistisk]] paroll.

Den [[konstitutionella revolutionen]] orsakades åtminstone delvis av missnöje med hur landets ekonomi sköttes. För att bibehålla sin självständighet skuldsatte Iran sig och började sälja ut naturresurser för att få tillgång till kortsiktiga finanser.<ref name=":3" /> Revolutionen resulterade i att Iran fick [[Mellanöstern]]s första moderna [[demokrati]]ska konstitution.{{Källa behövs|datum=2024-04}} Den styrande regenten [[Muzaffar al-din Shah Qajar]] gav efter för konstitutionalisternas krav och instiftade ett parlament: [[majlis]].<ref name=":3" /> Kort därefter, 1907 till 1911, utkämpades en strid mellan efterföljaren [[Mohammad-Ali Shah Qajar]] som hade starkt stöd av [[Kejsardömet Ryssland]] och [[Storbritannien]] å ena sidan och konstitutionalisterna å andra sidan. Shahen gick segrande ur denna strid men konstitutionen stod fast.

I praktiken kom dock konstitutionen inte att tillämpas av [[Qajar|Qajar-dynastin]]. Men många av de ideal som konstitutionen eftersträvade förverkligades under [[Pahlavidynastin]], med [[Reza Shah Pahlavi]], som ledde landet från 1925 fram till 1941. Han genomförde en rad moderniseringsreformer i Iran, centraliserade administrationen och införde sekularism. Under nazismens framtåg började Reza Shah alltmer motsätta sig britternas dominans. Han krävde att landet framöver kallades Iran (Ariernas land) istället för Persien från 21 mars 1935.<ref name=":1" /> När Storbritannien skulle placera trupper i [[Khuzestan]]-provinsen protesterade han, vilket ledde till att Storbritannien tillsammans med [[Sovjetunionen]] ockuperade landet och tvingade bort Reza Shah samt ersatte honom med hans son [[Mohammad Reza Shah Pahlavi]].

====Statskuppen i Iran 1953====
[[Bild:Hasan Ali Mansur Iranian Prime Minister.jpg|miniatyr|[[Hassan Ali Mansur]], Irans [[premiärminister]] och [[partiledare]] för [[Iran Novin (parti)|Iran Novin]] i början av [[1960-talet]].]]
I enlighet med den iranska konstitutionen från [[1906]] ansvarade [[shah]] [[Mohammad Reza Pahlavi]] [[1951]] för att utnämna parlamentets premiärministerkandidat, [[Mohammad Mossadegh]], till premiärminister. Mossadeghs regering genomförde det parlamentet tidigare fattade beslutet att nationalisera oljan. Nationalisering och expropriering av oljefält och oljeraffinaderier ledde till [[Abadankrisen]]. [[Storbritannien]] kände sina oljeintressen hotade och bad [[USA]] om hjälp. [[Central Intelligence Agency|CIA]] och [[Secret Intelligence Service|MI6]] initierade en [[statskupp]] som av [[Central Intelligence Agency|CIA]] kallades Operation Ajax. Man spred anti-Mosaddegh-historier i tidningar och organiserade anti-Mosaddeghdemonstrationer. Samtidigt stödde man [[Rojalism|rojalist]]er och övertalade Irans militär, delvis med hjälp av hot och mutor, att starta en [[Statskuppen i Iran 1953|statskupp]] som genomfördes den [[19 augusti]] [[1953]] av konservativa politiker och mullor med stöd av landets armé. Mossadegh störtades och [[Mohammad Reza Pahlavi]] återvände till Iran från sin kortvariga exil i [[Italien]]. Som tack för den amerikanska hjälpen upplät han över 40 procent av Irans oljefält till amerikanska företag.<ref>http://www.history.com/this-day-in-history/cia-assisted-coup-overthrows-government-of-iran</ref> Inte förrän år 2013 erkände CIA sin medverkan i kuppen.<ref>http://www.svd.se/nyheter/utrikes/cia-vi-stod-bakom-kuppen-i-iran_8437320.svd</ref>

====Islamistisk terror och den vita revolutionen====
Under 1950- och 1960-talet skedde flera mord på framstående politiker och islamkritiska författare i Iran som utfördes av den [[Islamistisk terrorism|islamistiska terrororganisationen]] [[Fedayan-e eslam]]. 1965 mördades landets premiärminister [[Hassan Ali Mansur|Hasan Ali Mansur]] vid entrén till landets [[parlament]] (''majles'').<ref>{{Bokref |titel=Encyclopedia of Modern Worldwide Extremists and Extremist Groups |efternamn= Atkins |förnamn=Stephen E. |författarlänk= |medförfattare= |år=2004 |utgivare= |utgivningsort=Westport |isbn= |sid=79 }}</ref>

På 1960-talet genomförde [[Mohammad Reza Pahlavi]] den oblodiga [[vita revolutionen]] som innebar en modernisering av det iranska samhället med övergång till modern kapitalistisk industri. Kvinnor fick rösträtt och [[familjepolitik]]en blev mer progressiv. En [[jordreform]] genomfördes som gav bönderna ägandet över jorden. Iran blickade mot sitt [[Akemenider|antika förflutna]] och den [[Persiska kalendern|kejserliga persiska kalendern]] infördes under nästa årtionde.

====Shahen störtas====
[[Fil:Portrait of H.I.M. Mohammad Reza Shah Pahlavi.jpg|miniatyr|Ett porträtt av Mohammad Reza Pahlavi.]]
Iran upplevde under [[1970-talet]] en ekonomisk högkonjunktur vilket ledde till att allt fler fick tillgång till högre utbildning och blev samhällsmedvetna. Den politiskt engagerade [[medelklassen]] framförde krav på politiska reformer. De traditionella klassen i samhället var inte inkluderad i statens ekonomiska reformer och i stället gynnades medelklassen och [[överklassen]]. Därför stärktes en allians mellan [[Mulla|mullorna]] och den traditionella [[Bazari|köpmannaklassen (''bâzâri'')]] i städerna som ingick en ohelig allians med den vänsterorienterade oppositionen. [[Iranska revolutionen|Den iranska revolutionens]] centrala paroll var inte [[demokrati]] utan [[antiimperialism]] och [[Rättvisa|social rättvisa]].

I revolutionens första fas störtades shahen i ett blodigt uppror och i den andra fasen föll alliansen samman och [[Hizbollah]] ("Guds parti") konsoliderade sin makt genom att förbjuda andra partier. Den samlande personligheten bland de religiösa var den landsförvisade [[Ayatollah Khomeini]] som sedan 1978 vistades i Paris. Sedan shahen avsatts och lämnat Iran i januari 1979 återvände Khomeini till Iran den 1 februari som revolutionens ledare.

