Norberg
| Norberg | |
| Tätort · Centralort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västmanland |
| Län | Västmanlands län |
| Kommun | Norbergs kommun |
| Distrikt | Norbergs distrikt |
| Koordinater | 60°4′24″N 15°55′56″Ö / 60.07333°N 15.93222°Ö |
| Area | |
| - tätort | 701 hektar (2020)[3] |
| - kommun | 447,7 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 4 520 (2020)[3] |
| - kommun | 5 448 (2024)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 6,4 inv./hektar |
| - kommun | 12 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 0223 |
| Tätortskod | T6292[4] |
| Beb.områdeskod | 1962TC101 (1960–)[5] |
| Geonames | 2689452 |
  Ortens läge i Västmanlands län
| |
| Wikimedia Commons: Norberg | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Norberg är en tätort i Västmanland och centralort i Norbergs kommun, Västmanlands län. Norberg består huvudsakligen av två stora delar, Norberg i söder och Kärrgruvan i norr.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Järnframställning
[redigera | redigera wikitext]Gruvdrift i Norbergs malmfält har spelat en mycket stor roll för Norbergs framväxt. Spåren är välbevarade och än idag kan man stöta på gamla gruvmiljöer, lavar, dagbrott och övergivna gruvhål i området.[6] Norberg var länge municipalsamhälle i häradet Gamla Norbergs bergslag och järnframställningen i området kan spåras tillbaka till 500-talet. Gamla Norbergs bergslag räknades till Dalarna.
Spännarhyttan
[redigera | redigera wikitext]Spännarhyttan var en hytta som anlades i slutet av 1800-talet för produktion av tackjärn. Den ersattes 1974 av Europas modernaste masugn projekt Stål 74. Masugnens järn transporterades i flytande form i täckta järnvägsvagnar till Surahammar.[7] I efterverkningarna av oljekrisen 1973 blev driften olönsam och ägaren ASEA beslutade om nedläggning, vilket efter starka lokala protester genomfördes 1981. I dag finns bara en modell av projekt Stål 74 i Bergslagens medeltidsmuseum i Karlberg.
Förstlingen
[redigera | redigera wikitext]
År 1853 levererades Sveriges första lokomotiv, Förstlingen, av Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna till Norbergs Järnväg. Norbergs järnväg hade spårvidden 891 mm (tre svenska fot). Efter en tid lämnades Förstlingen tillbaka till Eskilstuna för att byggas om till normal spårvidd. Loket användes senare på Nora-Ervalla Järnväg till 1870 och skrotades 1871.[8]
Världsrekordet 2004
[redigera | redigera wikitext]Den 10 juli 2004 samlades 581 personer med efternamnet Norberg i just Norberg. Bland annat sjöngs en sång om Norberg. Kontrollanter från Guinness World Records räknade antalet personer och genomförde ID-kontroller och därefter anmäldes rekordförsöket till Guinness rekordbok.[9] Världsrekordet höll i drygt två år och slogs av de 1 244 personer med efternamnet Jones som samlades i november 2006 i Cardiff, Wales.[10]
Administrativa tillhörigheter
[redigera | redigera wikitext]Norbergs var och är ännu idag kyrkby i Norbergs socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Norbergs landskommun där Norbergs municipalsamhälle inrättades för orten 30 september 1889.
År 1952 omvandlades landskommunen till Norbergs köping där utbredningen av samhällets bebyggelse bara upptog en mindre del av köpingskommunen. År 1971 omvandlades köpingen till Norbergs kommun med Norberg som centralort.[11]
I kyrkligt hänseende hörde Norberg länge till Norbergs församling, som 2010 uppgick i Norberg-Karbennings församling.[12]
Judiciellt ingick Norberg i samma tingslag och tingsrätt som Norbergs socken och Gamla Norbergs bergslag.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Norberg 1900–2020[13][14] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 471 | † | ||
| 1960 | 5 605 | |||
| 1965 | 5 505 | |||
| 1970 | 5 392 | |||
| 1975 | 5 438 | |||
| 1980 | 5 658 | |||
| 1990 | 5 310 | 802 | ||
| 1995 | 5 103 | 803 | ||
| 2000 | 4 644 | 808 | ||
| 2005 | 4 634 | 808 | ||
| 2010 | 4 518 | 809 | ||
| 2015 | 4 653 | 675 | ||
| 2020 | 4 520 | 701 | ||
† Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900. | ||||
Bebyggelse
[redigera | redigera wikitext]Den äldsta bevarade bebyggelsen i Norberg ligger samlad längs Norbergsån, som rinner genom orten. Där finner man gårdar som härstammar från medeltiden, samt från 1700-talet. Dessvärre gick mycket bebyggelse förlorad vid en stor brand 1727, en brand som ledde till att i princip hela området öster om ån ödelades. Trots branden kan man ännu se det ursprungliga bebyggelsemönstret med bodar, tvättstugor och brygghus längs ån, samt mangårdsbyggnader och bostadshus en bit därifrån.
