21 maj

	◄◄ ◄ 21 maj ► ►►
	Veckodag 2024: Tisdag
	Apr · Maj · Jun
	Årets 141:a dag; (142:a under skottår); 224 dagar till årets slut;
	2024
	Alla datum
Månader
	Januari • Februari • Mars
	April • Maj • Juni • Juli
	Augusti • September • Oktober
	November • December
	På Wikimedia Commons; finns media som rör 21 maj ; Se även Mall:21 maj

21 maj är den 141:a dagen på året i den gregorianska kalendern (142:a under skottår). Det återstår 224 dagar av året.

Namnsdagar

I den svenska almanackan

Nuvarande – Konstantin och Conny
Föregående i bokstavsordning
- Conny – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
- Konstantia – Namnet förekom före 1901 tidvis på 18 februari. 1986 infördes det på dagens datum, men utgick 1993.
- Konstantin – Namnet förekom på 1600-talet på 18 februari, men flyttades 1708 till dagens datum, i formen Konstantin Magnus, vilket är latin för Konstantin den store, som var en romersk kejsare, som införde kristendomen som statsreligion i romerska riket. 1901 återinfördes den kortare formen Konstantin och har funnits på dagens datum sedan dess.
- Konstantin Magnus – Namnet infördes på dagens datum 1708, till minne av den romerske kejsaren Konstantin den store, som lät införa kristendomen som statsreligion i romerska riket. 1901 utgick det till förmån för den kortare formen Konstantin.
Föregående i kronologisk ordning
- Före 1708 – ?
- 1708–1900 – Konstantin Magnus
- 1901–1985 – Konstantin
- 1986–1992 – Konstantin, Conny och Konstantia
- 1993–2000 – Konstantin och Conny
- Från 2001 – Konstantin och Conny
Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

Nuvarande^[1] (revidering 2020) – Conny, Konstantin

I föregående i revideringar^[2]
- 1929 – Konstantin
- 1950 – Konstantin
- 1964 – Konstantin
- 1973 – Konstantin
- 1989 – Konstantin
- 1995 – Konstantin, Conny
- 2000 – Konstantin, Conny
- 2005 – Konstantin, Conny
- 2010 – Konstantin, Conny
- 2015 – Konstantin, Conny
- 2020 – Conny, Konstantin