==== Islamisk republik ====
[[Fil:Imam Khomeini in Mehrabad.jpg|miniatyr|Ayatolla Khomeini återvänder till Iran efter 14 års exil den 1 februari 1979.]]
Den 1 april 1979 förverkligade Khomeini sin dröm. Under hans auktoritära ledning infördes en strikt [[Fundamentalism|fundamentalistisk]] [[islamisk republik]], en [[teokrati]]. Revolutionen följdes av hårda förföljelser på intellektuella och oliktänkande som kulminerade under den så kallade kulturella revolutionen på 1980-talet. Miljoner välutbildade iranier har lämnat landet som en konsekvens av socialt och politiskt förtryck.<ref name=snl>[https://snl.no/Irans_historie Store norske leksikon, Irans historie]</ref>

=== Iran efter revolutionen ===
{{Inaktuell|Historieskrivningen slutar 2005 - uppdatering behövs!|datum=2018-02}}

==== Stormande av USA:s ambassad ====
Förhållandet till USA blev mycket spänt sedan iranska studenter i november 1979 ockuperade USA:s ambassad i Teheran. De tog omkring 50 personer som gisslan och krävde att USA skulle utlämna den avsatte shahen som hade dömts till döden i sin frånvaro. USA svarade med att spärra alla iranska tillgångar i USA och stoppa oljeimporten från Iran. Diplomatiska och ett militärt försök gjordes för att befria gisslan utan att lyckas. I juli 1980 avled den förre shahen i Kairo till följd av cancer men detta ändrade inte situationen för gisslan som frisläpptes först i januari 1981. Gisslantagandet var bland annat en orsak till president Carters valnederlag i USA 1980. Iran och USA har sedan dess inte haft diplomatiska kontakter.<ref name=snl />

==== Ombudskriget mellan Iran och [[Saudiarabien]] ====
{{Huvudartikel|Ombudskriget mellan Iran och Saudiarabien}}

==== Iran–Irak-kriget ====
Iran hade i många år ett ansträngt förhållande till Irak, men detta förbättrades under shahtidens sista år. Under 1980 uppstod militära sammanstötningar utmed gränsen och på hösten samma år utvecklade sig konflikten till öppet krig, [[Iran–Irak-kriget]], som varade från september 1980 till augusti 1988.<ref name=snl />
 
Motsättningar i juni 1981 mellan president [[Abolhassan Banisadr]] och extremister inom islamiska republikansk partiet (IRP) fick till följd att presidenten avsattes och ledarskiktet runt Khomeini försvagades. Vid ett bombattentat dödades 74 framträdande politiker och den nye presidenten och hans statsminister omkom vid ett annat attentat. Hela den militära högsta ledningen dödades när deras flygplan störtade. I oktober 1981 blev generalsekreteraren i IRP, [[Ali Khamenei]], vald till president.<ref name=snl />

Den revolutionära terrorn nådde sin höjdpunkt under 1981/1982. Dessutom uppstod internationella reaktioner mot att regimen använde sig av barn som soldater och kanonmat i kriget mot Irak.<ref name=snl />
[[Fil:Chemical weapon1.jpg|miniatyr|En iransk soldat bär på gasmask under Iran-Irak-kriget.]]
Kriget mot Irak fortsatte och utvidgades även till att omfatta angrepp på neutrala fartyg i Persiska viken. Detta ledde till skärpt konflikt med USA som bland annat gjorde att ett amerikanskt krigsfartyg sköt ned ett civilt iranskt passagerarflygplan 1988. Diplomatisk aktivitet ledde till vapenvila i augusti 1988 med efterföljande fredsförhandlingar i Genève. Ett fredsavtal undertecknades först 1990 men vapenvilan övervakades av en FN-styrka. Kriget hade fört med sig stort mänskligt lidande och materiella skador, bland annat hade Irak 1986 använt kemiska vapen mot Iran. Dessutom ödelade kriget Irans ekonomi genom att oljeexporten avstannat vilket gjorde att utlandsskulden ökade dramatiskt.<ref name=snl />

=== Efter Khomeini ===
Khomeini avled sommaren 1989 och president Khamenei utsågs till ny statschef och religiös ledare. Ny president blev [[Ali Akbar Hashemi Rafsanjani]], tidigare talman i parlamentet, som blev omvald 1993 och satt på presidentposten till 1997. Under sin tid som president lade Rafsanjani fokus på ekonomiska reformer och att förbättra relationerna till länder i väst. Rafsanjanis reformer hindrades eller försvagades, både av parlamentet och [[Väktarrådet]]. Vid valet 1997 efterträdes Rafsanjani av [[Mohammad Khatami]], som hade en bakgrund i utbildningsväsendet och i kulturvärlden. Khatami uppgav att han hade som mål att öppna upp och demokratisera det iranska samhället, något som hindrades av konservativa och ortodoxt religiösa grupper. I juni 2001 valdes Khatami på nytt, då med 77 % av rösterna.<ref>{{Webbref|titel=Iran – Modern historia|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/iran/modern-historia/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2024-04-17|språk=sv}}</ref> Khatami omvaldes i juni 2001. 2005 valdes den konservative [[Mahmoud Ahmadinejad]] till president. Politiskt laddade frågor under denna period var den iranska kritiken av Israel och USA, inte minst av Ahmadinejad, och den heta debatten om [[Irans kärnkraftsprogram]].

== Geografi ==
{{Huvudartikel|Irans geografi}}
[[Bild:Shahyad.jpg|miniatyr|Azaditorget och [[Azaditornet]] (Shahyad), uppfört 1971 i samband med den persiska monarkins 2500-årsjubileum.]]
Iran är beläget på en högplatå med [[stäpp]]er och utloppslösa [[Insjö|sjöar]] eller [[Sälta (landform)|saltträsk]], i norr och väster [[Bergskedja|bergskedjor]]. Även den inre platån genomkorsas av bergskedjor (70 procent av Irans yta upptas av bergskedjor). Den varierande geografin ger en mycket diversifierad väderlek med heta somrar och kalla vintrar i olika delar av landet.

Nederbörden är mindre än 300 mm/år i stora delar av landet; endast runt [[Kaspiska havet]] och längs de nordvästra gränsområdena regnar och snöar det mer, upp till 2 000 mm/år.

Bland naturtillgångar märks [[petroleum]], [[naturgas]], [[koppar]] och [[järn]].

=== Floder och vattendrag ===
[[Karun]]: Irans viktigaste flod, som rinner upp i centrala [[Zagros]] och förenas med floden [[Arvand]] som rinner genom staden [[Khorramshahr]]. Karun som flyter över en bred, uppslammad slätt är Irans enda seglingsbara flod och är trafikerbar fram till staden [[Ahvaz]].

[[Kercha]]: En viktig flod, som rinner upp i västra [[Zagros]] och rinner ner mot den breda slätten i västra delen av provinsen [[Khuzestan]]. Uppdammas av Iran. Rinner ut mot Irak och bildar där säsongsvis stora träskmarker i gränsområdena mellan Iran och Irak.

[[Zayandehrud]]: En viktig flod för centrala Iran, särskilt Esfahan-provinsen. Det enda stora vattendrag i Iran som mynnar ut i den centrala delen av Iran.  Har sitt upprinningsområde i centrala Zagros och rinner genom Esfahan innan den når träsk/saltslätter öster om Esfahan. Genom tunnlar avleds en del av vattnet från Karuns källa till Zayandehrud.

[[Arvand]]: Det persiska namnet på [[Shatt al-Arab]]. En gränsflod mellan Iran och Irak.

Atrak: Behåller sitt flöde hela året och mynnar i [[Kaspiska havet]]. I nordöst och rinner upp i Koppeh Dagh och mynnar ut i östra sidan.

Sefidrud: Behåller sitt flöde hela året och mynnar i [[Kaspiska havet]]. Bryter igenom bergskedjan Alborz och rinner ut i provinsen Gilan och slutligen i Kaspiska Havet.

[[Aras]]:  Är en gränsflod i nordvästra Iran till Armenien och Azerbajdzjan. Behåller sitt flöde hela året och flyter in i Azerbajdzjan innan den mynnar ut i [[Kaspiska havet]].

Andra floder i Iran tenderar att torka ut under sommaren och vattnet flödar bara periodvis. Qanats, eller långa underjordiska vattentunnlar, används ofta för att leda vatten från bergen till högplatån.

