Vårdagjämningen

	Tidpunkter för dagjämningarna och solstånden (UTC+00)
	Vårdagjämning Mars^[1]		Sommarsolstånd Juni^[2]		Höstdagjämning September^[3]		Vintersolstånd December^[4]
År	Dag	Tid	Dag	Tid	Dag	Tid	Dag	Tid
2010	20	17:32:13	21	11:28:25	23	03:09:02	21	23:38:28
2011	20	23:21:44	21	17:16:30	23	09:04:38	22	05:30:03
2012	20	05:14:25	20	23:09:49	22	14:49:59	21	11:12:37
2013	20	11:02:55	21	05:04:57	22	20:44:08	21	17:11:00
2014	20	16:57:05	21	10:51:14	23	02:29:05	21	23:03:01
2015	20	22:45:09	21	16:38:55	23	08:20:33	22	04:48:57
2016	20	04:30:11	20	22:34:11	22	14:21:07	21	10:44:10
2017	20	10:28:38	21	04:24:09	22	20:02:48	21	16:28:57
2018	20	16:15:27	21	10:07:18	23	01:54:05	21	22:23:44
2019	20	21:58:25	21	15:54:14	23	07:50:10	22	04:19:25
2020	20	03:50:36	20	21:44:40	22	13:31:38	21	10:02:19
2021	20	09:37:27	21	03:32:08	22	19:21:03	21	15:59:16
2022	20	15:33:23	21	09:13:49	23	01:03:40	21	21:48:10
2023	20	21:24:24	21	14:57:47	23	06:49:56	22	03:27:19
2024	20	03:06:21	20	20:50:56	22	12:43:36	21	09:20:30
2025	20	09:01:25	21	02:42:11	22	18:19:16	21	15:03:01
2026	20	14:45:53	21	08:24:26	23	00:05:08	21	20:50:09
2027	20	20:24:36	21	14:10:45	23	06:01:38	22	02:42:04
2028	20	02:17:02	20	20:01:54	22	11:45:12	21	08:19:33
2029	20	08:01:52	21	01:48:11	22	17:38:23	21	14:13:59
2030	20	13:51:58	21	07:31:11	22	23:26:46	21	20:09:30
2031	20	19:40:51	21	13:17:00	23	05:15:10	22	01:55:25
2032	20	01:21:45	20	19:08:38	22	11:10:44	21	07:55:48
2033	20	07:22:35	21	01:00:59	22	16:51:31	21	13:45:51
2034	20	13:17:20	21	06:44:02	22	22:39:25	21	19:33:50
2035	20	19:02:34	21	12:32:58	23	04:38:46	22	01:30:42
2036	20	01:02:40	20	18:32:03	22	10:23:09	21	07:12:42
2037	20	06:50:05	21	00:22:16	22	16:12:54	21	13:07:33
2038	20	12:40:27	21	06:09:12	22	22:02:05	21	19:02:08
2039	20	18:31:50	21	11:57:14	23	03:49:25	22	00:40:23
2040	20	00:11:29	20	17:46:11	22	09:44:43	21	06:32:38
2041	20	06:06:36	20	23:35:39	22	15:26:21	21	12:18:07
2042	20	11:53:06	21	05:15:38	22	21:11:20	21	18:03:51
2043	20	17:27:34	21	10:58:09	23	03:06:43	22	00:01:01
2044	19	23:20:20	20	16:50:55	22	08:47:39	21	05:43:22
2045	20	05:07:24	20	22:33:41	22	14:32:42	21	11:34:54
2046	20	10:57:38	21	04:14:26	22	20:21:31	21	17:28:16
2047	20	16:52:26	21	10:03:16	23	02:07:52	21	23:07:01
2048	19	22:33:37	20	15:53:43	22	08:00:26	21	05:02:03
2049	20	04:28:24	20	21:47:06	22	13:42:24	21	10:51:57
2050	20	10:19:22	21	03:32:48	22	19:28:18	21	16:38:29
Källa: Earth's Seasons — Naval Oceanography Portal (engelska) och från 2021 Solstice and Equinox Table Courtesy of Fred Espenak, www.Astropixels.com (engelska)

Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas vårdagjämningspunkten.

Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig.

På norra halvklotet infaller den i mars och på södra halvklotet infaller den i september (samtidigt som höstdagjämningen på norra halvklotet).

Beskrivning

Hur solen belyser jorden vid dagjämningspunkterna.