Händelser

1216 – De engelska baronerna och Londons innevånare mottar den franske tronföljaren Ludvig Lejonet med öppna armar och erkänner honom som kung av England i opposition mot den sittande engelske kungen Johan och, efter dennes död ett halvår senare, även mot efterträdaren Henrik III. Året därpå tvingas Ludvig dock skriva under en deklaration, där han erkänner, att han aldrig har varit Englands regent.
1481 – Vid Kristian I:s död efterträds han direkt av sin son Hans som kung av Danmark. Det dröjer dock till 1483, innan Hans även efterträder Kristian som kung av Norge, efter att drotsen Jon Svalesson Smör har avsagt sig makten.
1502 – Den portugisiske upptäcktsresanden João da Nova upptäcker en isolerad och obebodd ö i Atlanten, som han ger namnet Sankta Helena efter helgonet med samma namn. Ön förblir oanvänd fram till 1645, då Portugal börjar göra anspråk på den. Från 1659 är den dock i engelska (från 1707 brittiska) händer.
1804 – Kyrkogården Père-Lachaise, uppkallad efter 1600-talskungen Ludvig XIV:s biktfader François d'Aix de La Chaise, invigs utanför Paris. Eftersom den anses ligga för långt bort från den dåvarande staden blir den till en början inte särskilt populär. För att råda bot på detta flyttas kvarlevorna av 1600-talsförfattarna Jean de La Fontaine och Molière snart dit, vilket leder till att den så småningom blir en kyrkogård för kändisar. Idag är den Paris största kyrkogård och där vilar en mängd kändisar, även icke-franska.
1840 – Den nyzeeländske guvernören William Hobson utropar brittisk överhöghet över båda Nya Zeelands huvudöar (Nordön genom avtal och Sydön genom upptäckt), tre och en halv månad efter att man den 6 februari genom Waitangifördraget har kommit överens med den inhemska maoribefolkningen hur det brittiska styret över öarna ska skötas. Den 16 november samma år konstitueras Nya Zeeland som brittisk koloni.
1927 – Den svenskättade amerikanske flygaren Charles Lindbergh landar på Paris-Le Bourgets flygplats i Paris efter att på 33,5 timmar med flygplanet Spirit of St. Louis ha flugit från New York. Den första flygningen över Atlanten har ägt rum 1919, men detta är första gången någon har gjort det ensam.
1932 – Den amerikanska flygaren Amelia Earhart landar i Londonderry på Nordirland efter att på strax under 15 timmar ha flugit från Newfoundland i Kanada. Dels slår hon hastighetsrekord i flygning över Atlanten, dels blir hon den första kvinnan som flyger ensam över detta hav.
1982 – Brittiska trupper börjar landstiga på Falklandsöarna under det pågående Falklandskriget mot Argentina, en och en halv månad efter att kriget har utbrutit. De argentinska trupperna kapitulerar tre veckor senare.
1985 – Österrike beslutar att köpa 24 stycken begagnade exemplar av det svenska jaktplanet Saab 35 Draken. Planerna på inköpet har uppstått redan 1968 och inköpet väcker nu stark kritik i Österrike, eftersom planen nu är mycket gamla (de är byggda i början av 1960-talet). De förblir dock i tjänst i det österrikiska flygvapnet fram till 2005.
1991 – 16 personer, inklusive den förre indiske premiärministern Rajiv Gandhi, dödas då den lankesiska separatisten och självmordsbombaren Thenmuli Rajaratnam utlöser en bomb i Sriperumbudur.
2006
- I Montenegro hålls en folkomröstning om huruvida federationen Serbien och Montenegro ska upplösas.^[3] Då ja-sidan vinner med 55,4 procent av rösterna (mot nej-sidans 44,6 procent) utropar Montenegro den 3 juni samma år sin självständighet från federationen.
- Sverige besegrar Tjeckien med 4–0 i finalen av årets ishockey-VM. Sverige blir därmed det första land som vinner guld i ishockey i både vinter-OS och VM under samma år.