<gallery caption="Bildgalleri" mode="packed" heights="120px">
Fil:Geographic sample iran.jpg|Bergskedjan [[Elburz]], nära Firuzkuh.
Fil:Maranjab dunes in the Kavir Desert.jpg|Maranjab, ett område i öknen [[Dasht-e Kavir]].
Fil:Aerial View of Damavand 26.11.2008 04-25-38.JPG|Flygfoto över [[Demavend]].
Fil:Badab-e Surt Samaee.jpg| Badab-e Surt, ett område i provinsen [[Mazandaran]].
Fil:Ghaleye Rud Khan (40) 4.jpg| Regnskog i provinsen [[Gilan]].
Fil:Zayandehroud .jpg|Khajubron över floden Zayanderud i [[Esfahan]].
Fil:Kabir Kooh Mountains.jpg|Bergskedjan Kabir Kuh i provinsen [[Ilam (provins)|Ilam]].
</gallery>

=== Klimat ===
[[Klimat]]et varierar mellan '''extrem värme''' och '''extrem kyla'''. I inlandet kan det bli upp emot 50 grader under sommardagarna, men nätterna är svala. I bergstrakterna blir det nedåt −20 grader på vintern, medan det i kustområdena är mildare klimat. Det är vanligt med starka vindar, och i östra Iran blåser 120-dagarsvinden med 45 meter i sekunden på somrarna.

== Statsskick och politik ==
{{Fördjupning2|Irans politik}}
[[Fil:Iranian Majlis.jpg|miniatyr|Insidan av Irans parlament.]]
Den islamiska republiken Irans styrelseskick bygger på den konstitution som antogs 1979 och landet är en [[teokrati]] med demokratiska inslag. De demokratiska inslagen består främst av att [[Irans president|presidenten]], [[Majlis|parlamentet]] och ledamöter till lokala beslutsfattande organ utses i allmänna val. Dessa demokratiska institutioner är dock underordnade de religiösa makthavarna, och framför allt [[Irans högste ledare|högste ledaren]], som inte utses genom demokratiska val och som har närmast oinskränkt makt.<ref name=Long>Long, Reich, Gasiorowski (ed.) (2007); The Government and Poltics of the Middle East and North Africa, ss. 79-74"</ref>

Irans konstitution är grundad på [[Ruhollah Khomeini]]s doktrin om ''[[Velayate Faqih|velayat-e faqih]]'', (''den rättslärdes förmyndarskap''). Den yttersta makten i landet har den ''högste ledaren'', (''Rahbar''), som utses av [[Expertförsamlingen]]. Han har övergripande kontroll över landets politiska riktning och han är den högste ledaren för Irans krigsmakt. Dessutom har han enorma befogenheter i att tillsätta landets ledande makthavare, framför allt domstolsväsendets ledare och de sex präster som ingår i [[Väktarrådet]] (''shura-ye negahban'').
[[Fil:Ali Khamenei voting in the 2017 Presidential election20.jpg|miniatyr|Ayatolla Khamenei röstar under presidentvalet år 2017.]]
[[Fil:Lion and Sun (Pahlavi Dynasty).svg|miniatyr|[[Lejonet och solen]] är en av Irans [[nationalsymbol]]er och prydde landets flagga fram till [[Iranska revolutionen]] 1979.<ref>{{Bokref|efternamn=Najmabadi|förnamn=Afsaneh|titel=Gender and sexual anxieties of Iranian Modernity|datum=|hämtdatum=|år=2005|sid=87-88}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Beyond Jamaica: A look at the history of flags and national symbols {{!}} DW {{!}} 20.11.2017|url=https://www.dw.com/en/beyond-jamaica-a-look-at-the-history-of-flags-and-national-symbols/a-40779931|verk=DW.COM|hämtdatum=2021-02-11|språk=en-GB|förnamn=Deutsche|efternamn=Welle (www.dw.com)}}</ref>]]
Väktarrådet består av tolv ledamöter, varav hälften utses av parlamentet och hälften av statschefen. Dess uppgift är att se till att landet styrs i enlighet med konstitutionen. Det innebär att Väktarrådet har vetorätt mot de lagar som stiftas av parlamentet, och att det har makten att godkänna eller diskvalificera kandidater i de allmänna valen. De sex ledamöter i Väktarrådet som inte utses av den högste ledaren väljs formellt av parlamentet, men kandidaterna nomineras av chefen för domstolsväsendet, som i sin tur är utsedd av den högste ledaren.<ref name=Long/>

[[Expertförsamlingen]], som utser den högste ledaren och övervakar hans arbete, är folkvalt, men alla kandidater måste godkännas av Väktarrådet.

Folket väljer både ''[[Majlis|parlament]]'' och ''[[Irans president|president]]'', och dessa innehar den lagstiftande respektive verkställande makten, om än underställda högste ledarens överhöghet. 

[[Irans president|Presidenten]] väljs i direkta val av folket på en period om fyra år. Unikt för Irans republik är att presidenten är [[regeringschef]] men inte [[statschef]], en position som istället innehas av den högste ledaren. Presidenten utser tillsammans med parlamentet sin regering. Får ingen kandidat över 50 procent av rösterna i den första omgången avgörs det mellan de två kandidater som fått flest röster i en andra valomgång. Konstitutionen fastslår att kandidater till presidentposten, förutom att ha blivit godkända av Väktarrådet och högste ledaren, även måste vara from, ha ett fläckfritt förflutet samt tro på den islamiska republikens principer och landets officiella (shiamuslimska) [[Madhhab|lagskola]].<ref>http://www.servat.unibe.ch/icl/ir00000_.html</ref>

''Parlamentet'', ''[[majlis]]'', väljs av folket i allmänna val till parlamentet. Valsystemet är proportionellt och val sker vart fjärde år. Eftersom Väktarrådet måste godkänna alla kandidater är valet styrt av landets religiösa makthavare. Majlis har en kammare med 290 ledamöter, varav mellan 10 och 20 procent är kvinnor och fem platser är reserverade för religiösa minoriteter ([[Kristendom|kristna]], [[Judendom|judar]] och [[Zoroastrism|zoroastrier]]).<ref name=Long/>

Enligt dagens konstitution har samtliga iranska medborgare (både kvinnor och män) som fyllt 15 år rösträtt. Konstitutionen fastslår att [[shia]]islam är Irans religion. Äldre religioner, som [[zoroastrism]], [[kristendom]] och [[judendom]] accepteras medan nyare trosinriktningar som [[bahá'í]] är förbjudna och förföljs. [[Sufismen]] har en stark folklig ställning i Iran men [[sufi]]er trakasseras regelbundet av myndigheterna och deras samlingsplatser (''khaneqah'') demoleras eller utsätts för skadegörelse.{{källa behövs|datum=2012-11-14}}

[[Irans statsvapen]] var tidigare ett lejon och en sol, men det ändrades efter [[Iranska revolutionen|revolutionen 1979]] till det stiliserade "[[Allah]]" som återfinns på flaggan idag. Lejonet och solen har sina rötter i [[Akemeniderna|akemenidisk]] tid men användes för första gången i sin moderna variant av [[safaviderna]].<ref>{{webbref|efternamn=Farrokh|förnamn=Kaveh|titel=The Lion and Sun Motif of Iran: A brief Analysis|url=http://www.kavehfarrokh.com/news/the-lion-and-sun-motif-of-iran-a-brief-analysis/|verk=The Official Website of Kaveh Farrokh|hämtdatum=27 februari 2012}}</ref>

