Ngũgĩ wa Thiong'o
Ngũgĩ wa Thiong'o, född 5 januari 1938 i Kamiriithu nära Limuru i provinsen Central, Kenya, död 28 maj 2025 i Buford, Georgia,[6] var en kenyansk författare. Han skrev under namnet James Ngũgĩ till mars 1970 (namnet James gavs han i den koloniala missionsskolan), då han återtog sitt kikuyunamn Ngũgĩ wa Thiong'o.
| Ngũgĩ wa Thiong'o | |
 Ngũgĩ wa Thiong'o vid Festivaletteratura 2012 i Mantua, Italien. | |
| Född | 5 januari 1938 Kamiriithu nära Limuru, Centralprovinsen, Kenya |
|---|---|
| Död | 28 maj 2025 (87 år) Buford, Georgia, USA |
| Yrke | dramatiker[1], romanförfattare, essäist[2], universitetslärare[3], filosof[4] och författare[5] |
| Nationalitet |  Kenyan |
| Språk | Kikuyu, engelska |
| Noterbara verk | Om icke vetekornet |
Biografi
redigeraNgũgĩ wa Thiong'o föddes 1937 i Kamiriithu i centrala Kenya, i en tid präglad av brittisk kolonialism. Hans uppväxt under den kenyanska självständighetskampen från brittiskt styre satte tydliga spår i hans författarskap.[7] Hans far hade fyra hustrur och Ngũgĩ hade 27 syskon. Under sin studietid vid Makerere University i Kampala i Uganda skrev han sina första verk. När han senare studerade i Leeds blev han förtrogen med Marx och Fanons verk och blev övertygad marxist. 1972 erbjöds han att leda den litteraturvetenskapliga institutionen vid universitetet i Nairobi.
Från 1982 bodde han i Storbritannien och USA, ursprungligen i exil från Moiregimens förtryck. Ngũgĩ förstod och talade hjälpligt svenska efter att ha varit bosatt i Stockholm och deltagit i en filmkurs på Dramatiska Institutet 1985–1986. Detta var en del i en, senare övergiven, plan att försöka starta en afrikansk filmindustri.[7] En av hans söner föddes 1985 i Sverige och växte upp med sin svenska mamma. Ngũgĩbesökte därför Sverige många gånger under årens lopp.[källa behövs]
Ngũgĩ hade nio barn, fyra av dem har själva blivit publicerade författare. Han fick hjärtproblem och gjorde en bypass-operation 2019. Dessförinnan hade han drabbats av prostatacancer.[7]
Författarkarriär
redigeraUnder studietiden på Makerere University i Uganda, skrev han sina två första romaner och sin första pjäs, The Black Hermit. Weep Not, Child var den första romanen av en östafrikansk författare och väckte internationellt uppseende. I Leeds skrev han sin tredje roman Om icke vetekornet (A Grain of Wheat), som utgavs 1967 och fick lysande recensioner. 1977 kom hans kanske mest kända roman, En blomma av blod.[7]
Ngũgĩ skrev från 1978 endast skönlitteratur på sitt modersmål, kikuyu. Han kritiserade de rika markägarna och politikerna, som förtryckte de fattiga för att få egna fördelar. Han ville nu nå bönderna och arbetarna och övergick därför till att skriva på kikuyu. Efter uruppförandet av pjäsen Ngaahika Ndeenda på kulturcentret i Kamiriithu fängslades Ngũgĩ utan rättegång. Han skildrade sitt år i fängelse i Detained: a Writer's Prison Diary (1981).
1986 publicerades romanen Matigari ma njiruungi i Kenya, men upplagan drogs in av regeringen året därpå. 2006 utkom hans första bok på nästan två decennier, Wizard of the Crow, översatt till engelska från kikuyu av Ngũgĩ själv.[7]
Ngũgĩ är en av Afrikas främsta författare och han var under åren i exil även professor i komparativ litteratur på Yale University, New York University och på UCI, University of California, Irvine. Han arbetade också aktivt i den Londonbaserade "Committee for the Release of Political Prisoners in Kenya". Ngũgĩ blev hedersdoktor vid tolv olika lärosäten på flera kontinenter. Han blev även chef för International Center for Writing and Translating i Kalifornien.[7] Frågan om språk som kultur- och identitetsbärare var Ngũgĩs drivkraft och hans kamp för alla språks lika värde och författares ansvar att skriva på sitt eget språk var av stor vikt för nya unga författare, både i afrikanska länder och på andra kontinenter.