Natt och dag är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen.^[5] Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets brytning i atmosfären, den så kallade atmosfäriska refraktionen, och att solen ses som en skiva på himlen. Dessa båda faktorer innebär att solen "lyser på" lite mer än halva jorden samtidigt. Detta medför att dagen blir längre och natten kortare än de skulle ha varit om jorden saknat atmosfär (och solen varit punktformig). Refraktionen och solskivans diameter medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen. Solens upp- och nedgång sker sålunda när solen står cirka 50 bågminuter under horisonten (16' av detta motsvarar solskivans radie medan resterande 34' beror på refraktionen). Vid ekvatorn, där solen går upp i rät vinkel mot horisonten, innebär detta att dagen är (ungefär^[6]) tolv timmar, sex minuter och 40 sekunder lång under hela året. Närmare polerna ökar dagslängden alltmer vid dagjämningarna, eftersom solen går upp/ner i allt flackare vinkel ju närmare polerna man kommer.

Dagarna omkring vårdagjämningen går solen upp (ungefär^[7]) rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner (ungefär^[8]) rakt i väster. Dagarna kring vårdagjämningen är ungefär lika långa över en stor del av jorden, men skillnaderna blir markanta när man närmar sig polerna (se diagrammet över dagens längd nedan). Vid nord- och sydpolen går solen upp vid (några dagar före) respektive vårdagjämning och förblir sedan över horisonten till (några dagar efter) höstdagjämningen då den åter går ner och är under horisonten till strax före nästa vårdagjämning.

Solens upp- och nedgång sker när solskivans överkant tangerar den "skenbara" horisonten.
Vid 60 graders latitud går solen upp i 30 graders vinkel mot horisonten, vilket innebär att jorden roterar dubbelt så långt (100' i stället för 50'^[9]) som vid ekvatorn vilket gör skillnaden i tid till den dubbla. Dagen är således tolv timmar och 13 minuter vid dagjämningarna. Den blå linjen representerar horisonten om jorden saknat atmosfär (d.v.s. jordytans tangentialplan), medan den röda linjen representerar den "skenbara" horisonten som skapas genom refraktionen. Därtill kommer solens skenbara radie.
Diagram över dagens längd (från soluppgång till solnedgång) vid olika latituder på jorden under året. Notera att dagens längd når tolv timmar några dagar före vårdagjämningen. Att dagen är lika lång som natten inträffar tidigare ju närmare ekvatorn man befinner sig (men ändringen i dagslängd går snabbare ju längre från ekvatorn man kommer, så skillnaden i dagslängd vid själva vårdagjämningen är större ju närmare polerna man befinner sig).

I kulturen

De flesta äldre solkalendrar räknade vårdagjämningen som nyåret. Bland iranska folk, inklusive de i Afghanistan och Tadzjikistan, firas fortfarande det iranska nyåret (Nouruz) på vårdagjämningsdagen. Den kurdiska varianten Newroz har delvis andra inslag och bakgrund.

Se även

Referenser

Webbkällor

Vårdagjämning i Nationalencyklopedins nätupplaga.

Noter

^ Équinoxe de printemps entre 1583 et 2999
^ Solstice d’été de 1583 à 2999
^ Équinoxe d’automne de 1583 à 2999
^ Solstice d’hiver
^ Stockholms Observatorium - Astronomiska termer
^ Hur mycket solen flyttar sig på himlen (och därmed hur lång dagen blir från soluppgång till solnedgång) under ett dygn varierar dock något, men ganska obetydligt, under året - se artikeln Tidsekvationen.
^ Strax nord om ost vid själva vårdagjämningen på norra halvklotet (syd om ost vid södra halvklotets vårdagjämning) - längre mot nord ju närmare nordpolen man befinner sig.)
^ Strax nord om väst vid själva vårdagjämningen på norra halvklotet.
^ Dividera 50' med sin 30° = 0,5.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör vårdagjämningen.

[1] Équinoxe de printemps entre 1583 et 2999

[2] Solstice d’été de 1583 à 2999

[3] Équinoxe d’automne de 1583 à 2999

[4] Solstice d’hiver

[5] Stockholms Observatorium - Astronomiska termer

[6] Hur mycket solen flyttar sig på himlen (och därmed hur lång dagen blir från soluppgång till solnedgång) under ett dygn varierar dock något, men ganska obetydligt, under året - se artikeln Tidsekvationen.

[7] Strax nord om ost vid själva vårdagjämningen på norra halvklotet (syd om ost vid södra halvklotets vårdagjämning) - längre mot nord ju närmare nordpolen man befinner sig.)

[8] Strax nord om väst vid själva vårdagjämningen på norra halvklotet.

[9] Dividera 50' med sin 30° = 0,5.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]