1862

	1862 – MDCCCLXII; 162 år sedan
	År; 1859 \| 1860 \| 1861; 1862; 1863 \| 1864 \| 1865
	Årtionde; 1840-talet \| 1850-talet ; 1860-talet; 1870-talet \| 1880-talet
	Århundrade; 1700-talet ; 1800-talet; 1900-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar
	Humaniora och kultur; Konst \| Litteratur \| Musik \| Teater
	Samhällsvetenskap; och samhälle; Krig \| Sport
	Teknik och vetenskap; Vetenskap
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1862 ; MDCCCLXII
Ab urbe condita	2614
Armeniska kalendern	1311 ; ԹՎ ՌՅԺԱ
Assyriska kalendern	6612
Bahaikalendern	18–19
Bengaliska kalendern	1269
Berberkalendern	2812
Brittiskt regeringsår	25 Vict. 1 – 26 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2406
Burmesiska kalendern	1224
Bysantinska kalendern	7370–7371
Koptiska kalendern	1578–1579
Erianska kalendern	3028
Etiopiska kalendern	1854–1855
Judiska kalendern	5622–5623
Vikram Samvat	1918–1919
Sakakalendern	1784–1785
Kaliyuga	4963–4964
Holocen kalender	11862
Nri-Igbo	862–863
Persiska kalendern	1240–1241
Muslimska kalendern	1278–1279
Nengō (Japan)	Bunkyū 2; (文久2年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4195
Minguokalendern	50 före ROC; 民前50年
Thailändsk kalender	2405
Unixtid

1862 (MDCCCLXII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Händelser

Januari

8 januari – Den sista offentliga avrättningen i Stockholm äger rum vid Olaus Magnus väg i Hammarbyhöjden. Platsen finns kvar, utmärkt med en minnesskylt. Femton år senare, 1877, avskaffas offentliga avrättningar i fredstid i Sverige.

30 januari – Det amerikanska pansarfartyget USS Monitor sjösätts.

Februari

18 februari – Sällskapet Concordia i Örebro instiftas. Sällskapets syfte är kulturell samvaro.

Mars

9 mars – Nordstaternas USS Monitor (konstruerad av John Ericsson) i strid med sydstaternas CSS Virginia i sjöslaget vid Hampton Roads.
17 mars – Mellan Helsingfors och Tavastehus öppnas den första järnvägen i Finland.^[1]
21 mars – Sverige inför en kommunallag, samt inrättar landstingen som får ansvar för sjuk- och hälsovård.
22 mars – Italien erkänner San Marinos självständighet under italienskt protektorat.^[2]

Maj

1 maj–1 november – Världsutställning hålls i London.
21 maj – En kvartersbrand utbryter i Göteborg.^[3]

Augusti

1 augusti – Statsbanan Hallsberg–Örebro invigs.
3 augusti – Örebro stadsbibliotek invigs.
28–30 augusti – Nordstaterna besegras av sydstaterna i det andra slaget vid Bull Run.^[4]

September

17 september – Slaget vid Antietam utkämpas under amerikanska inbördeskriget.
30 september – I preussiska lantdagens budgetutskott yttrar den nyblivne ministerpresidenten Otto von Bismarck: Tidens stora frågor avgörs inte genom tal och majoritetsbeslut... utan genom järn och blod och kommer därefter att vara känd som "järnkanslern".

Oktober

3 oktober – Den norska järnvägen Kongsvingerbanen öppnas.
10 oktober – För att skydda den så kallade Rumskullaeken i småländska Norra Kvill (Sveriges största träd och möjligen tusen år gammal) utfärdas en bestämmelse om, att den inte får uttas till avverkning.
12 oktober – Trollhättans kyrka invigs i den nybildade Trollhättans församling i Sverige på Tacksägelsedagen.^[5]
21 oktober – USA erkänner Liberia.^[6]

November

4 november – Stambanan Stockholm-Göteborg invigs av Karl XV. Resan tar 14 timmar.

Okänt datum

Franska skolan grundas i Stockholm.
De svenska prästernas tionde byts ut mot fasta avgifter.
Nils Mandelgrens stora verk om svenska kulturskatter utkommer i Paris.
Den svenska Kungliga krigsskolan startas inom ramen för Krigsakademien.
Franz Berwalds opera Estrella de Soria gör succé.
Den satiriska svenska tidningen Söndags-Nisse börjar utkomma.
Viktor Rydbergs Bibelns lära om Kristus utkommer och väcker långvarig teologisk strid.
Kungliga Dramatiska Teatern får egen lokal vid Kungsträdgården i Stockholm.
Studentexamen införs som avslutning på det svenska gymnasiet.
Norrmännen försöker få till stånd en revidering av unionsfördraget, men statsrådet skjuter upp frågan.
Prins Vilhelm av Danmark blir kung Georg I av Grekland, efter att prins Oscar tackat nej.
Otto von Bismarck blir Ministerpresident i Preussen.
Johannelunds missionsinstitut (numera Johannelunds teologiska högskola) grundas av EFS (Evangeliska fosterlandsstiftelsen).
Sveriges första elevkår startas i Borås på Sven Eriksson-gymnasiet under namnet "Elevkåren Teknis".
Spritföretaget Bacardi grundas.
Gymnasist föreningen GGF Verdandi introduceras till Vasaskolan i Gävle och anses också vara av av de äldsta elevföreningarna i Sverige.