Han nämndes under flera decennier som en möjlig kandidat till Nobelpriset i litteratur.[7]
Bibliografi
redigera- 1963 – The Black Hermit
- 1964 – Weep Not, Child (Upp genom mörkret, översättning: Jan Ristarp, 1981)
- 1965 – The River Between (Floden mellan bergen, översättning: Philippa Wiking, 1971)
- 1967 – A Grain of Wheat (Om icke vetekornet, översättning: Torsten Hansson, 1982)
- 1970 – This Time Tomorrow
- 1972 – Homecoming: Essays on African and Caribbean Literature, Culture, and Politics
- 1974 – A Meeting in the Dark
- 1976 – Secret Lives, and Other Stories
- 1976 – The Trial of Dedan Kimathi
- 1977 – Ngaahika Ndeenda: Ithaako ria ngerekano (Jag gifter mig när jag vill, översättning: Torsten Hansson, 1984)
- 1977 – Petals of Blood (En blomma av blod, översättning: Jan Ristarp, 1981)
- 1980 – Caitaani mutharaba-Ini (Djävulen på korset, översättning: Alexander Muigai, 1982)
- 1981 – Writers in Politics: Essays
- 1981 – Education for a National Culture
- 1981 – Detained: A Writer’s Prison Diary
- 1982 – Caitaani mutharaba-Ini
- 1983 – Barrel of a Pen: Resistance to Repression in Neo-Colonial Kenya
- 1986 – Decolonising the Mind: The Politics of Language in African Literature
- 1986 – Mother, Sing For Me
- 1986 – Writing against Neo-Colonialism
- 1986 – Njamba Nene na Mbaathi i Mathagu
- 1986 – Matigari ma Njiruungi
- 1988 – Njamba Nene na Chibu King’ang’i
- 1989 – Matigari
- 1990 – Bathitoora ya Njamba Nene
- 1993 – Moving the Centre: The Struggle for Cultural Freedom
- 1998 – Penpoints, Gunpoints and Dreams: The Performance of Literature and Power in Post-Colonial Africa
- 2004 – Mũrogi wa Kagogo
- 2006 – Wizard of the Crow
- 2009 – Something Torn and New: An African Renaissance
- 2010 – Dreams in a Time of War: a Childhood Memoir (Drömmar i krigets skugga: Minnen från en barndom, översättning: Jan Ristarp, 2012)
- 2012 – In the House of the Interpreter: A Memoir
- 2013 – In the Name of the Mother: Reflections on Writers and Empire
- 2014 – Globalectics: Theory and the Politics of Knowing
- 2016 – Birth of a Dream Weaver: A Writer’s Awakening
- 2016 – Secure the Base, Making Africa Visible in the Globe (Se Afrika, översättning: Pär Svensson, 2017)
- 2016 – Ituika ria murungaru kana kiria gitumaga andu mathii (Den upprätta revolutionen eller Varför människan går på två ben, översättning: Jan Ristarp, 2016)
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: persiskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118587587, läst: 31 maj 2025.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia härlett från: Kategori:Kenyanska filosofer, läst: 26 juni 2019.[källa från Wikidata]
- ^ abART, abART person-ID: 137730, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Chibelushi, Wedaeli (28 maj 2025). ”Ngũgĩ wa Thiong'o - a giant of African literature - dies aged 87” (på brittisk engelska). BBC. https://www.bbc.com/news/articles/ce999kwxn1ro. Läst 28 maj 2025.
- ^ [a b c d e f g] ”Författaren Ngũgĩ wa Thiong'o är död”. SVT Nyheter. 28 maj 2025. https://www.svt.se/kultur/forfattaren-ngugi-wa-thiongo-ar-dod. Läst 2 juni 2025.
Källor
redigera- Norström Ridæus, Barbro (1995). 100 vägar till Afrika: en introduktion till modern afrikansk skönlitteratur. Uppsala: Nordiska Afrikainstitutet. Libris 10163003. ISBN 91-7106-368-4. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:nai:diva-289