Födda

1471 – Albrecht Dürer, tysk målare och grafiker
1527 – Filip II, engelsk prinsgemål 1554–1558 (gift med Maria I), kung av Spanien från 1556 och av Portugal från 1580
1664 – Giulio Alberoni, italiensk kardinal, diplomat och statsman
1688 – Alexander Pope, brittisk författare
1751 – Gudmund Jöran Adlerbeth, svensk skald, lärd och statsman, ledamot av Svenska Akademien 1786-1818
1759 – Joseph Fouché, fransk revolutionspolitiker, polisminister i Paris 1799–1810
1775 – Lucien Bonaparte, fransk politiker, yngre bror till Napoleon I
1780 – Elizabeth Fry, brittisk kväkare, fängelsereformator och filantrop
1787 – John Page, amerikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1839–1842
1792 – Gaspard-Gustave Coriolis, fransk ingenjör, fysiker och matematiker
1796 – Reverdy Johnson, amerikansk jurist och whigpolitiker, senator för Maryland 1845–1849, USA:s justitieminister 1849–1850
1805 – Karl Backman, finländsk pedagog och skolledare
1825 – Lars Magnus Carlsson, svensk gästgivare, godsägare och riksdagsman
1843
- Albert Gobat, schweizisk advokat och politiker, mottagare av Nobels fredspris 1902
- Louis Renault (jurist), fransk jurist och diplomat, mottagare av Nobels fredspris 1907
1844 – Henri Rousseau, fransk målare och tulltjänsteman
1851 – Léon Bourgeois, fransk jurist och politiker, mottagare av Nobels fredspris 1920
1860 – Willem Einthoven, nederländsk fysiolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1924
1867 – Augustus O. Stanley, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Kentucky 1915–1919, senator för samma delstat 1919–1925
1868 – Walter Welford, brittisk-amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1935–1937
1878 – Glenn Curtiss, amerikansk motorcykel- och flygpionjär
1881 – Karl Westerström, svensk godsägare och högerpolitiker
1891
- Gustaf Boge, svensk filmfotograf
- Maja Cassel, svensk skådespelare och operettsångare
1896 – John Chandler Gurney, amerikansk republikansk politiker, senator för South Dakota 1939–1951
1898 – Sven Säfwenberg, svensk bandymålvakt och ishockeyspelare, bragdmedaljör
1904 – Thomas Wright Waller, amerikansk jazzpianist och kompositör med artistnamnet Fats Waller
1912
- Sven Melin, svensk skådespelare och sångare
- Lille Bror Söderlundh, svensk tonsättare, vissångare och kompositör
- Kurt Bolender, tysk SS-officer
1913
- Lars Lennartsson, svensk sångare och skådespelare
- Holge Ottosson, svensk direktör, kommunpolitiker och riksdagsman
1916 – Harold Robbins, amerikansk författare
1917 – Raymond Burr, kanadensisk-amerikansk skådespelare
1920 – Anthony Steel, brittisk skådespelare
1921 – Andrej Sacharov, sovjetrysk kärnfysiker och medborgarrättskämpe, mottagare av Nobels fredspris 1975
1925 – Olof Thunberg, svensk skådespelare och regissör. Född i Västerås
1926
- Marta Toren, svensk skådespelare
- Kay Kendall, brittisk skådespelare
1933 – Ulf Björlin, svensk dirigent, tonsättare och filmmusikarrangör
1934 – Bengt Samuelsson, svensk professor i medicinsk kemi, mottagare av Nobelpriset i medicin eller fysiologi 1982
1936 – Günter Blobel, tysk-amerikansk biolog och läkare, mottagare av Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1999
1938 – Kay Pollak, svensk filmregissör
1943 – Michael Noonan, irländsk politiker, Irlands finansminister 2011–
1944 – Mary Robinson, irländsk politiker, Irlands president 1990–1997
1946 – Lakke Magnusson, svensk skådespelare
1949 – Björn Ranelid, svensk författare
1952 – Laurence Tureaud, amerikansk skådespelare med artistnamnet Mr. T
1957
- Staffan Hallerstam, svensk skådespelare och läkare
- Judge Reinhold, amerikansk skådespelare
1958 – Tom Feeney, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003–2009
1959
- Nick Cassavetes, amerikansk skådespelare, manusförfattare och regissör
- Kent Edlund, svensk bandyspelare
1960 – Jeffrey Dahmer, amerikansk seriemördare
1964 – Tommy Albelin, svensk ishockeyspelare, VM-guld och kopia av Svenska Dagbladets guldmedalj 1987
1973 – Noel Fielding, brittisk ståuppkomiker och skådespelare
1975 – Marit Bergman, svensk sångare, pianist, gitarrist och låtskrivare
1980 – Chris Raab, amerikansk skådespelare
1985
- Mutya Buena, brittisk musiker, sångare och låtskrivare, medlem i gruppen Sugababes 1998–2005
- Mark Cavendish, brittisk tävlingscyklist
1992 – Olivia Olson, amerikansk skådespelare
2002 – Elena Huelva, spansk canceraktivist