Födda

10 januari – Reed Smoot, amerikansk republikansk politiker och religiös ledare, senator 1903–1933.
23 januari – Ovington Weller, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1927.
28 januari – Martin K. Gantz, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1891–1893.
3 februari – James Clark McReynolds, amerikansk politiker och jurist, domare i USA:s högsta domstol 1914–1941.
4 februari – Hjalmar Hammarskjöld, svensk politiker, Sveriges statsminister 1914–1917.
7 februari – Horace F. Graham, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1917–1919.
27 februari
- Agnes Branting, svensk textilkonstnär och författare.
- Hamilton Fish Kean, amerikansk republikansk politiker, senator 1929–1935.
4 mars – George H. Prouty, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1908–1910.
23 mars – Olga Adamsen, svensk skådespelare.
31 mars – Claude A. Swanson, amerikansk demokratisk politiker.
9 april – Anna Maria Roos, svensk lärare, författare, och sångtextförfattare.
11 april – Samuel Winslow, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1913–1925.
14 april – Hal Reid, amerikansk skådespelare och regissör.
24 april – Nathaniel B. Dial, amerikansk demokratisk politiker, senator 1919–1925.
27 april – Hjalmar Linder, finländsk kammarherre, vice häradshövding och storgodsägare.
8 maj – Emilie Rathou, Vita bandets grundare.
11 maj – Franklin S. Billings, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1925–1927.
13 maj – Wilhelm Westrup, svensk affärsman, industriman och riksdagsman.
30 maj – Anton Azbe, slovensk konstnär.
5 juni – Allvar Gullstrand, svensk ögonläkare, nobelpristagare.
12 juni – James H. Brady, amerikansk republikansk politiker, senator 1913–1918.
4 juli – Walter L. Fisher, amerikansk republikansk politiker.
14 juli – Gustav Klimt, österrikisk målare och grafiker.
15 juli – Frank P. Flint, amerikansk republikansk politiker, senator 1905–1911.
17 juli – Oscar Levertin, svensk författare, kulturskribent och litteraturhistoriker.
25 juli – Alfred Paloheimo, finländsk finans- och industriman.
2 augusti – Björn Halldén, svensk kompositör, sångtextförfattare och kapellmästare.
7 augusti – Victoria av Baden, drottning av Sverige 1907–1930, gift med Gustaf V.
22 augusti
- Claude Debussy, fransk kompositör.
- Hjalmar von Sydow, svensk politiker.
25 augusti – Louis Barthou, fransk politiker.
29 augusti – Maurice Maeterlinck, belgisk författare, nobelpristagare.
30 augusti – Lawrence C. Phipps, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1919–1931.
19 september – Arvid Lindman, svensk politiker, sjömilitär och industriledare, Sveriges statsminister 1906–1911 och 1928–1930.
20 september – Ernest Florman, svensk regissör, filmfotograf och hovfotograf.
25 september – Léon Boëllmann, fransk kompositör.
6 oktober
- Joseph Weldon Bailey, amerikansk demokratisk politiker, senator 1901–1913.
- Albert J. Beveridge, amerikansk historiker och politiker, senator 1899–1911.
9 oktober – Henry L. Myers, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1911–1923.
10 oktober – Nils Sonesson, borgmästare i Söderhamn.
11 oktober – Alf Wallander, svensk konstnär, konsthantverkare och formgivare.
19 oktober – Bertram Tracy Clayton, amerikansk demokratisk politiker och militär, kongressledamot 1899–1901.
21 oktober – Folke Zettervall, svensk arkitekt.
22 oktober – Alexandra Skoglund, svensk högerkvinna.
23 oktober – August Storm, svensk överstelöjtnant och finanssekreterare i Frälsningsarmén, sångförfattare.
10 november – Axel Welin, svensk ingenjör.
15 november – Gerhart Hauptmann, tysk dramatiker och författare, nobelpristagare.
17 november – Kristine Wicksell, svensk diplomat.
20 december – Washington Ellsworth Lindsey, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Mexico 1917–1919.
22 december – Walter Samuel Goodland, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1943–1947.
31 december – Albert Sleeper, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1917–1921.

Avlidna

Första kvartalet

Januari

4 januari – John Hemphill, 58, amerikansk politiker, senator 1859–1861.
10 januari – Samuel Colt, 47, amerikansk uppfinnare och vapentillverkare.
18 januari – John Tyler, 71, amerikansk politiker, USA:s president 1841–1845.
21 januari – Božena Němcová, 41, tjeckisk författare.

