Jump to content

Mmiri nsị

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Onye na-agbasa nsị mmiri nke Joskin na ngosi azụmahịa Werktuigendagen nke Belgium na 2009

Nri mmiri mmiri bụ ngwakọta nke ihe mkpofu anụmanụ na ihe ndị dị ndụ nke a na-eji dị ka fatịlaịza ugbo, nke a na-eji mmiri eme ya mgbe ụfọdụ. Ọ nwere ike ịka nká n'ime olulu slurry ka itinye uche ya.

Emepụtara nri mmiri mmiri na narị afọ nke 20[1] dị ka ihe ọzọ na nri fermented. A na-eji nri dị n'ụdị abụọ ahụ eme ihe dị ka fatịlaịza na-edozi ahụ maka osisi,[2] nwere nnukwu nitrogen, phosphorus, na potassium dị na nsị anụ ụlọ na-esi na nri ha na-eri. [1][2]

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

Amy Bogaard, onye ọkà mmụta ihe ochie na Mahadum Oxford, na-enyo enyo na ọbụlagodi n'oge ndị ọrụ ugbo n'oge Nkume achọpụtala na ọ na-emewanye nke ọma nke ala a na-ata nri. Ndị otu ya nyochara ihe ndị Europe gwupụtara maka ihe ọkụkụ dị ka ọka wit na ọka bali, yana mkpụrụ osisi dị ka peas na lentil.[1][4] Ndị ọkà mmụta nke oge a na-eche na ihe ndekọ akụkọ ihe mere eme nke Babilọn na ihe odide ndị Ijipt na-akọ banyere omume ịkpa nri, ebe Pliny the Elder na Seneca nke Nta na-akọwa omume ndị Rom na Teuton yiri nke ahụ. [3] [2]

Omume fatịlaịza nke America ugbu a malitere na oge Mgbasawanye akụ na ụba mgbe Agha Ụwa nke Abụọ gasịrị.[3] Ndị ọrụ ugbo nwere ike ịdọrọ nnukwu tankị dị arọ n'ụgbọ ala ha, na-enye ohere itinye mmiri dị ka nsị mmiri n'ụzọ dị mfe ma na-agbakọta n'akụkụ mgbọrọgwụ osisi.

Ọrụ na-emetụta ọrịa

[dezie | dezie ebe o si]

Kemgbe ọ dịkarịa ala afọ 1982, ndị ọrụ ahụike amatala na nje bacteria O157:H7, nke kpatara ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke ọnwụ mmadụ, na-agbasa site na mbufe nsị. Ọdịdị dị ala nke nje ahụ, ịdị ndụ n'ọnọdụ ọjọọ, na ikike nke oke ọrịa na-akpali uche sayensị. Radish, alfalfa sprouts, green onions yana akwụkwọ nri na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ dị ka lettuce, spinach nwere ike ibute ọrịa, ọkachasị mgbe ha na-ahụ pathogen obere oge tupu owuwe ihe ubi. N'afọ 1998, United States Food and Drug Administration bipụtara Ntuziaka iji belata ihe ize ndụ nchekwa nri microbes maka mkpụrụ osisi na akwụkwọ nri. A na-elebara ọrụ nri anụmanụ (CAFOs) anya n'ụzọ pụrụ iche n'ihi na ha bụ isi iyi nke ọtụtụ nsị mmiri nke a na-agbasa n'ubi akwụkwọ nri na United States. A chọpụtara mmiri ozuzo sitere na CAFO ndị a na ọrịa Walkerton E. coli dị ka ihe na-emetọ mmiri ozuzo nke obodo eji eme ihe maka oriri mmadụ. N'ihi mmalite nke mmepụta ihe na-emepụta akwụkwọ nri site na nsị mmiri, usoro iji belata ihe ize ndụ nke ibute ọrịa abụghị nke ikpeazụ na 2007.[4]

Ihe ngosi

[dezie | dezie ebe o si]
  • Nri ọkụkọ
  • Nri ehi
  • Onye na-agbasa nsị
  • Olulu ahịhịa
  • Akpụkpọ ahụ

Ebem si dee

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Farmer's Handbook: Liquid Manure. Permaculture News. Retrieved on 2015-07-10.
  2. 2.0 2.1 Manure. Encyclopaedia Britannica. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "eb" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 "A historical overview of fertilizer use", Farm Journal, Inc, 23 March 2015. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "agpro" defined multiple times with different content
  4. Reducing Risk of E. coli O157:H7 Contamination. Nutrient Management Technical Note No. 7. USDA (September 2007). Archived from the original on 2020-10-31. Retrieved on 2019-07-08.