Norbergs kyrka
[redigera | redigera wikitext]De äldsta delarna av Norbergs kyrka, bland annat dess valv, är från 1300- och 1400-talen. På kyrkogården finns en benkammare från 1700-talet. Kyrkans torn och interiör förändrades efter branden 1727. Idag härstammar dock mycket av kyrkans utseende från en restaurering 1904.[15]
Östra kyrkogården med gravkapellet
[redigera | redigera wikitext]I östra kyrkogården ligger Norbergs gravkapell, som är ritat av Ferdinand Boberg.
Lavar
[redigera | redigera wikitext]
Mitt i Norberg tornar sig en omkring 70 meter hög lave upp, den så kallade Mimerlaven. En gång i tiden nyttjades den till att hissa upp malm från gruvor. Idag används Mimerlaven främst som plats för evenemang, bland annat Sveriges största elektronmusikfestival, Norbergfestival, som genomförs i juli varje år.[7] Den första betonglaven i Sverige byggdes i Kärrgruvan år 1916.[källa behövs]
Stadsbild
[redigera | redigera wikitext]
Något mycket karakteristiskt för Norberg är hur man från Riksväg 68/69 ser Norbergs kyrka samt Mimerlaven resa sig ovan träden.
Vid Norbergsån står bland annat Skinnarängs kvarn som åtminstone funnits sedan 1800-talet.[16] Strax intill kvarnen ligger den så kallade Kornettgården, en gård som härstammar från tidigt 1700-tal. På Kvarngatan ligger flera bergsmansgårdar på sina ursprungliga platser med tillhörande uthus, loftbodar och tvättstugor mot ån.
På Fagerstavägen ligger Abrahamsgården, en gård i 1700-talsmiljö med konstgalleri och hantverkshus. Gården har anor från medeltiden och har fyllt många olika funktioner. Gården är en av Norbergs äldsta bergsmansgårdar och har fungerat som gästgiveri, handelsbod och härbärge för forbönder.[17]
På den plats där Fagerstavägen korsar Norbergsån via en stenvalvsbro låg en gång det medeltida torg som då var samhällets handelscentrum.
I den smala passagen mellan Stora Höijen och Lilla Höijen står en länga av bodar med ålderdomligt utseende. Dessa kan ge en antydan om hur bebyggelsen i centrala Norberg en gång såg ut.
Utmed fortsättningen av Fagerstavägen är bebyggelsen betydligt yngre. De stora mangårdsbyggnaderna till de forna gårdarna är här från 1800-talets mitt.[källa behövs]
Torget
[redigera | redigera wikitext]
Mitt i Norberg finns torget, som är från slutet av 1800-talet. Nära torget finns Elsa Andersons Konditori, som ursprungligen låg i en tidigare kaptensbostad från Västerfärnebo socken. Konditoriet brann ner i augusti 2015, varefter byggnaden återuppbyggdes i samma form och konditoriet återöppnade i maj 2017.[18]
Vid torget finns också Värdshuset Engelbrekt, ett gästgiveri från 1600-talet. Den nuvarande byggnaden restes 1824.[19]
Vägförbindelser
[redigera | redigera wikitext]- Riksväg 68 - går genom Norberg från Avesta i nordost till Fagersta i sydväst.
- Riksväg 69 - går genom Norberg och Kärrgruvan mot Hedemora i norr.
- Länsväg 256 - går genom Norberg mot Sala i sydost.