Februari

3 februari – Jean-Baptiste Biot, 87, fransk fysiker.
8 februari – Elisha D. Cullen, 62, amerikansk politiker, kongressledamot 1855–1857.
9 februari – Carl Norstedt, 64, svensk boktryckare.
18 februari – Pierre Bretonneau, 83, fransk läkare.
24 februari – Bernhard Severin Ingemann, 72, dansk författare.
27 februari – Gabriele Possenti, 23, italiensk passionistbroder, helgon.

Mars

17 mars – Jacques Fromental Halévy, 62, fransk kompositör.
18 mars – Jacob Letterstedt, 65, svensk företagsledare och donator.
23 mars – Sophie Adlersparre, 54, svensk konstnär.

Andra kvartalet

April

Den högst rankade militären som stupade i amerikanska inbördeskriget var general Albert Sidney Johnston den 6 april, 59 år gammal.
6 april – Albert Sidney Johnston, 59, amerikansk militär, general i sydstatsarmén, stupade i slaget vid Shiloh.
19 april – Louis P. Harvey, 41, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1862.
22 april – Carl Gustaf Söderstrand, 61, finländsk målarmästare och företagare.

Maj

1 maj – J.L.C. Schroeder van der Kolk, 65, nederländsk läkare.
5 maj – Carl August Adlersparre, 51, svensk greve, kammarherre och författare.
6 maj – Henry David Thoreau, 44, amerikansk författare och filosof.
9 maj – Theodor Bilharz, 37, tysk läkare.
12 maj – Ib Ibsen, 60, dansk anatom.
13 maj – Fredric Westin, 79, svensk historie- och porträttmålare.
25 maj – Juana Azurduy de Padilla, 81, boliviansk gerillaledare och frihetshjältinna.
28 maj – Lev Mej, 40, rysk författare.
29 maj
- Anton Wilhelm Arppe, 72, finländsk arkitekt.
- Henry Thomas Buckle, 40, brittisk historiker.

Juni

17 juni
- Charles Canning, 49, brittisk statsman.
- Giuseppe Montanelli, 49, italiensk jurist, politiker och författare.
20 juni – Barbu Catargiu, 54, rumänsk politiker.

Tredje kvartalet

Juli

2 juli – Charles Mayer, 63, tysk pianist.
18 juli – Johan Peter Hollman, 73, svensk guldsmed.
24 juli – Martin Van Buren, 79, amerikansk politiker, USA:s president 1837–1841.
25 juli – Reuel Williams, 79, amerikansk demokratisk politiker, senator 1837–1843.

Augusti

16 augusti – Warren Winslow, 52, amerikansk demokratisk politiker.
20 augusti – Sydenham Moore, 45, amerikansk militär och politiker.
28 augusti – Albrecht Adam, 76, tysk batalj- och hästmålare.

September

8 september – Charlotta Arfwedson, 86, svensk konstnär och politisk aktivist.
12 september – John Renshaw Thomson, 61, amerikansk politiker, senator 1853–1862.
17 september – Bonaventura Carles Aribau, 63, nykatalansk skald.
26 september – Hans Christian Petersen, 69, norsk jurist och politiker.
30 september – Jacob W. Miller, 62, amerikansk politiker, senator 1841–1853.

Fjärde kvartalet

Oktober

10 oktober – Ludwig Hassenpflug, 68, kurhessisk statsman.
17 oktober – Charles Tillinghast James, 57, amerikansk ingenjör och politiker, senator 1851–1857.

November

8 november – Anders Johan Hipping, 73, finländsk präst och historiker.
13 november – Ludwig Uhland, 75, tysk poet.
17 november – Leopold Kupelwieser, 66, österrikisk konstnär.
21 november – Eugen Hess, 38, tysk målare.

December

20 december – James Pearce, 57, amerikansk politiker, senator 1843–1862.
28 december – Georg Theodor Chiewitz, 47, svensk-finländsk arkitekt.

Referenser

Fotnoter

^ Järnvägar i historien Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
^ World Statesmen
^ ”Värmlands brandhistoriska klubb”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NB7kO36?url=http://www.brandhistoriska.org/olyckor_se.html. Läst 16 mars 2011.
^ Battle Summaries Arkiverad 11 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine.
^ ”Trollhättans kyrka”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924120807/http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=666620. Läst 6 mars 2011.
^ World Statesmen

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör 1862.
Bilder & media

[1] Järnvägar i historien Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.

[2] World Statesmen

[3] ”Värmlands brandhistoriska klubb”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NB7kO36?url=http://www.brandhistoriska.org/olyckor_se.html. Läst 16 mars 2011.

[4] Battle Summaries Arkiverad 11 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine.

[5] ”Trollhättans kyrka”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924120807/http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=666620. Läst 6 mars 2011.

[6] World Statesmen

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]