Lågtryck
Lågtryck, motsatsen till högtryck (anticyklon), är ett område där lufttrycket är lägre än omgivningen.
På mellanbredderna[1] och högre latituder blåser vinden i en virvel (cyklon) kring och in mot lågtryckets centrum. Corioliseffekten gör att vindarna blåser moturs på det norra halvklotet och medurs på det södra. Ju högre lufttrycksgradienten är, desto kraftigare blir vindarna.
Längs den intertropiska konvergenszonen (ITCZ), där corioliseffekten är svag, bildas istället långsträckta lågtrycksområden, vilka, i samverkan med det subtropiska högtrycksbältet , ger upphov till monsuner och passadvindar.[2][3] När ITCZ närmar sig vändkretsarna (där corioliseffekten är starkare) under sommar och höst (då havsvattnet är varmt) kan små, men mycket kraftiga, tropiska cykloner "knoppas av" från våglika störningar i detta lågtrycksbälte.[4][5] Dessa tropiska cykloner kan sedan förflytta sig mot högre latituder, böja av mot nordost på norra halvklotet (sydost på det södra)[6] och därvid omvandlas till "vanliga mellanbreddscykloner", vilka ibland kan orsaka kraftiga oväder.[5][7]
Det finns flera olika sorters lågtryck. På sommaren bildas värmelågtryck över kontinenter. Dessa ger ofta stora nederbördsmängder i form av regn- och åskskurar. Dessa är så kallade halvstationära lågtryck.
Rörliga lågtryck hör samman med västvindsbältets vädersystem på bägge hemisfärernas mellanbreddgrader. Dessa så kallade mellanbreddslågtryck uppstår vid gränsen mellan varmare och kallare luftmassor. På skiljeytan mellan de oliktempererade luftmassorna bildas fronter och längs fronterna kan moln och nederbörd uppstå. Dessa lågtryck förekommer i olika omfattning i världen beroende på fördelningen av kontinenter och hav. De rörliga lågtrycken är en bidragande orsak till väderleksförändringarna i Sverige.[8]
I Europa styrs vädret ofta av rörliga lågtryck från Atlanten som rör sig i en väst-ostlig riktning. Dessa lågtryck föregås vanligen av en varmfront, vilket ger varma vindar innan lågtrycket passerat, och följs av en kallfront som ger kalla vindar då det passerat.
Cykloner/lågtryck har olika namn utifrån dess diametermått.[9] Mesocyklon är benämningen på små cykloner/lågtryck (10-300 km i diameter). De ytterst små kallas misocykloner (tromber).[9]
På väderkartan betecknas lågtryck med det nationella ordets begynnelsebokstav i versal. I Sverige och engelskspråkiga länder således med ett L och i Finland med ett M (matalan keskus).
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Områdena mellan vändkretsarna och polcirklarna.
- ^ ”Why Monsoons Happen | UCAR Center for Science Education” (på engelska). scied.ucar.edu. https://scied.ucar.edu/docs/why-monsoons-happen. Läst 10 januari 2021.
- ^ Intertropical Convergence Zone (ITCZ) på Met Office (Storbritanniens nationella väderlekstjänst).
- ^ O.V. Mingalev, V.S. Mingalev, N.M. Astafyeva, K. Orlov och V.M. Chechetkin, 2012, Numerical simulation of formation of cyclone vortex flows in the intratropical zone of convergence and their early detection, Cosmic Research 50(3), sid. 233-248.
PDF 6.1 MB.
- ^ [a b] Faktorer som krävs för att en tropisk cyklon skall kunna bildas på SMHI.
- ^ Också detta på grund av corioliseffekten - det som rör sig mot polerna böjer av österut!
- ^ Tropiska orkaner kan påverka vädret i Sverige på SMHI.
- ^ Lågtryck på NE.se
- ^ [a b] SMHI: Lågtryck Arkiverad 11 januari 2011 hämtat från the Wayback Machine. Läst: 2 juni 2011.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Jan O. Mattsson, 1971, Väderlekslära och klimatologi, Gleerups, Lund, 196 sid. PDF 13,8 MB.
|