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Näringslivet består numera av småföretag inom olika branscher och kommunens satsning på turism.[källa behövs]
Bankväsende
[redigera | redigera wikitext]Norbergs sparbank grundades 1917. Den uppgick 1969 i Westmanlands läns sparbank som senare blev en del av Swedbank.
Mälareprovinsernas enskilda bank öppnade ett avdelningskontor i Norberg på 1860-talet.[20] Senare tillkom kontor för Upplands enskilda bank[21] och Svenska Handelsbanken.[22] Mälarbanken uppgick därefter i Handelsbanken. Uplandsbanken fanns kvar i Norberg under hela dess existens, men kontoret lades senare ner av dess efterträdare.
Swedbank stängde kontoret i Norberg den 30 september 2016.[23] Därefter fanns Handelsbanken kvar på orten.
Handelsbanken stängde sitt kontor i november 2021 sedan dess finns inga banker kvar i Norberg.[24]
Utbildning
[redigera | redigera wikitext]I centrala Norberg finns två kommunala grundskolor; Källskolan och Centralskolan.[25] Källskolan omfattar förskoleklass till och med tredje klass och har cirka 300 elever.[26] Centralskolan omfattar årskurs 4-9.[27] Sedan 2002 finns ingen gymnasieskola i Norberg. Från 1970-talet till och med 2002 fanns två gymnasieprogram på Bobergsskolan i Kärrgruvan.[28]
Vad gäller vuxenutbildning huserar Komvux samt Bergslagens folkhögskola i Norberg.[29]
Kultur, evenemang och sevärdheter
[redigera | redigera wikitext]Bergslagens medeltidsmuseum och Karlberg
[redigera | redigera wikitext]
Bergslagens medeltidsmuseum består av Nya Lapphyttan och dess besökscentrum. Nya Lapphyttan är en rekonstruktion av masugnsanläggningen vid Lapphyttan, vilken troligtvis brukades under 1100- och 1200-talen. Den ligger i Karlberg strax väster om Norberg. Nya Lapphyttan visar tydligt början på de gruvsamhällen som växte fram i Bergslagen under medeltiden.
I Karlberg finns också Norbergs hembygdsgård med ett tjugotal byggnader, de flesta ditforslade från trakterna omkring. Bland byggnaderna kan nämnas Myrbergs verkstad, en kopia av en bilverkstad från omkring 1910. Här anordnas årligen veteranbilsrallyn.
Klackbergs gruvfält
[redigera | redigera wikitext]Vid Klackbergs gruvfält finns en vandringsled bland gamla dagbrott. Blå grottan är ett vattenfyllt schakt som man når genom en gruvgång stoll och vid soligt väder ser man klarblått vatten.[30] Man kan även beskåda två lavar i slaggsten byggda under 1880-talet, varav den ena, Gröndalslaven, är bevarad med fungerande maskinutrustning från 1920-talet såsom hiss och kompressor.
Museijärnvägen
[redigera | redigera wikitext]En museijärnväg går mellan Kärrgruvan och Ängelsberg. Engelsberg–Norbergs Järnväg trafikeras av museijärnvägsföreningen Engelsbergs Norberg Järnvägshistoriska förening (ENJ). Trafiken sker med rälsbuss på somrarna. Kärrgruvan fick en ny stationsbyggnad invigd och klar 2016. Tågresor arrangeras sommartid i samarbete med föreningen Barkens ångbåtar med Ångfartyget Runn. Ångfartyget går mellan Smedjebacken, Västanfors och Ängelsberg. Mellan Kärrgruvan och Smedjebacken sker transporten med veteranbuss.
Kärrgruvans gruvmiljö och museum
[redigera | redigera wikitext]I Kärrgruvan finns ett gruvmuseum och flera dagbrott från tiden med järnmalmsbrytning. Här finns också ett unikt polhemshjul som användes för kraftöverföring till länspumpar i gruvorna. Detta var före ångkraften och elektricitetens tid.
Thorshammars verkstad
[redigera | redigera wikitext]Thorshammars verkstad är en övergiven men intakt mekanisk verkstad från 1887, belägen strax norr om Norberg. Verksamheten började 1876 och lades ner 1983. Här tillverkades huvudsakligen tenn-, koppar- och mässingsföremål. Verkstaden är en del av Ekomuseum Bergslagen och sedan år 2004 ett byggnadsminne.[31]
Engelbrekt
[redigera | redigera wikitext]Engelbrekt Engelbrektsson föddes förmodligen i Ängelsberg söder om Norberg. Det finns en staty i Tingshusparken i Norberg till hans minne och en minnessten över Engelbrektsupproret 1434 längs väg 69 mot Hedemora.
