Hoppa till innehållet

Filosofi

Från Wikipedia
Tänkaren av Auguste Rodin.

Filosofi, från grekiskans philosophía (φιλοσοφία) som översätts till "vän av visdom" eller dylikt, är en akademisk disciplin som systematiskt studerar frågor om bland annat rationalitet, kunskap, värden, medvetande och existens.[1][2] Ordet kan också, i sammansättningar som "en filosofi" eller "flera filosofier", syfta på ett sammanhängande tankesystem eller en filosofisk skola.[2]

Sedan antikens Grekland, där västerlandets filosofiska tänkande uppstod, har filosofiska studier handlat om "de eviga frågorna", alltså sådant som människor funderat över under mycket lång tid.[1] Det filosofiska tänkandet kan grovt indelas i logik, kunskapsteori, metafysik eller ontologi, vetenskapsteori, språkfilosofi, värdeteori, etik, estetik och religionsfilosofi.[3]

Logiken behandlar vad som gör slutledningar korrekta, alltså vilka regler som gäller för att ny kunskap kan uppstå enbart genom tänkandet.[4]

Kunskapsteorin, däremot, studerar mer allmänt hur kunskap uppstår. Historiskt sett har framför allt två skolor argumenterat utifrån olika utgångspunkter: rationalismen, som betonar förnuftet, och empirismen, som betonar sinnena.[5] I anslutning till detta ägnar sig vetenskapsteorin åt vetenskapens uppkomst och utveckling.[6]

Metafysiken eller ontologin behandlar våra obevisbara föreställningar om vad för slags ting och fenomen som finns och kan finnas i världen, sådana föreställningar som tillsammans med logiken behövs som en grund för att vi ska kunna skapa oss en konkret uppfattning om hur världen är beskaffad.

Värdeteorin behandlar frågan om vad värde rent allmänt är, medan etiken undersöker vad som gör handlingar värdefulla, det vill säga varför vi bör handla på vissa sätt och inte på andra, och estetiken handlar om vad det innebär att ting och handlingar är upplevelsemässigt värdefulla.

Religionsfilosofin behandlar de religiösa föreställningarnas innehåll och struktur, men bekänner sig inte till någon religion eller visar avstånd.

Något som skulle kunna ses som ett problem för filosofin som disciplin är att ett filosofiskt område blir till ett vetenskapligt område när empiriskt underlag blir accepterat inom området. Detta skeende har betonats av exempelvis Bertrand Russell[7] och Karl Jaspers[8]. Filosofin avlägsnas enligt detta synsätt gradvis från områden med kopplingar till observationer, vilket kan anses vara tydligt inom områden som naturvetenskaper och historia.

Platon och Aristoteles i en målning av Rafael.
Huvudartikel: Filosofins historia

Filosofins historia förklarar både hur olika problem och frågeställningar uppstått och hur de besvarats genom historien. Genom denna katalog av frågor och svar är en filosof bättre rustad för att hantera både tidlösa och nya frågeställningar. Historia är därför betydligt viktigare i filosofi än de flesta andra ämnen. Västerländsk filosofihistoria antas börja med försokratikerna. De var de första, i antika Grekland, att ställa frågor om världen utan att blanda in religion i svaren. Platon och Aristoteles ställde redan under antiken de flesta grundläggande frågor filosofin ställer idag. Muslimsk filosofi utvecklar arvet från antikens filosofi. Skolastik var under medeltiden en filosofi som genom komplicerade argument försökte klarlägga frågor om både Gud och världen (se Gudsbevis). Descartes och andra försökte visa att skolastikerna hade fel. Empirismen menade att all kunskap kom från sinnena, medan rationalismen såg förnuftet som källan till all kunskap. I början av 1900-talet menar en del av analytisk filosofi, Wienkretsen, att deras filosofi är vetenskaplig. I kontinental filosofi kritiserar man den analytiska filosofin och feministisk filosofi och postmodernism visar att mycket det man tidigare tagit för givet går att ifrågasätta. Så har under filosofins historia argument brutits mot argument och därigenom givet en skatt av uppslag för att lösa filosofiska problem. Även för ett nytt ämne som bioetik kan det vara meningsfullt att se vad filosofer genom historien skrivit i liknande frågor, vilken betydelse har till exempel Jeremy Benthams skrifter för en given fråga i etik, eller kan Konfucianism eller någon gestalt i indisk filosofi ge ett bidrag?

Filosofin har flera delområden som vart och ett har olika frågor i fokus. På svenska institutioner görs en skillnad mellan praktisk filosofi och teoretisk filosofi[9] förutom de vid Kungliga Tekniska högskolan, Södertörns högskola, Umeå universitet samt Luleå tekniska universitet, som bedriver så kallad kombinerad filosofiundervisning. Nedan ges delområdena grupperade enligt dessa två huvudgrupperingar. Uppdelningen mellan teoretisk och praktisk filosofi är inte vanligt förekommande i världen som helhet.

