1766

	1766 – MDCCLXVI; 258 år sedan
	År; 1763 \| 1764 \| 1765; 1766; 1767 \| 1768 \| 1769
	Årtionde; 1740-talet \| 1750-talet ; 1760-talet; 1770-talet \| 1780-talet
	Århundrade; 1600-talet ; 1700-talet; 1800-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar
	Humaniora och kultur; Konst, litteratur, musik och teater
	Samhällsvetenskap; och samhälle; Krig
	Teknik och vetenskap; Vetenskap
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1766 ; MDCCLXVI
Ab urbe condita	2518
Armeniska kalendern	1215 ; ԹՎ ՌՄԺԵ
Assyriska kalendern	6516
Bahaikalendern	-78–-77
Bengaliska kalendern	1173
Berberkalendern	2716
Brittiskt regeringsår	6 Geo. 3 – 7 Geo. 3
Buddhistisk kalender	2310
Burmesiska kalendern	1128
Bysantinska kalendern	7274–7275
Koptiska kalendern	1482–1483
Erianska kalendern	2932
Etiopiska kalendern	1758–1759
Judiska kalendern	5526–5527
Vikram Samvat	1822–1823
Sakakalendern	1688–1689
Kaliyuga	4867–4868
Holocen kalender	11766
Nri-Igbo	766–767
Persiska kalendern	1144–1145
Muslimska kalendern	1179–1180
Nengō (Japan)	Meiwa 3; (明和3年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 11 dagar
Koreanska kalendern	4099
Minguokalendern	146 före ROC; 民前146年
Thailändsk kalender	2309
Unixtid

1766 (MDCCLXVI) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Händelser

Januari

8 januari – Brittiska bosättningen Port Egmont grundas på Västfalkland.^[1]
14 januari – Vid Fredrik V:s död efterträds han som kung av Danmark och Norge av sin son Kristian VII.

Februari

Februari – Mössorna gör en omorientering och sluter förbund med Storbritannien. Frankrike ger sitt samtycke, men drar in sina subsidier till Sverige.

April

30 april – Uppsala drabbas av en stadsbrand.^[2]

Juni

26 juni – Den svenska överflödsförordningen, som förbjuder import av lyxvaror som kaffe, choklad, punsch och många viner, införs.

Juli

8 juli – Den efter brand återuppförda Drottningholmsteatern besiktigas av de kungliga. Dagen därpå sker återinvigningen. Byggnaden uppfördes på drottning Lovisa Ulrikas uppdrag under ledning av Carl Fredrik Adelcrantz.

Oktober

1 oktober – Kronprins Gustav gifter sig genom ombud med Sofia Magdalena av Danmark.
8 oktober – Gustav och Sofia Magdalena möts för första gången, när prinsessan anländer till Helsingborg.

November

4 november – Den officiella vigseln mellan Gustav och Sofia Magdalena äger rum.

December

2 december – Sveriges och världens första tryckfrihetsförordning, vars upphovsman är prästen Anders Chydenius, utfärdas. Den omfattar inte religiösa skrifter eller skrifter rörande statsskicket, men i övrigt upphör censuren och fri politisk diskussion tillåts. Offentlighetsprincipen införs också i svensk politik.^[3]

Okänt datum

Kusthandel i form av bondeseglation tillåts i Sverige.
Det litterära samfundet Utile dulci instiftas och blir konkurrent till Vitterhetsakademien.
Humanisten Henrik Gabriel Porthan ger ut den första delen av fem av den latinskspråkiga avhandlingen om finskspråkig folkdiktning De poësi fennica.
Den ryska kejsarinnan Katarina II (den stora) planerar en nordeuropeisk allians mellan Ryssland, Storbritannien, Preussen, Polen, Danmark och Sverige.

Födda

Första kvartalet

Januari

1 januari – Antoine-Vincent Arnault, fransk författare.
3 januari – Magdalena Rudenschöld, svensk politiskt aktiv grevinna.
17 januari – Fredrik Otto von Unge, svensk militär och konstnär.
18 januari – Maurits Peter von Krusenstierna, svensk sjömilitär.
19 januari – Carl Christoffer Gjörwell den yngre, svensk arkitekt.