=== Mänskliga rättigheter ===
Myndigheterna upprätthåller hårda inskränkningar i yttrande-, förenings- och mötesfriheten. Man fängslar människorättsaktivister. Tortyr och misshandel av fångar förekommer. Iran hör till de länder som tillämpar avrättning, även för personer under 18 år.<ref>{{webbref |url=http://www.amnesty.se/ommanskligarattigheter/landinformation/iran |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2009-09-06 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20091224163444/http://www.amnesty.se/ommanskligarattigheter/landinformation/iran/ |arkivdatum=2009-12-24 }}</ref> Iran tillämpar den [[Islamisk rätt|islamiska strafflagens]] [[hudud]]-straff och [[qisas]]. Homosexualitet är olagligt i Iran och straffas med döden. Enligt en rapport från Amnesty år 2017 omfattar kroppsstraffen bland annat piskrapp, amputeringar och tvångsförblindningar. Enligt iransk lag har fler än hundra förseelser piskrapp som påföljd, till exempel stöld, misshandel, vandalism och ärekränkning men även andra gärningar som otrohet eller sexuella relationer mellan ogifta.<ref name=":0">{{Webbref|titel=Iran: Wave of floggings, amputations and other vicious punishments|url=https://www.amnesty.org/en/latest/news/2017/01/iran-wave-of-floggings-amputations-and-other-vicious-punishments/|verk=www.amnesty.org|hämtdatum=2020-12-29|språk=en}}</ref>

Enligt människorättsgruppsdata som undersökts av The Guardian är det bara Kina som avrättar fler dömda än Iran.<ref name="theguardian_executions">{{Webbref|titel=Executions in Saudi Arabia and Iran – the numbers|url=http://www.theguardian.com/news/datablog/2016/jan/04/executions-in-saudi-arabia-iran-numbers-china|verk=|datum=2016-01-04|hämtdatum=2021-03-13|språk=en|utgivare=The Guardian}}</ref>

Många av de som döms till piskrapp är personer under 35 som bestraffas för att ha ätit offentligt under den islamiska fastemånaden [[Ramadan]].<ref name=":0" />

=== Politiska partier i exil ===
Iran har förbjudit ett stort antal politiska partier, varav många nu verkar i exil. Det största exilpartiet är Irans Konstitutionalistiska Parti (''Hezb-e Mashrutekhahan-e Iran'') som har sitt högkvarter i [[Los Angeles]] och som vill införa [[Sekulärt samhälle|sekulär demokrati]] i Iran. Irans Konstitutionalistiska Parti är i grunden monarkistiskt men vill genom fri [[folkomröstning]] att iranska folket ska avgöra om landet ska ha [[monarki]] eller [[republik]]. Partiet stöds av [[Reza Pahlavi II|Reza Pahlavi]] och flera sekulära författare och samhällsdebattörer (bland annat [[Dariush Homayun]], Shokooh Mirzadegi och Esmail Nuri-'Ala).<ref>{{webbref|titel=The Constitutionalist Party of Iran (CPI) |url=http://www.irancpi.net/shakhe/keshver_1.html |utgivare=The Constitutionalist Party of Iran (CPI) in United States of America |hämtdatum=26 februari 2012 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120304055819/http://www.irancpi.net/shakhe/keshver_1.html |arkivdatum= 4 mars 2012 }}</ref>

Andra partier tillhör olika organisationer med förflutet i [[Iranska revolutionen|revolutionen 1979]]. Det militanta ''Mojahedin-e Khalq'' (Folkets kämpar)<ref>{{webbref|titel=People's Mujahedin of Iran |url=http://www.english.mojahedin.org/pagesEn/index.aspx |utgivare=People's Mujahedin of Iran |hämtdatum=26 februari 2012 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120301045322/http://www.english.mojahedin.org/pagesEn/index.aspx |arkivdatum=1 mars 2012 }}</ref>, ''Fedayan-e Khalq'' (Folkets hängivna) och Irans Kommunistiska Parti (''Hezb-e Komunist-e Iran'') hör till denna kategori. De vill med våld införa någon form av [[Socialism|socialistisk]] republik som styrelseskick i Iran.

Representanter från den iranska oppositionen och [[civilsamhället]] utanför Iran möttes under en konferens i Stockholm den 4-5 februari 2012. Konferensen genomfördes under rubriken ''Unity for democracy in Iran'' med syfte att möjliggöra för olika delar av oppositionen att mötas och diskutera hur de kan samordna sina ansträngningar för demokrati i Iran, inte minst på grund av valet i mars. Konferensen arrangerades med stöd av [[Olof Palmes Internationella Center]].<ref>{{webbref |titel=Iranska oppositionella möttes i Stockholm |url=http://www.palmecenter.se/Vad-tycker-vi/Nyheter/Iranska-oppositionella-mottes-i-Stockholm/ |utgivare=Palmecenter |hämtdatum=26 februari 2012 |arkivurl=https://archive.is/20120907124445/http://www.palmecenter.se/Vad-tycker-vi/Nyheter/Iranska-oppositionella-mottes-i-Stockholm/ |arkivdatum=7 september 2012 }}</ref>

=== Utrikespolitik och militär ===
{{Huvudartikel|Irans utrikespolitik|Irans väpnade styrkor|Irans rustningsindustri}}
[[Fil:Iranian kilo class submarine.jpg|miniatyr|280px|En av Irans tre ubåtar av [[Kilo-klass]].]]
[[Irans utrikespolitik|Irans utrikesrelationer]] är baserade på två strategiska principer: eliminera yttre påverkan i regionen och omfattande diplomatiska kontakter med utvecklingsländer och alliansfria länder. Iran har diplomatiska förbindelser med nästan varje medlemsstat av [[Förenta nationerna]], med undantag för [[Israel]], som Iran inte erkänner, och [[USA]] sedan den [[iranska revolutionen]].<ref>[http://www.pbs.org/newshour/indepth_coverage/middle_east/iran/timeline.html Viktiga händelser i Iran sedan 1921]. Hämtad den 23 januari 2008.</ref>

