Hoppa till innehållet

Dagbrott

Från Wikipedia
Dagbrott i Garzweiler
Dagbrott i Garzweiler i Tyskland.

I ett dagbrott bryts malm, industrimineral, torv, brunkol eller byggnadssten direkt vid jordytan istället för att tunnlar grävs under jord. Genom att man i dagbrott undviker besvärliga transporter och dåliga arbetsförhållanden är det mycket ekonomiskt jämfört med att bryta i orter.

Viktiga dagbrott finns i alla jordens kontinenter förutom Antarktis.

Den vanligaste brytningsmetoden i dagbrott är pallbrytning.[1] Det är denna metod som ger dagbrott en trappstegsutseende.[1] Det finns olika tekniker för att spränga loss pallar från dagbrott.[2]

Dagbrott som drivs under grundvattenytan får inflöde av vatten som kan vara fokuserad, diffus eller bägge.[3] Hanteringen av denna vatten beror mycket på dess mängd vilket i sin tur beror mycket på kringliggande bergets konduktivitet.[3] System av utpumpningsbrunnar kan anläggas kring en dagbrott för att minska grundvattnet som når väggarna eller golvet.[3]

Vid stora dagbrott kan vågrätta spänningar i berget leda till att så kallade "pop-up" strukturer bildas i botten av gruvan eller stenbrottet.[4] Även liggväggen i dagbrott, om en sådan finns, kan bli utsatt för stora spänningar i takt med att dagbrottet växer med utfall som följd.[4]

Stora dagbrott

[redigera | redigera wikitext]
Bingham Mine, nära Salt Lake City, Utah.
Satellitbild av dagbrottet i Bayan Obo i Inre Mongoliet tagen med falska färger, NASA 2006.

Planerade dagbrott

[redigera | redigera wikitext]

Tasman Metal Ltd planerade fram till 2016 ett dagbrott vid Norra Kärr strax norr om Gränna i Jönköpings kommun. Sedan gammalt känner man till att där finns en förekomst av sällsynta jordartsmetaller. De behövs för att tillverka till exempel elbilar, solceller, mobiltelefoner, datorer och lysrör. Protesterna är stora främst med tanke på riskerna för nedsmutsning av den närliggande sjön Vättern, som är en betydande vattentäkt.[6]

  1. ^ [a b] ”Så fungerar en svensk gruva”. Sveriges Geologiska Undersökning. 11 juni 2024. https://www.sgu.se/mineralnaring/svensk-gruvnaring/sa-fungerar-en-svensk-gruva/. Läst 1 juli 2024. 
  2. ^ Krolikowski, Charles (24 mars 2015). ”Summary of Surface Blasting and Damages with Analysis of Two Mitigation Techniques – Presplit and Smooth Blasting” (på engelska). Geoengineer. https://www.geoengineer.org/education/web-class-projects/cee-544-soil-site-improve-winter-2015/assignments/rock-blasting-and-associated-damages. Läst 1 juli 2024. 
  3. ^ [a b c] Smith, Leslie (2021) (på engelska). Hydrogeology and Mineral Resource Development. The Groundwater Project. sid. 34-35 
  4. ^ [a b] Stead, Douglas; Eberhardt, Erik (1997). ”Developments in the analysis of footwall slopes in surface coal mining”. Engineering Geology 46: sid. 41-61. 
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 november 2011. https://web.archive.org/web/20111104072258/http://www.losapos.com/openpitmines. Läst 4 januari 2012. 
  6. ^ https://archive.is/20130418091104/raddavattern.blogspot.se/2012/05/provborrningarna-vid-norra-karr.html