Praktisk filosofi omfattar till exempel:

  • etik, moralfilosofi som studerar moraliska begrepp som det goda och rättvisa och om dessa bergrepp är universella eller beroende av olika faktorer.
  • estetik ägnar sig åt konstens och det skönas väsen och natur.
  • politisk filosofi och samhällsfilosofi, studerar fenomen i samhället, olika ideologier och teorier om samhällets uppbyggnad och funktion.
  • religionsfilosofi som bland annat studerar gudsbegreppet, möjligheten att bevisa guds existens och religiösa upplevelsers förhållande till vetenskap och vetande.
  • värdeteori som studerar värdens natur, vad vi uttrycker med värdeomdömen och huruvida dessa värden är objektiva eller subjektiva, m.m.
  • rättsfilosofi
  • handlingsteori

Teoretisk filosofi omfattar till exempel:

Ett annat sätt att ge filosofin ämnesområden är att utgå från ett särskilt sätt att angripa problem ur en viss synvinkel eller genom att hänvisa till en viss historisk eller geografisk tradition. Feministisk filosofi går att läsa som särskilt ämne på universitet, men det hindrar inte att det också finns feministisk vetenskapsteori. På samma sätt är muslimsk filosofi ett delområde i filosofin på samma gång som filosofins historia ur muslimskt perspektiv är en del av delområdet filosofins historia. En tänkare i indisk tradition som filosoferar om matematik är på samma sätt en del av matematikfilosofi. Bland sådana angreppsätt och traditioner finns:

Man kan även dela in filosofin efter olika traditioner eller skolbildningar. Olika traditioner har dominerat i olika länder under olika tidsperioder, och de har delvis olika uppfattning om vad filosofi är. En populär indelning under 1900-talet var den mellan analytisk och kontinental filosofi.

  • Analytisk filosofi har under 1900-talet dominerat i den anglosaxiska världen, samt i Skandinavien. I Sverige idag är de flesta filosofiinstitutioner analytiskt inriktade, med den på Södertörns högskola som främsta undantag. Som namnet antyder har den sin grund i synen att man genom analys av språk och satser kan klargöra filosofiska problem. Analytiska filosofer sätter ett högt värde på klarhet och tydlighet, medan de i mindre grad värdesätter associativt tänkande. Den analytiska filosofin är vidare mer vänd mot naturvetenskaperna och matematiken än mot de övriga humanistiska ämnena. Den har sina främsta rötter hos Bertrand Russell och hans vän G.E. Moore. Den rymmer inom sig olika riktningar, exempelvis Logisk positivism och Vardagsspråksfilosofi.

Filosofididaktik

[redigera | redigera wikitext]

Filosofididaktik försöker besvara de tre didaktiska grundfrågorna: "vad?", "varför?" och "hur?" i relation till filosofiämnet[10]. Filosofididaktikämnet angränsar till andra filosofiska områden såsom filosofisk praxis och filosofi med barn, men har av tradition riktat sig mer till filosofilärare och filosofilärarstudenter.[11]

Humanfilosofi

[redigera | redigera wikitext]

Humanfilosofin är en gren av filosofin som behandlar människans väsen, och begrepp som medvetande, fri vilja, människovärde, njutning och lidande. Humanfilosofin kan ses som grunden för samhällsfilosofin och etiken.

John Locke är enligt detta synsätt en humanfilosofisk tänkare.

  1. ^ [a b] ”filosofi - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/filosofi. Läst 26 april 2023. 
  2. ^ [a b] ”filosofi | SO | svenska.se”. https://svenska.se/so/?id=119019&pz=7. Läst 2 januari 2024. 
  3. ^ ”Detta är filosofi” (på engelska). www.philosophy.su.se. http://www.philosophy.su.se/detta-ar-filosofi. Läst 4 april 2017. 
  4. ^ ”logik - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/logik. Läst 1 mars 2024. 
  5. ^ ”kunskapsteori - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kunskapsteori. Läst 2 mars 2024. 
  6. ^ ”vetenskapsteori - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vetenskapsteori. Läst 2 mars 2024. 
  7. ^ Bertrand Russell (1912) "The Problems of Philosophy" kapitel 15: "The Value of Philosophy
  8. ^ Karl Jaspers (1953) "Einführung in die Philosophie", avsnitt 1: Was ist Philosophie
  9. ^ ”Praktisk filosofi eller teoretisk filosofi?” (på engelska). www.philosophy.su.se. http://www.philosophy.su.se/utbildning/studieinformation/om-filosofistudier/praktisk-filosofi-eller-teoretisk-filosofi. Läst 4 april 2017. 
  10. ^ Petersson, Tommie (22 april 2021). ”Konsten att tala om det vi bör tiga om, eller ”vad är filosofididaktik?””. svenskfilosofi.se. Svensk filosofi. Arkiverad från originalet den 27 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210527121538/https://svenskfilosofi.se/2021/04/22/tommie-petersson-konsten-att-tala-om-det-vi-bor-tiga-om-eller-vad-ar-filosofididaktik/. Läst 27 maj 2021. 
  11. ^ Petersson, Tommie (2021). Filosofididaktik.. ISBN 978-91-88229-64-9. OCLC 1242090440. https://www.worldcat.org/oclc/1242090440. Läst 27 maj 2021 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Introduktioner

[redigera | redigera wikitext]
  • Magee, Bryan, Bonniers stora bok om filosofi - från antikens naturfilosofer till dagens moderna tänkare (1998)
  • Russell, Bertrand, Den västerländska filosofins historia (1946)
  • Russell, Bertrand, Filosofins problem (1912)
  • Skirbekk, Gunnar & Gilje, Nils, Filosofins historia (1987)

Antologier och lexikon

[redigera | redigera wikitext]
  • Marc-Wogau, Konrad, Filosofin genom tiderna
  • Filosofilexikonet, översättning av Jan Hartman (1988)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]