Sedan 2005 har [[Irans kärnkraftsprogram]] blivit föremål för kritik från västvärldens håll på grund av misstankar om att Iran skulle använda kunskap från civil kärnteknologi till ett vapenprogram. Detta har lett till [[FN:s säkerhetsråd]]s beslut att införa [[sanktioner mot Iran]] utifrån utvalda företag med anknytning till programmet, för att på så sätt framtvinga deras ekonomiska isolering på den internationella scenen. Förenta staternas [[Director of National Intelligence]] sade i februari 2009 att Iran inte kommer att kunna skaffa ett kärnvapen fram till 2013, om Iran valde att utveckla ett. I november 2011 kom en rapport från FN:s Atomorgan rörande Irans kärnkraftsprogram. Myndigheten kunde visa att Iran fortsatt att vapenforska kring sitt kärnkraftsprogram trots att FN trodde att de slutat med denna forskning och utveckling redan 2003. I rapporten framgår det att Iran visserligen upphörde med sina ambitioner 2003, men att det bara handlade om ett kort uppehåll. I rapporten från 2011 kan man finna de hittills starkaste argumenten för att Iran faktiskt håller på att skaffa kärnvapen.<ref>http://edition.cnn.com/2011/11/09/world/meast/iran-nuclear/index.html</ref><ref>{{Tidningsref |url = http://www.reuters.com/article/idUSN25158068|titel = RPT-EXCLUSIVE-Iran would need 18 months for atom bomb-diplomats|utgivare = Reuters|hämtdatum = 1 augusti 2010|förnamn = Louis|författare = Charbonneau|datum = den 26 oktober 2009}}</ref>
[[Fil:Bavar Missile by Tasnimnews.jpg|miniatyr|Bavar-373 är ett iranskt långdistans missilsystem.]]
Iran har två typer av väpnade styrkor: de reguljära styrkorna [[Islamiska republiken Irans armé]], [[Islamiska republiken Irans flygvapen]], [[Islamiska republiken Irans marin]] och det [[Iranska revolutionsgardet|islamiska revolutionära gardet]], totalt cirka 545 000 aktiva soldater. Iran har även runt 350 000 man i reserv, totalt cirka 900 000 utbildade soldater.<ref>[[IISS]] Military Balance 2006, Routledge for the IISS, London, 2006, sid 187</ref> Iran har även en paramilitär, frivillig milis inom revolutionsgardet, som kallas [[Basij]] och omfattar omkring 90 000 heltidsaktiva uniformerade medlemmar. Upp till 11 miljoner män och kvinnor är medlemmar i Basij, kan inkallas vid behov; [[GlobalSecurity.org]] uppskattar att Iran kan mobilisera ”upp till en miljon man”. Detta skulle vara bland de största truppmobiliseringsförmågor i världen.<ref>[http://www.globalsecurity.org/intell/world/iran/basij.htm Niruyeh Moghavemat Basij Mobilisation Resistance Force]. Hämtad den 27 februari 2008.</ref> År 2007 utgjorde Irans militära budget 2,6 procent av BNP eller 102 amerikanska dollar per capita, den lägsta siffran bland stater utmed [[Persiska viken]].<ref>[http://www.payvand.com/news/06/jun/1011.html Iran's defense spending 'a fraction of Persian Gulf neighbors']. Hämtad den 27 februari 2008.</ref> Irans militärdoktrin bygger på avskräckning.<ref>[http://www2.irna.com/en/news/view/line-24/0804185731142306.htm IRNA: Iran's doctrine based on deterrence] {{Wayback|url=http://www2.irna.com/en/news/view/line-24/0804185731142306.htm |date=20110713061224 }}. Hämtad den 28 juni 2008.</ref>

Sedan den islamiska revolutionen har Iran, för att överkomma FN:s vapenembargo, byggt upp en egen inhemsk [[Irans rustningsindustri|rustningsindustri]] som producerar inhemska [[stridsvagn]]ar, [[pansarfordon]], [[robotvapen]], [[ubåt]]ar, militära fordon, [[sjömålsrobot]]ar, [[radar]]system, [[Helikopter|helikoptrar]] och [[stridsflygplan]].<ref>[http://www.foxnews.com/story/0,2933,156160,00.html Iran Launches Production of Stealth Sub] {{Wayback|url=http://www.foxnews.com/story/0,2933,156160,00.html |date=20110208071646 }}. Hämtad den 27 februari 2008.</ref><ref>[http://www.presstv.com/detail.aspx?id=95824&sectionid=351020101 PressTv: Advanced attack chopper joins Iran fleet] {{Wayback|url=http://www.presstv.com/detail.aspx?id=95824&sectionid=351020101 |date=20090526210910 }} Hämtad den 24 maj 2009</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.presstv.com/detail.aspx?id=118982&sectionid=351020101 |titel=Iran launches advanced Jamaran destroyer |utgivare=Presstv.com |datum=2010-02-19 |hämtdatum=1 augusti 2010 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100222013217/http://www.presstv.com/detail.aspx?id=118982&sectionid=351020101 |arkivdatum=22 februari 2010 }}</ref> De senaste åren har officiella tillkännagivanden ofta kretsats kring utvecklingen av robotvapen såsom [[Hoot]], [[Kowsar]], [[Zelzal]], [[Fateh-110]], [[Shahab-3]] och [[Sajjil]], samt en arsenal av [[Obemannad luftfarkost|obemannade luftfarkoster]].<ref>{{Tidningsref |titel = Iran tests new long-range missile|tidning = [[BBC]]|datum = 2008-11-12|url = http://news.bbc.co.uk/2/hi/middle_east/7725951.stm|hämtdatum = 12 november 2008}}</ref> [[Fajr-3 (MIRV)|Fajr-3]]  är för närvarande Irans mest avancerade ballistiska robot.

=== Administrativ indelning ===
{{huvudartikel|Irans administrativa indelning}}
Iran är på första nivån indelat i 31 [[provins]]er (ostan).<ref name=Boroujerdi>Mehrzad Boroujerdi, Kourosh Rahimkhani (2018), Postrevolutionary Iran: A Political Handbook. Syracuse University Press. Tillgänglig på [https://irandataportal.syr.edu/postrevolutionary-iran-a-political-handbook ''Iran Data Portal''] {{Wayback|url=https://irandataportal.syr.edu/postrevolutionary-iran-a-political-handbook |date=20210921151947 }}. Läst 25 januari 2023.</ref> Dessa är indelade i ett antal [[shahrestan]], vilka närmast kan beskrivas som delprovinser. Dessa är i sin tur indelade i distrikt (bakhsh), som indelas i städer (shahr) och landsbygdsdistrikt (dehestan).<ref name=uclg>[https://www.gold.uclg.org/sites/default/files/Iran_0.pdf Islamic Republic of Iran], ''UCLG Country Profiles'', Global Observatory on Local Democracy and Decentralization (GOLD), 2007. Läst 25 januari 2023.</ref> Många av de större städerna är indelade i två eller flera administrativa områden.

== Ekonomi ==
{{Huvudartikel|Irans ekonomi}}
[[Fil:North Tehran Towers.jpg|miniatyr|Tehrans provins står för 45% av Irans industrier.<ref>{{Webbref|url=http://csis.org/files/media/csis/pubs/081006_iran_nuclear.pdf|titel=The US, Israel, the Arab States and a Nuclear Iran. Part One: Iranian Nuclear Programs|hämtdatum=2021-02-11|datum=23 september 2008|utgivare=Center for Strategic and International Studies|arkivurl=https://web.archive.org/web/20100806042511/http://csis.org/files/media/csis/pubs/081006_iran_nuclear.pdf|arkivdatum=2010-08-06}}</ref>]]
Ekonomin baserar sig på de rika [[petroleum|oljetillgångarna]] som, efter att ha nationaliserats den 15 mars [[1951]] av premiärminister Mohammad Mosaddegh, svarar för 90 procent av [[export]]inkomsterna. Iran är en av [[OPEC]]:s största oljeproducent efter Venezuela och [[Saudiarabien]] och den näst största naturgasproducenten i världen efter [[Ryssland]]. Den industriella utbyggnaden har hämmats av in- och utrikespolitisk oro. Jordbruket kräver [[konstbevattning]] utom vid [[Kaspiska havet]]. [[Vete]], [[ris]], [[korn]], [[socker]], [[bomull]] och [[tobak]] odlas. Antalet [[får]] och [[get]]ter är betydande. Tillverkandet av konsthantverk, i synnerhet [[matta|mattor]], är också viktig näring. Iran är även världsledande inom [[saffran]]sproduktion; 95 procent av världens saffran kommer från Iran. Viktiga importvaror är tillverkningsvaror, maskindelar och kemikalier.

Andel av sysselsättningen i näringsgrenar: jordbruk 33 procent, industri 21 procent, handel och tjänster 46 procent.