Februari

2 februari – William Townsend Aiton, brittisk botaniker.
10 februari – Benjamin Smith Barton, amerikansk botaniker.
11 februari – Johann Jacob Paul Moldenhawer, tysk botaniker.
14 februari – Thomas Robert Malthus, brittisk nationalekonom.
23 februari – Caroline von Humboldt, tysk salongsvärd.
24 februari
- Gottlieb David Carl Leijonhielm, svensk friherre och militär.
- Samuel Wesley, brittisk kompositör.
25 februari – George Jones, amerikansk politiker, senator 1807.
28 februari – John Clark, amerikansk politiker, guvernör i Georgia 1819–1823.

Mars

10 mars – Andreas Samuel Krebs, norsk militär.
12 mars – Claudius Buchanan, skotsk präst.
23 mars – Pierre-Antoine Poiteau, fransk botaniker.
24 mars
- Emanuel Limnell, svensk målare.
- Adolf Fredrik von Willebrand, finländsk friherre och ämbetsman.
25 mars – Ludwig Harscher von Almendingen, tysk jurist.
26 mars – Friedrich Immanuel Niethammer, tysk filosof, pedagog och teolog.
28 mars – Joseph Weigl, tysk-österrikisk kompositör.

Andra kvartalet

April

1 april – François-Xavier Fabre, fransk konstnär.
10 april – John Leslie, skotsk fysiker och meteorolog.
15 april – Friedrich Ludewig Bouterwek, tysk filosof och estetiker.
22 april
- Obadiah German, amerikansk politiker, senator 1809–1815.
- Germaine de Staël, fransk författare.
23 april – György Fejér, ungersk teolog och historiker.
24 april – Carsten Tank, norsk politiker.

Maj

13 maj – Carl von Rosenstein, svensk ärkebiskop 1819–1836.
19 maj – Johan David Silfverstolpe, svensk militär.
22 maj – Jacques-Joseph Corbière, fransk politiker.
29 maj – Baltzar von Platen, svensk viceamiral, mannen bakom Göta kanal.

Juni

21 juni – Emmanuel de Las Cases, fransk författare.
22 juni – John Drayton, amerikansk politiker, guvernör i South Carolina 1800–1802 och 1808–1810.

Tredje kvartalet

Juli

1 juli – Samuel Dinsmoor, amerikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1831–1834.
5 juli – Jean Pierre Bachasson de Montalivet, fransk greve och politiker.
6 juli
- John Russell, 6:e hertig av Bedford, brittisk politiker.
- Alexander Wilson, skotsk-amerikansk ornitolog.
8 juli – Dominique Jean Larrey, fransk läkare och baron.
9 juli – Johanna Schopenhauer, tysk författare.
18 juli – Matthias Floderus, svensk filolog och präst.
20 juli – Thomas Bruce, 7:e earl av Elgin, brittisk adelsman och diplomat.

Augusti

3 augusti – Kurt Sprengel, tysk läkare och botaniker.
13 augusti – Carl von Otter, svensk militär.
14 augusti – Elizabeth Macarthur, australisk brevskrivare.
16 augusti – William Hyde Wollaston, brittisk fysiker.
20 augusti – Giovanni Rasori, italiensk läkare.
23 augusti – Johann Centurius von Hoffmannsegg, tysk greve, entomolog och botaniker.

September

3 september – Charles de Lacretelle, fransk historiker.
6 september – John Dalton, brittisk kemist och fysiker.
11 september – James Brown, amerikansk politiker och diplomat, senator 1813–1817 och 1819–1823.
13 september – Olof Kolmodin den yngre, svensk litteraturhistoriker.
15 september – Manuel Maria Barbosa du Bocage, portugisisk poet.
21 september – Christian Ludwig Ideler, tysk astronom.
24 september – John Farey, brittisk geolog och matematiker.
27 september – Peter Lillja, svensk sjömilitär.

Fjärde kvartalet

Oktober

1 oktober – Anders Boxström, finländsk läkare.
11 oktober – Nólsoyar Páll, färöisk poet.
13 oktober – Giuseppe Longhi, italiensk kopparstickare.
22 oktober – Edward Thornton, brittisk diplomat.
23 oktober – Emmanuel Grouchy, fransk militär.
28 oktober – Andreas Widerberg, svensk skådespelare och teaterdirektör.

