Nils Ekholm
| Nils Ekholm | |
 | |
| Född | 9 oktober 1848[1] Smedjebacken[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 5 april 1923 (74 år) Hedvig Eleonora församling[1][2], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[3][4] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Upptäcktsresande, meteorolog[1], fysiker[1] |
| Redigera Wikidata | |
.png)
Nils Gustaf Ekholm, född 9 oktober 1848 i Smedjebacken, död 5 april 1923 i Stockholm, var en svensk meteorolog.
Ekholm var son till apotekaren Per Ekholm och Kristina Ulrika Forsgren. Under Det första internationella polaråret 1882–83 ledde Ekholm den svenska expeditionen, som var stationerad för övervintring i Svenskhuset på Kap Thordsen vid Isfjorden på Spetsbergen. Han blev då bekant med S. A. Andrée, som skötte luftelektriska observationer under expeditionen.[5]
Genom meningsskiljaktigheter dem emellan rörande flygsäkerheten efter försök på Svalbard sommaren 1896 då ballongen inte kunde starta lämnade Ekholm Andrées ballongexpeditionsprojekt till Nordpolen 1897. Detta räddade hans liv då alla de tre, som följde med på ballongfärden förolyckades.[6]
Ekholm var den förste, som tillämpade värmelärans satser på den allmänna cirkulationen i atmosfären 1891. År 1889 hade Julius von Hann förklarat, att temperaturskillnaderna mellan högre delar av anticykloner och cykloner berodde på adiabatiska förändringar i luftmassorna. Ekholm försökte nu med Carnots princip förklara vissa företeelser inom cirkulationen i atmofären.[7]
Nils Ekholm blev filosofie doktor i Uppsala 1899 och var 1890–1902 tillförordnad och 1902–1914 ordinarie amanuens vid Meteorologiska centralanstalten, som var SMHI:s föregångare. 1914–18 var han dess chef och professor. Han ägnade sig med stor iver åt vindstudier och var mycket pådrivande gällande inrättande av stormvarningsstationer utefter de svenska kusterna.
Bland Ekholms skrifter märks Anwendung des Carnotschen Satzes auf die Kreisläufe in der Atmosphäre (1891), Wetterkarten und Luftdrucksschwankungen (1904), flera uppsatser i samma ämne 1904-08, On the variations of climate of the geological and historical past and their causes (1906) samt tillsammans med Svante Arrhenius Über die nahezu 26-tägige Periode der Polarlichter und Gewitter (1898).[7] Han var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien från 1905.
Nils Ekholm ligger begravd på Norra begravningsplatsen i Solna tillsammans med makan Agnes Ekholm, född Bodén (1865–1932).
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Nils Gustaf Ekholm, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 16847, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0006/F I/23 (1920-1925), bildid: 00012493_00120, sida 126, död- och begravningsbok, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I/23 SE/SSA/0006/F I/23, läs onlineläs online, läst: 30 januari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 29 juni 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Ekholm, NILS GUSTAF, Svenskagravar.se, läs online, läst: 29 juni 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Engström Christer, Marklund Kari, red (1989). Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Bd 1 [A-Asa]. Höganäs: Bra böcker. sid. 373. Libris 8211186
- ^ Anders Ångström: Nils Gustaf Ekholm i Svenskt biografiskt lexikon (1949)
- ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Anders Ångström: Nils Gustaf Ekholm i Svenskt biografiskt lexikon (1949)
- Jorikson, Håkan (2022). S A Andrée - ingenjören och polarfararen Salomon August Andrée. Carlsson. Libris brp8xf5q800f0tx0. ISBN 9789189065482
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|