== Befolkning ==

=== Demografi ===
{{Fördjupning2|Irans demografi}}

==== Större städer ====
Beräknad folkmängd 2018.<ref name="UnUrbProsp2018">[https://esa.un.org/unpd/wup/Download/Files/WUP2018-F22-Cities_Over_300K_Annual.xls United Nations; World Urbanization Prospects 2018; Annual Population of Urban Agglomerations with 300,000 Inhabitants or More in 2018, by country, 1950-2035 '''(excelfil)'''] {{Wayback|url=https://esa.un.org/unpd/wup/Download/Files/WUP2018-F22-Cities_Over_300K_Annual.xls|date=20180622111454}} Läst 26 juni 2018.</ref>

<gallery class="center">
Fil:Tehran skyline 2006.jpg|'''[[Teheran]]''': 8&nbsp;895&nbsp;947
Fil:Mashad2.jpg|'''[[Mashhad]]''': 3&nbsp;097&nbsp;062
Fil:40sotoon.jpg|'''[[Esfahan]]''': 2&nbsp;040&nbsp;574
Fil:Saadi Tomb.jpg|'''[[Shiraz]]''': 1&nbsp;605&nbsp;027
Fil:Karaj.jpg|'''[[Karaj]]''': 1&nbsp;584&nbsp;624
Fil:Poets tomb tabriz.jpg|'''[[Tabriz]]''': 1&nbsp;582&nbsp;206
Fil:Qom.jpg|'''[[Qom]]''': 1&nbsp;241&nbsp;359
Fil:Ahvaz.jpg|'''[[Ahvaz]]''': 1&nbsp;212&nbsp;045
</gallery>

==== Etniska grupper ====
Två tredjedelar av Irans befolkning är av [[Indoiranska språk|indoiranskt]] eller mer exakt [[Iranska språk|iranskt]] ursprung. Enligt [[USA:s kongressbibliotek]] är knappt tre fjärdedelar av befolkningen [[perser]] (minst 65 %), det vill säga att de har [[persiska]] som förstaspråk. I Iran finns det också [[azerer]] (7 %), [[kurder]] (6 %) och [[turkmener]] i norr och [[qashqai]] i [[Fars (provins)|Fars]] (1 %). I provinsen [[Khuzestan|Khuzestan i sydväst]] är dryga 30 procent av befolkningen [[araber]] men araberna utgör bara omkring 1 % av landets befolkning. Andra iransktalande folkgrupper är [[gilanier]] och [[mazarandanier]] i landets norra delar, [[lurer]] (2 %) i [[Lorestan]] i väst och [[balucher]] (2 %) i sydöstra delen.<ref>"Country Profile: Iran" (PDF). Washington, D.C.: Federal Research Division, Library of Congress. May 2008. p. xxvi.</ref> 

Det finns [[persiska judar]] och kristna (främst [[armenier]] och [[Assyrier/syrianer|assyrier]]) i Irans storstäder. [[Mongoler|mongoliska]] [[aimak]]stammar i nordöst vid gränsen till [[Afghanistan]] samt iranier av afrikansk ursprung i syd samt iranier med delvis europeiskt ursprung i norr.

=== Religion ===
{{Fördjupning2|Irans religion}}
[[Fil:Raffael 071.jpg|miniatyr|Detalj av [[Skolan i Aten]] av [[Rafael (konstnär)|Raphael]], 1509, med [[Zarathustra]] till vänster med en stjärnglob i handen.]]
Den övervägande delen av Irans befolkning är i dag muslimer tillhörande den [[shia|shiitiska]] grenen som också är officiell [[statsreligion]]. Av Irans befolkning är omkring en tiondedel [[sunni]]muslimer. Övriga religioner är [[kristendom]] ([[armenier]] och [[Assyrier/syrianer|assyrier]]), [[judendom]], [[zoroastrism]], [[bahá'í]] och [[mandeism]]. Religiösa minoriteter är i dag diskriminerade på olika sätt under landets islamiska lagar, till exempel på arbetsmarknaden och inför lagen.<ref>{{webbref |titel=Discrimination against religious minorities in Iran |url=https://www.fidh.org/IMG/pdf/ir0108a.pdf |hämtdatum=16 april 2019}}</ref>

Den judiska diasporan i Iran är en av de äldsta i världen och går tillbaka till 700-talet f.Kr. Flera viktiga gestalter i [[Judendomens historia|judisk historia]], såsom [[Nehemjas bok|Nehemja]], [[Esras bok|Esra]], [[Esters bok|Ester]] och [[Daniels bok|Daniel]], levde i Iran under [[Akemeniderna|akemenidisk]] eller [[Partien|parthisk]] tid. [[Purim]]högtiden har sitt ursprung bland judar i Iran.

Kristendomen var den näst största religionen i det [[Sasaniderna|sasanidiska]] riket och [[Österns assyriska kyrka]] hade sitt [[Katholikos|biskopssäte]] (''katholikos'') i Iran.

Filosofen och profeten [[Zarathustra]] föddes i östra Iran i mitten av 1000-talet f.Kr. Profeten [[Mani (profet)|Mani]] verkade i det [[Senantiken|senantika]] Iran liksom den sociala reformatorn [[Mazdak]].

Under antiken var [[zoroastrism]]en Irans statsreligion och större delen av [[Stor-Iran]], eller den iranska världen, var zoroastrisk. Efter den arabiska erövringen på 600-talet förföljdes och diskriminerades zoroastriska bekännare, eldtempel förstördes och på 1000-talet hade större delen av befolkningen övergått till [[islam]]. Zoroastrierna flydde till [[Kina]] och [[Indien]]. I Indien kom dessa persiska flyktingar att kallas ''parser'', det vill säga "perser". Zoroastrismen var från början en [[mission]]erande religion, som spreds till breda befolkningsgrupper,<ref>{{webbref|efternamn=Gnoli|förnamn=Gherardo |titel=Conversion of Iranians to the Zoroastrian faith (i)|url=http://www.iranicaonline.org/articles/conversion-i|verk=Encyclopaedia Iranica|hämtdatum=26 februari 2012}}</ref> men i dag accepteras endast i mycket begränsad omfattning [[Konvertering (religion)|konvertiter]] till zoroastrismen, och antalet zoroastrier minskar.<ref>{{webbref|efternamn=Saati|förnamn=Pargol |titel=Conversion of Iranians to the Zoroastrian faith (vii)|url=http://www.iranicaonline.org/articles/conversion-vii|verk=Encyclopaedia Iranica|hämtdatum=16 april 2019}}</ref>
{{Zoroastrism}}

=== Utbildning ===
[[Bild:UIS Literacy Rate Iran population plus 15 1975-2015.png|miniatyr|[[Unesco|UIS]] Läskunnighet för Irans vuxna befolkning 1975-2015.]]
I Iran går de flesta barn i förskola åtminstone ett år, före de börjar skolan och första klass vid sex års ålder. [[Grundskola]]n består av två obligatoriska stadier: ett femårigt och ett treårigt stadium. Avslutade studier vid det andra stadiet motsvarar avslutat [[högstadium]] i Sverige. I slutet av varje år i grundskolan genomgår eleverna prov som de behöver få godkänt i för att kunna läsa nästa klass.<ref name=":2">{{Webbref|titel=Iran – Utbildning|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/iran/utbildning/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2024-04-17|språk=sv}}</ref>

Från sjunde klass läser alla elever [[arabiska]], och det är även möjligt att läsa [[engelska]]. Sedan 2018 finns ett uttryckligt förbud mot att lära sig engelska före sjunde klass, något som motiverades av att det engelska språket ansågs utgöra en "kulturell invasion".<ref name=":2" />