Avlidna

987 – Ludvig lättingen, kung av Västfrankiska riket
1290 – Johan Odulfsson, svensk kyrkoman, ärkebiskop i Uppsala stift
1471 – Henrik VI, kung av England och herre över Irland
1481 – Kristian I, kung av Danmark, av Norge och av Sverige
1542 – Hernando de Soto, spansk upptäcktsresande
1639 – Tommaso Campanella, dominikansk teolog, filosof och poet
1724 – Robert Harley, engelsk earl, statsman och boksamlare
1742 – Lars Roberg, svensk medicinsk och naturvetenskaplig forskare, grundare av Akademiska sjukhuset
1786 – Carl Wilhelm Scheele, svensk kemist och apotekare
1800 – Carl August Ehrensvärd, svensk greve, sjömilitär, konstteoretiker, konstnär och arkitekt
1817 – Johan Christopher Toll, svensk militär, generalfältmarskalk, landshövding, generalguvernör och krigsminister
1847 – Jonas Henrik Gistrén, svensk läkare, en av grundarna av Svenska Läkaresällskapet
1858 – Charles-Louis Havas, fransk journalist och affärsman
1865 – Jeremiah Clemens, amerikansk demokratisk politiker och författare, senator för Alabama
1873 – Ange Guépin, fransk läkare och publicist
1895 – Franz von Suppé, österrikisk kompositör
1916 – Artúr Görgey, ungersk militär, överbefälhavare för den ungerska upprorshären 1848–1849
1919 – Leonard Holmström, svensk geolog och folkhögskoleföreståndare
1920 – Venustiano Carranza, mexikansk politiker, Mexikos president sedan
1929 – Archibald Primrose, brittisk politiker, Storbritanniens utrikesminister och premiärminister
1935
- Jane Addams, amerikansk filantrop och feminist, mottagare av Nobels fredspris 1931
- Arvid Gyllström, svensk-amerikansk akrobat, manusförfattare, producent och regissör
1949 – Klaus Mann, tysk författare (självmord)
1950 – Harry L. Davis, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Ohio
1952 – John Garfield, amerikansk skådespelare
1954 – Anton de Verdier, svensk skådespelare
1964 – James Franck, tysk-amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1925
1973
- Carlo Emilio Gadda, italiensk författare
- Ivan Konev, sovjetisk militär, marskalk
1976 – Lee E. Emerson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont
1980 – Ingrid Foght, svensk skådespelare
1981 – Charles Woodruff Yost, amerikansk diplomat, FN-ambassadör
1983 – Boris Stepantsev, sovjetisk regissör
1991 – Rajiv Gandhi, indisk politiker, Indiens premiärminister
1995 – Les Aspin, amerikansk demokratisk politiker, USA:s försvarsminister
1999 – Karnail Paul Pitts, amerikansk rappare med artistnamnet Bugz, medlem i hiphop-gruppen D12
2000
- Barbara Cartland, brittisk författare
- John Gielgud, brittisk skådespelare
2002 – Niki de Saint Phalle, fransk konstnär
2007 – Bruno Mattei, italiensk filmregissör
2008
- Michelle Meldrum, amerikansk hårdrocksgitarrist
- Mel Casson, amerikansk serietecknare
2009 – Robert Müller, tysk ishockeymålvakt
2010
- Anna-Lena Löfgren, svensk sångare
- Ingrid Segerstedt-Wiberg, svensk riksdagsledamot, journalist och debattör
2011 – Bill Rechin, amerikansk serietecknare
2014
- Jaime Lusinchi, venezuelansk president
- R. Umanath, indisk kommunistisk politiker
2016 – Sándor Tarics, ungersk vattenpolospelare
2018 – Vassilis N. Triandafilidis, grekisk skådespelare, komiker och manusförfattare med artistnamnet Harry Klynn

Källor

^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020.
^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020.
^ ”Montenegro” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Montenegro.html. Läst 23 november 2012.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör 21 maj.
Bilder & media

[1] ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020.

[2] ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020.

[3] ”Montenegro” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Montenegro.html. Läst 23 november 2012.

[1]

[2]

[3]