Efter en toppenhelg i Stockholm med Eva kan jag bara konstatera att det finns få saker som ger så mycket energi som att umgås med vänner i lugn och ro. Så himla kul! Nu har jag blivit rejält hängig med feber och halsont, men det var det värt. Skrattade så mycket att jag hade träningsvärk i magen när jag kom hem. Vi strosade på stan, gick på Fotografiska museet, fikade gott och slappade i soffan med hämtmat och godis och äntligen fick vi tid att prata om allt och inget.
Håller tummarna för att barnen ska klara sig från min sjuka. Mattias har varit hängig men har redan blivit piggare. Jag är faktiskt förvånad över att barnen hållit sig friska och att de kunnat vara på dagis varje dag sedan Jill började utan mer än lite rinnande näsor. Det är värt så mycket att Jill får kontinuitet nu i början och jag blir själaglad varje dag när fröknarna berättar om hur bra allt går. Mitt förtroende för personalen växer och vi ser att Jill tycker om sina fröknar. Nu ska dessutom en av Vannas favoritfröknar börja på Jills avdelning. Vanna har ju fler favoriter som stannar kvar på Sparven och vi är jätteglada över att en fröken som vi redan känner och tycker väldigt mycket om ska vara med Jill.
Jill kan namnen på alla barn och vet nu precis hur rutinerna ser ut på Bofinken under dagen. Och det är så roligt att hon pratar så mycket. Flera nya ord varje dag. Vad stor hon plötsligt är!
Nu ska jag bädda ner mig och kurera mig. Tänk att ingen tycker synd om en när man är sjuk nuförtiden. Jo, förresten, jag själv, men det räknas liksom inte.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Låter så roligt med en helg i Stockholm! Där har jag inte varit många gånger... Senaste besöket var vid den amerikanska ambassaden 2002... En sådan vacker stad! Skönt att bara få umgås i lugn och ro! Det behövs! Va bra att Jill trivs på dagis! Och tänk att hon pratar så mycket! Annika har fortfarande ett 'eget språk' och babblar på... Men hon flikar in lite svenska och engelska ord emellanåt! Igår sa hon 'Lasse' och 'förlåt'... =) Kram! Och hoppas att du mår bättre! Det skulle jag ha sagt först...
JAG tycker synd om dig för det var JAG som snorade och hostade på dig när vi sov sked:). MEN vad mysigt vi hade. Kram kram
Marie, Stockholm är en underbar stad, det finns så mycket att se och göra (och att köpa!). Jag är där alldeles för sällan. Men varje gång jag åker därifrån känner jag mig ändå lättad.... det är så fruktansvärt stressigt och alldeles för många val hela tiden :-) Tacka vet jag Falun och så små utflykter till Sthlm ibland i gott sällskap.
Det är det jag alltid har sagt, kan man bara säga Lasse och förlåt så kommer det att gå bra i livet. Underbart med blandning av svenska och engelska, barn är så häftiga med sitt språk!
Kram på dig och hälsa syrran!
Det är värt att vara sjuk med tanke på vilken toppenhelg vi hade. Dessutom misstänker jag Mattias eftersom han blev hängig dagen innan jag åkte. Nu måste vi planera vårträffen! Krampårej!
Skicka en kommentar