Efter avslutad grundskola kan man läsa tre års gymnasium, vilket ca 80% av de iranska ungdomarna gör. Därefter följer ett års förberedande studier inför högre utbildningar. Innan eleverna har möjlighet att läsa en akademisk, teknisk eller yrkesförberedande utbildning, så behöver de klara av ett examensprov kallat [[konkoor]] (från franska ''concours'').<ref name=":2" />

Utbildningssystemet är uppdelat mellan pojkar och flickor för grundskola och gymnasium, men på högskolorna läser studenter av båda könen tillsammans. Läs- och skrivkunnigheten låg 2021 på 88,7%.<ref name=":2" />

=== Sociala förhållanden ===
Enligt FN:s uträkning av [[Human Development Index|Human development index]] (HDI) ligger Iran på vad som definieras som "hög utvecklingsnivå", vilket är det näst högsta steget. Mellan 1990 och 2022 ökade HDI med 27 %, något som bland annat kunde märkas genom en längre förväntad livslängd och att fler barn gick längre i skolan, vilket ökade den genomsnittliga utbildningsnivån.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Human Development Index - Iran|url=https://hdr.undp.org/data-center/specific-country-data|hämtdatum=2024-04-18|språk=en|förnamn=United|efternamn=Nations}}</ref> 

Fram till 2013 minskade fattigdomen i landet, men har sedan dess ökat.<ref>{{Bokref|titel=Poverty & Equity Brief - Islamic Republic of Iran|år=2021|url=http://documents1.worldbank.org/curated/en/891201624870295950/pdf/Iran-Islamic-Republic-Learning-Poverty-Brief-2021.pdf|månad=Oktober|utgivare=Världsbanken}}</ref> Covid-19-pandemin - i kombination med sanktioner som infördes i efterspelet av att USA drog sig ur [[Iranavtalet]] (Joint Comprehensive Plan of Action) - har under det sena 2010-talet och början av 2020-talet också bidragit till att vända utvecklingen mot försämrade sociala förhållanden. Före sanktionerna låg fattigdomen på ungefär 14%, för att sedan öka till 20% år 2021.<ref>{{Webbref|titel=Iran – Sociala förhållanden|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/iran/sociala-forhallanden/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2024-04-18|språk=sv}}</ref>

==Kultur och traditioner==

=== Litteratur ===
{{Huvudartikel|Persisk litteratur}}
Litteraturen har en hög ställning i iransk kultur och landet är berömt framför allt för sin klassiska diktning. Litteraturen går tillbaka till forntiden. Det äldsta verket är [[Gatha]]-sångerna i [[zoroastrism]]ens heliga bok [[Avesta (religiös skrift)|Avesta]]. Den [[Antikens Grekland|grekiske]] historikern [[Ktesias]] omnämner att [[perser]]na under [[akemeniderna]] hade en [[Epik|episk]] litteratur som framfördes muntligt. Från parthisk och sassanidisk tid finns den äldsta skönlitteraturen bevarad och även en rik religiös, [[Zoroastrism|zoroastrisk]] litteratur. Till de främsta poeterna vid det [[Sasaniderna|sassanidiska]] hovet hörde sångaren och musikern [[Barbad]]. Han skrev [[lyrik]] (''tarâne'') som framfördes ackompanjerat av musik. Ett viktigt verk inom den persiska folklitteraturen som har nått popularitet i [[västvärlden]] är ''[[Tusen och en natt]]'' (Hazâr afsâne) som berättats av den [[Sasaniderna|sassaniddrottningen]] [[Scheherazade]] för hennes gemål kung Shahriyar. 
[[Fil:Ferdowsi tomb4.jpg|miniatyr|[[Ferdousi]]s grav i staden Tus i Iran.]]

Efter islams inträde i Iran dröjde det två hundra år innan litteratur åter började skrivas på persiska. Ledande namn för den persiska renässansen var poeter som [[Rudaki]] och [[Daqiqi]].<ref>[[Ashk Dahlén]], Diktare och mecenater i medeltidens Persien, ''[[Aorta: journal för retrogardistisk kultur]]'', Göteborg, 2009.</ref> Vetenskapsmannen och diktaren [[Khayyam]] var tills nyligen främst känd som en [[matematiker]] i Iran och blev berömd i väst för sina fyrradingar på 1800-talet. Den störste [[epik]]diktaren är [[Ferdousi]] som skrev det persiska [[nationalepos]]et ''Kungaboken'' ([[Shahnameh]]). Detta verk betraktas som en nationalklenod i Iran och bidrog till att stärka det persiska språkets överlevnad mot [[arabiska]]n som var [[officiellt språk]] i det muslimska [[Abbasidkalifatet]]. Ferdousi gav upphov till en persisk litterär renässans och tack vare honom bevarades många av det antika Irans mytologi, historiska berättelser och kulturella traditioner.

Poeterna [[Sana'i|Sanai]], [[Attar]], [[Araqi]] och [[Rumi]] skrev främst [[Sufism|sufisk]] litteratur. Den mest omtyckta av alla persiska poeter är [[Hafez]] som levde i stort sett hela sitt liv i [[Shiraz]]. Han besjunger vinet, den älskade vännen och trädgården. Hans ''Lyriksamling'' (Divan) används än i dag av persisktalande som ett bokorakel.<ref>[http://www.vitterhetsakad.se/pdf/arsbok/2009/Dahlen.pdf Hafiz ställning inom klassisk persisk poesi] {{Wayback|url=http://www.vitterhetsakad.se/pdf/arsbok/2009/Dahlen.pdf |date=20111101142337 }}, ''[[Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien]]s Årsbok'', Stockholm, 2009.</ref>

Bland de främsta klassiska prosaförfattarna återfinns [[Nizami Aruzi]], [[Ali Hujwiri]] och [[Nizam al-Mulk]]. [[Nizami Aruzi]]s verk ''Fyra skrifter'' (Chahâr maqâle) om de fyra kungliga ämbetena och deras utövare ([[skrivare]]n, [[poet]]en, [[Astrologi|astrologen]] och [[läkare]]n) finns översatt till [[svenska]].<ref>{{bokref|efternamn=Nizami Aruzi|titel=Fyra skrifter|år=2010|utgivare=Atlantis bokförlag|isbn=917353367X|sid=189}}</ref> 

Till de mest populära moderna författarna hör [[Modernism|modernisterna]] [[Sadeq Hedayat]] och [[Forough Farrokhzad]]. Den persiska litteraturen har haft ett inflytande på europeisk litteratur efter [[renässansen]]. [[Johann Wolfgang von Goethe]] inspirerades exempelvis av [[Hafez]] i sin [[poesi]] och det persiska inflytande nådde sin kulm under [[romantiken]]. Idag har intresset åter ökat för den persiska litteraturen och dess rika uttryck. Flera av de stora persiska diktarna finns tolkade till svenska av [[Eric Hermelin]], [[Ashk Dahlén]] och [[Bo Utas]].<ref>{{bokref|efternamn=Utas|förnamn=Bo|titel=Den persiska litteraturen|år=2011|utgivare=Molin och Sorgenfrei|isbn=9197751316 |sid=2 band}}</ref>
{{Persisk litteratur}}

=== Konst ===
Iran är berömt för sitt [[konsthantverk]], [[Miniatyrmåleri|miniatyrmålning]], [[kalligrafi]] och [[Matta|mattillverkning]]. De [[Persisk matta|persiska mattorna]] är högt värderade på världsmarknaden.