Kärrgruveparken
[redigera | redigera wikitext]I Kärrgruvan ligger folkparken Kärrgruveparken. Kärrgruveparken var bland annat den plats där bandet Ebba Grön den 31 juli 1982 spelade sin sista konsert.[32] Artisten Magnus Uggla, som hade premiär i parken 1986, uttryckte vid ett tillfälle att "Kärrgruvan var fantastisk".[33] Andra artister och band som spelat i parken är Gyllene Tider[34], Sweet, Europe, Carola Häggkvist och senare bland andra Amaranthe[35], Stiff Little Fingers, Asta Kask[36], Stiko Per Larsson[37], Emanuel Ekström, Sator[38] och Mimikry[39].
Norbergfestival
[redigera | redigera wikitext]Vid den nedlagda gruvanläggningen Mimerlaven arrangeras årligen Norbergfestival, en festival för elektronisk musik.[40]
Sport
[redigera | redigera wikitext]Engelbrektsloppet
[redigera | redigera wikitext]Längdskidloppet Engelbrektsloppet går årligen av stapeln i februari i Norberg. Såväl start som målgång sker i centrala Norberg. Loppet är 60 km långt, genomfördes första gången år 1969 och är uppkallat efter frihetskämpen Engelbrekt Engelbrektsson. Loppet brukar ha drygt 2000 åkare.[41] Likt Vasaloppet är Engelbrektsloppet ett valbart lopp i En Svensk Klassiker.[42]
Idrottsföreningar
[redigera | redigera wikitext]- Norbergs AIF - fotbollsförening. En tidigare framstående back i denna förening är Kenneth Östberg[43], socialdemokratiskt landstingsråd och f.d. kommunalråd.[44]
- Norbergs Brottarklubb[45] - brottarklubb.
- Norbergs CK[46] - cykelklubb.
- Norbergs FK[47] - flygklubb med bas på Norbergs flygfält. Klubben har bl.a. fostrat flera VM-vinnare inom friflyg.[48]
- Norbergs KF[49] - kraftsportsförening.
- Norbergs OK[50] - orienteringsklubb.
- Norbergs Slalomklubb[51] - slalomklubb.
- Norbergs SK[52] - längdskidklubb. 1999 hölls SM i jaktstart på klubbens stadion.[53]
- Norbergs TK[54] - tennisklubb.
- Skogsgymnastikens IBS[55] - innebandyklubb.
- Járnhestur - Islandshästförening
Bruksleden
[redigera | redigera wikitext]Bruksleden är en vandringsled som leder genom Västmanland från Västerås genom Klackberg och norr om Norberg vidare till Avesta. Etapp 23 går genom Klackberg (karta 9). Etapp 24, 25 och 26 (karta 10) går vidare till Bjurfors. Kartor finns för nedladdning i pdf-format.[56]
Kända personer från Norberg
[redigera | redigera wikitext]Se även Personer från Norberg
- Elsa Andersson – konditor
- Elin Fumerie – konstnär
- Axel Grönberg – brottare
- Gustaf Gröning – jurist
- Frida Hansdotter – slalomåkare
- Lasse Kühler – dansare och skådespelare
- Jacob Risberg – riksdagsledamot
- Anders Gustaf Dalman, Sveriges sista skarprättare.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Bergslagens medeltidsmuseum
- Engelbrektsupproret
- Norbergs socken
- Norbergsstrejken
- Personer från Norberg
- Polhemshjulet
- Norbergs flygfält, Bålsjöfältet
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 21 december 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Elfström, Monica. ”Risker med gruvhål undersöks i Norberg”. P4 Västmanland. Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220193314/http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=6260352. Läst 19 december 2016.
- ^ [a b] Can, Mustafa. ”Landet som försvann”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220201416/http://www.svd.se/landet-som-forsvann-3FDG. Läst 19 december 2016.