November

1 november – Carl Ferdinand Degen, dansk matematiker.
14 november – Elias von Eckstedt, svensk militär och ämbetsman.
16 november – Rodolphe Kreutzer, fransk violinist, kompositör, lärare och dirigent.
20 november – Carl Gustaf Eckstein, svensk konstnär.
24 november
- Jakob Otto Cronstedt, svensk friherre, militär och bruksägare.
- Friedrich Weinbrenner, tysk arkitekt.
25 november – Friedrich Gustav Schilling, tysk författare.
29 november – Pierre Maine de Biran, fransk filosof och psykolog.

December

10 december
- Johan Abraham Aleander, svensk tecknare.
- Samuel Frederick Gray, brittisk botaniker, mykolog och farmakolog.
12 december – Nikolaj Karamzin, rysk författare.
23 december – Wilhelm Hisinger, svensk brukspatron, kemist och fysiker.
24 december – Johann Tobias Bürg, österrikisk astronom.
29 december – Charles Macintosh, brittisk industrikemist.

Avlidna

Första kvartalet

Januari

1 januari – Jakob Edvard Stuart, 77, skotsk tronpretendent.
9 januari – Thomas Birch, 60, brittisk historiker.
14 januari – Fredrik V, 42, kung av Danmark och Norge sedan 1746.

Februari

5 februari – Leopold von Daun, 60, österrikisk militär.
6 februari – Henrik Wright, 81, svensk militär.
19 februari – Catharina de Wilde, 77, nederländsk poet.
22 februari – Friedrich August von Finck, 47, preussisk militär.
23 februari – Stanisław I Leszczyński, 88, kung av Polen 1704–1709 och 1733–1736.

Mars

4 mars – Joseph Aved, 64, fransk konstnär.
10 mars – Jane Colden, 41, nordamerikansk botaniker.

Andra kvartalet

April

7 april
- Tiberius Hemsterhuis, 81, nederländsk språkforskare.
- Johann Albrecht von Korff, 68, rysk baron och diplomat.
15 april – Robert Whytt, 51, skotsk läkare.
18 april – Corrado Giaquinto, 63, italiensk målare.
27 april – Lorens Pasch den äldre, 64, svensk målare.

Maj

5 maj
- Olof Arenius, 65, svensk målare.
- Jean Astruc, 82, fransk läkare och teolog.
9 maj – Thomas Arthur de Lally-Tollendal, 64, fransk militär av irländsk börd, avrättad.
27 maj – Brita Christina Sparre, 25, svensk grevinna och målare.

Juni

24 juni – Adrien Maurice de Noailles, 87, fransk hertig och militär.

Tredje kvartalet

Juli

1 juli – Jean-François de la Barre, 20, fransk adelsman, avrättad.
8 juli – Maria Vittoria, 76, prinsessa av Savojen.
11 juli – Elisabet Farnese, 73, drottning av Spanien.
26 juli – Jonas Hiortzberg, 63, svensk präst och författare.

Augusti

31 augusti – Adolf Mörner, 61, svensk greve och ämbetsman.

September

30 september – Marie Victoire de Noailles, 78, fransk hovdam.

Fjärde kvartalet

Oktober

7 oktober – Eric Eklund, svensk fysiker och lingvist.

November

7 november – Jean-Marc Nattier, 81, fransk målare.
15 november – Gustaf Kierman, 64, svensk affärsman och politiker.
16 november – Dominikus Zimmermann, 81, tysk arkitekt.

December

12 december – Johann Christoph Gottsched, 66, tysk författare och estetiker.
22 december – Reinhold Näsman, 55, svensk präst och geograf.
25 december – William Finch, 75, brittisk diplomat.

Referenser

Fotnoter

^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Falklands.html.
^ ”Värmlands brandhistoriska klubb”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NB7kO36?url=http://www.brandhistoriska.org/olyckor_se.html. Läst 25 mars 2011.
^ ”1766 års tryckfrihetsförordning och offentlighetsproncipens utveckling”. http://johanhirschfeldt.files.wordpress.com/2008/12/1766tf.pdf. Läst 25 mars 2011.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör 1766.
Bilder & media

[1] ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Falklands.html.

[2] ”Värmlands brandhistoriska klubb”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NB7kO36?url=http://www.brandhistoriska.org/olyckor_se.html. Läst 25 mars 2011.

[3] ”1766 års tryckfrihetsförordning och offentlighetsproncipens utveckling”. http://johanhirschfeldt.files.wordpress.com/2008/12/1766tf.pdf. Läst 25 mars 2011.

[1]

[2]

[3]