=== Arkitektur ===
Irans arkitektur är präglad av mångfaldiga influenser från olika epoker. Den inkluderar antika monument som [[Persepolis]] och karakteristiska religiösa byggnader med kupolformade tak och keramiska mönster, medan moderna strukturer, så som [[Azaditornet]] och [[Tabiat Bridge]], är starkt inspirerade av västerländsk arkitektur. Traditionella iranska bostadshus visar på anpassning till klimat och geografi med vindskydd och bevattningssystem.

=== Film ===
Iransk film har nått långt utanför landets gränser med regissörer, såsom [[Abbas Kiarostami]], [[Jafar Panahi]] och [[Asghar Farhadi]], vilka tilldelats flera internationella priser för sina alster. Vid [[Oscarsgalan 2017]] vann Farhadi priset i kategorin för [[Oscar för bästa icke-engelskspråkiga film|Bästa icke-engelskspråkiga film]].

[[Fajr filmfestival]] är Irans viktigaste [[filmfestival]] och hålls årligen i huvudstaden Teheran. 

=== Högtider ===
{{Huvudartikel|Nouruz}}
[[Fil:Frühling blühender Kirschenbaum.jpg|miniatyr|Nouruz symboliserar livets pånyttfödelse.]]
[[Fil:Haftsin1393.JPG|miniatyr|Nyårsduken Haftsin.]]
Den viktigaste högtiden på det iranska året är nyårsdagen [[Nouruz]] (''nou'' betyder ny på persiska och ''ruz'' betyder dag). Den är ursprungligen en [[zoroastrism|zoroastrisk]] högtid som firas på vårdagjämningen. 

Till [[Nouruz]] dukar man en nyårsduk, en s.k. Haftsin (''haft'' betyder sju på persiska, och ''sin'' motsvarar bokstaven s). Där ingår sju saker som alla börjar på ''s'' på persiska, och är till för att fira den zoroastriska guden [[Ahura Mazda]]s sjufaldiga identitet:
* Samanu (söt pudding), representerar det söta i livet.
* Senjed (frukt från lotusträd), representerar kärleken (har afrodisiakisk effekt enligt mytologin).
* Sir (vitlök), representerar medicin.
* Sib (äpple), representerar hälsa och skönhet.
* Sekeh (mynt), representerar pengar, att familjen ska ha bra inkomst.
* Sonbol (hyacint), representerar våren, det är en symbol för att våren har kommit.
* Sabzeh (groddar), representerar födelsen.

På bordet brukar man även placera [[Hafez]] diktsamling. Andra har Zend-Avesta (''Zend'' betyder översättning på språket [[persiska#Historia|pahlavi]]), som är en översättning från avestiska till det medeliranska språket [[persiska#Historia|pahlavi]]. Vissa använder även koranen. Man dukar även med ägg (representerar födelsen) som gärna målas röda, gröna och gula; en guldfisk i en skål; många ljus; samt speglar. Solen, ljuset, och eld har en central roll i zoroastrismen (därav kallas de ibland felaktigt{{förtydliga|datum=2014-04}} för elddyrkare), likaså speglar som står för självreflektion och reflekterar ljuset från ljusen.

Natten mot sista onsdagen innan [[Nouruz]] firar man Chaharshanbe suri (''Chaharshanbe suri'' betyder röd onsdag på persiska). Man tänder brasor och hoppar över elden samtidigt som man säger ”''Sorkhi to az man, zardi man az to''”, vilket fritt översatt betyder att ”Ge mig din värme och ta min blekhet”. Ramsans mytologiska innebörd är att elden botar sjukdomar. Vördnaden av ljuset och elden spelar stor roll i zoroastrismen.

Under [[Nouruz]] förekommer också en tradition som heter ''falgosh'' (''fal'' betyder sia/förutspå och ''gosh'' betyder öron), som utövas av barn och ungdomar. Detta går ut på att man ställer sig i ett gathörn, eller bakom en mur, och frågar sig tyst något om framtiden och inväntar första förbipasserande som talar, och tolkar utifrån deras konversation svaret på frågan.

=== Nationalsymboler ===
* [[Derafsh Kaviani]] (Irans historiska riksbaner)
* [[Lejonet och solen]]
* [[Farvahar]]

=== Sport ===
[[Brädspel]]et [[backgammon]] uppfanns av persern [[Bozorgmehr Bokhtagan]] under antiken. Det finns även mycket som tyder på att [[schack]] uppfanns i Iran även om detta är omtvistat.<ref>Shapour Suren-Pahlav, Chess, Iranian or Indian Invention?: http://www.iranchamber.com/sport/chess/chess_iranian_invention.php</ref>
[[Fil:Portugal and Iran match at the FIFA World Cup 2018 1.jpg|miniatyr|Irans herrlag i fotboll under en match mot [[Portugal]] i VM 2018.]]
[[Brottning]] (fristil) har länge varit Irans starka sport. Till de största brottarna under 1900-talet hör [[Gholamreza Takhti]] (Jahân-pahlavân) och [[Mohammad Ali Fardin]]. På senare tid har landet även haft framgångar i [[tyngdlyftning]]. [[Hossein Rezazadeh]], känd som världens starkaste man, har varit världens bästa tyngdlyftare i tungviktsklassen i mer än 6 år.

[[Irans herrlandslag i fotboll]] har kvalificerat sig för VM 5 gånger (1978, 1998, 2006, 2014, 2018). Iran vann även Asiatiska Mästerskapen tre gånger mellan 1968 och 1976, men har inte lyckats göra om detta efter revolutionen. Iran har många kända spelare, både på hemmaplan och utomlands. 

Iran har även haft stor framgång i kampsporten [[Taekwondo]], och kommit på första plats tre OS i rad, och har även tidigare fått ett stort antal vinster. I andra kampsportsgrenar, som [[karate]] ([[Shotokan|''shotokan''-stilen]]), har till exempel den iranske fightern Farzad Forouzan nu vunnit flera år i rad. Det finns även persisk Kungfu-stil som kallas [[Kung fu toa]].<ref> {{webbref|url=http://www.kungfutoa-international.com/Ebrahim%20Mirzaii.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2009-07-03 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100203072844/http://www.kungfutoa-international.com/Ebrahim%20Mirzaii.html |arkivdatum=2010-02-03 }}</ref><ref> http://www.kungfutoa.ir {{Wayback|url=http://www.kungfutoa.ir/ |date=20090415211637 }}</ref>

== Internationella rankningar ==
{| class="wikitable"
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| [https://www.heritage.org/index/country/iran Index of Economic Freedom 2019]
| 155 av 180
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [https://rsf.org/en/iran Pressfrihetsindex 2019]
| 170 av 180
|-
| [[Transparency International]]
| [https://www.transparency.org/cpi2018 Korruptionsindex 2018]
| 138 av 180
|-
| [[FN:s utvecklingsprogram]]
| [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf Human Development Index 2018]
| 65 av 189
|}

== Se även ==
* [[Paniranism]]
* [[Stor-Iran]]
* [[Iranistik]]
* [[Iranofil]]
* [[Encyclopaedia Iranica]]

== Referenser ==
<references/>

== Externa länkar ==
*{{Commonscat|Iran}}

{{Navigeringsmallar Iran}}
{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Iran| ]]
[[Kategori:Asiens länder]]
[[Kategori:Mellanösterns länder]]
[[Kategori:Iranistik]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]