- ^ ”Förstlingen”. Nationalencyklopedin. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221234932/http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%B6rstlingen. Läst 21 december 2016.
- ^ ”Världsrekord i Norberg av Norbergare”. P4 Västmanland. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221235946/http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=442401. Läst 21 december 2016.
- ^ ”Skruvat Rekord”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221235612/http://www.dn.se/arkiv/kultur/skruvat-rekord/. Läst 21 december 2016.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Norbergs kyrka”. Norberg-Karbennings församling. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171004040337/https://www.svenskakyrkan.se/norberg/norbergs-kyrka. Läst 19 december 2016.
- ^ ”Norberg kn, KVARNEN 8 SKINNARÄNGS KVARN”. Riksantikvarieämbetet. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221091409/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaBeskrivning.raa;jsessionid=1FCBCF820A3C8DD0AE9F14AE129C141F?anlaggningId=21320000019385&page=beskrivning&visaBeskrivningar=true. Läst 20 december 2016.
- ^ ”Abrahamsgården”. Abrahamsgården Konst & Hantverk. Arkiverad från originalet den 2 december 2016. https://web.archive.org/web/20161202183532/http://www.abrahamsgarden.se/. Läst 20 december 2016.
- ^ ”Elsas konditori i Norberg byggs upp på nytt”. P4 Västmanland. Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220193332/http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=161&artikel=6508863. Läst 19 december 2016.
- ^ ”Historia”. Värdshuset Engelbrekt. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161021141419/http://engelbrekt.se/historia/. Läst 19 december 2016.
- ^ 1866-1870 Västmanlands län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 3. Åren 1866-1870. Västmanlands län Arkiverad 4 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., s. 17
- ^ Norberg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
- ^ Banker och kreditanstalter i Sveriges statskalender 1921
- ^ Swedbank stänger sitt kontor i Norberg Arkiverad 5 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Fagersta-Posten, 19 maj 2016
- ^ Vesterström, Ludwig (25 september 2021). ”Handelsbanken lägger ner sitt kontor i Norberg: ”Vi har skickat ut brev till samtliga kunder””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/handelbanken-lagger-ner-bankkontoret-i-norberg. Läst 30 september 2023.
- ^ Wallin, Christina. ”Grundskolor”. Norbergs kommun. Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220154036/http://www.norberg.se/sidor/barn--utbildning/grundskolor.html. Läst 18 december 2016.
- ^ Wallin, Christina. ”Källskolan”. Norbergs kommun. Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220153304/http://www.norberg.se/sidor/barn--utbildning/grundskolor/kallskolan.html. Läst 18 december 2016.
- ^ Wallin, Christina. ”Centralskolan”. Norbergs kommun. Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220154038/http://www.norberg.se/sidor/barn--utbildning/grundskolor/centralskolan.html. Läst 18 december 2016.
- ^ ”"Tråkigt med Bobergsskolan"”. P4 Västmanland. Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220192651/http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=46237. Läst 18 december 2016.
- ^ ”Om oss”. Bergslagens Folkhögskola. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221090853/http://www.vasterasfolkhogskola.se/bfhsk/om-oss/. Läst 20 december 2016.
- ^ ”Klackberg Naturreservat”. Klackbergsgården. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221091703/http://www.klackbergsgarden.se/naturreservat.html. Läst 20 december 2016.
- ^ ”RAÄ:s bebyggelseregister: Norberg kn, HINSEBO 1:7 THORSHAMMARS VERKSTAD.”. Arkiverad från originalet den 17 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140117115043/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&anlaggningId=21300000013046. Läst 26 augusti 2013.
- ^ Olson, Claes. ”Biografi”. MNW Music AB. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161022053759/http://www.mnwmusic.com/artists/ebba_gron/ebba_gron.html. Läst 21 december 2016.
- ^ ”Läs chatten med Magnus Uggla”. Expressen. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221234028/http://www.expressen.se/noje/las-chatten-med-magnus-uggla/. Läst 21 december 2016.
- ^ ”Complete GT tour list”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924024359/http://www.gyllenetider.com/lang_eng/c_tours.html. Läst 21 december 2016.
- ^ ”På Kärrgruvan biter inte folkparksdöden”. Västerås Tidning. Arkiverad från originalet den 22 december 2016. https://web.archive.org/web/20161222000954/http://pdf.direktpress.se/flashpublisher/magazine/6529/page/16. Läst 21 december 2016.
- ^ ”Gruvpunk 2013”. Punkmusik.nu. Arkiverad från originalet den 22 december 2016. https://web.archive.org/web/20161222000105/http://www.punkmusik.nu/artiklar/gruvpunk.html. Läst 21 december 2016.
- ^ ”Stiko Per Larsson + Eirin Angelo Olsson”. gigguide.se. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221235157/http://gigguide.se/event/138157/. Läst 21 december 2016.
- ^ ”Torsson, Docenterna och Sator till Kärrgruveparken 31 augusti”. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221235831/http://torsson.com/torsson-docenterna-och-sator-till-karrgruveparken-31-augusti/. Läst 21 december 2016.
- ^ Larsson, Jacob. ”Punkig helg i Kärrgruvan”. Fagersta-Posten. Arkiverad från originalet den 22 december 2016. https://web.archive.org/web/20161222001128/http://www.fagersta-posten.se/kultur/punkig-helg-i-karrgruvan. Läst 21 december 2016.
- ^ ”Everything about Norbergfestival”. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221101102/http://norbergfestival.com/about/. Läst 20 december 2016.
- ^ ”Engelbrektsloppet 60 km”. Engelbrektsloppet. Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220220211/http://www.engelbrektsloppet.com/Engelbrektsloppet60km/. Läst 18 december 2016.
- ^ ”En svensk klassiker”. En svensk klassiker. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161025042239/http://www.ensvenskklassiker.se/en-svensk-klassiker/. Läst 20 december 2016.
- ^ ”Kenneth Östberg är försvarare i Norbergs BK herrlag”. Norbergs BK. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305044824/http://www.norbergsbk.com/index.asp?c=1116&playerID=183. Läst 13 juni 2013.
- ^ ”Kommunalråd satsar på landstingspolitik”. Sveriges Radio. Arkiverad från originalet den 21 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140521215820/https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=3282165. Läst 21 maj 2014.
- ^ ”Norbergs Brottarklubb”. Arkiverad från originalet den 6 december 2022. https://web.archive.org/web/20221206171752/https://idrottonline.se/NorbergsBrottarklubb-Brottning/. Läst 19 december 2016.
- ^ ”Norbergs CK”. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221032150/http://idrottonline.se/NorbergsCK-Cykel/. Läst 18 december 2016.
- ^ ”Norbergs FK”. Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220213038/http://www.norbergsfk.se/. Läst 18 december 2016.
- ^ ”NFKs friflygtrupp”. Norbergs FK. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131020120834/http://www4.idrottonline.se/NorbergsFK-Flygsport/Alltomklubben/Arbetsrum/Friflyg/NFKsFriflygtrupp/. Läst 18 december 2016.
- ^ ”Norbergs KF”. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221032122/http://idrottonline.se/NorbergsKF-Styrkelyft/. Läst 18 december 2016.
- ^ ”Norbergs OK”. Arkiverad från originalet den 14 november 2016. https://web.archive.org/web/20161114232346/http://www.norbergsok.se/. Läst 18 december 2016.
- ^ ”Norbergs Slalomklubb”. Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220204028/http://norbergsslalomklubb.se/. Läst 18 december 2016.
- ^ ”Norbergs SK”. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221032114/http://idrottonline.se/NorbergsSK-Skidor/. Läst 18 december 2016.
- ^ ”SM-orter längd/rullskidor”. Svenska Skidförbundet. Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220190807/http://www.skidor.com/Foljoss/Historikochstatistik/Svenskamastare/sm-orterlangdrullskidor. Läst 18 december 2016.
- ^ ”Norbergs TK”. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161009122400/http://norbergstk.se/. Läst 19 december 2016.
- ^ ”Skogsgymnastikens IBS”. Arkiverad från originalet den 1 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170701031308/http://www.laget.se/skogs. Läst 19 december 2016.
- ^ ”Bruksleden”. Hemsida. Bruksleden. 22 november 2017. Arkiverad från originalet den 15 september 2017. https://web.archive.org/web/20170915072142/http://bruksleden.se/. Läst 31 augusti 2017.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Norberg.
| |||||||||||||
| |||||||||||
