måndag 15 september 2014

Äntligen!

I flera år har jag tänkt och talat om att jag borde ta bort det jättelika bigarråträdet som bara blev större och större och står alldeles för nära huset. Mängder av bär varje år, som jag bara når en liten bråkdel av. Nu har det äntligen hänt - min snälle granne har fixat det och en dag i förra veckan var det borta!

Jag såg först bara den brungula marken och förundrades över detta, men sen såg jag ju...trädet är borta! Stubben syns till höger i bild.


Det lämnade naturligtvis ett stort tomrum efter sej - både skönt och tråkigt, med tanke på att trädet var jättegammalt! Men nu slipper jag högar av ruttna bär och mängder av fåglar som smutsar ner, dessutom mera morgonsol.

Men oj, så tomt det blev! Det kommer att ta tid att vänja sej vid denna nya syn!
Nu väntar klippning och fixning av den s.k. syrénhäcken som fanns bakom trädet. 
Idag blir det trädgårdsjobb igen!

Ha en fin start på veckan!

4 kommentarer:

angie sa...

sie haben einen schönen brunnen!!! lg angie

Snäckskalsdalen. sa...

Jag tycker om sådana där förändringar, det händer något. Och gamla körsbärsträd kan vara lite lömska.
Jag glömmer aldrig i vårt hus i storstan, vi hade ett par tre jättekörsbärsträd är och jag stod på andra våning och talade i telefon en sensommarkväll och plötsligt började det låta märkligt, jag förstod ingenting. Men det var ett av träden som delade sig i mitten och vilket brak, jösses. Och så många barn som kom till trädgården och plockade bär sedan! Och så goda dom var! Det föll inte på huset, det stod inte så till, men jag minns att jag sa i telefon, att nu delar sig ett träd!!!
Agneta kram

Solstrimmor sa...

Klart det är tomt! Men du vänjer dig snart och om jag tror rätt så hittar du snart på något för den tomma platsen också!

Ha en fin tisdag!
Kramar från Eva-Mari

Mejrams! sa...

Ja, du Lisa, det där med att fälla stora träd är inte alltid lätt. Framför allt inte för mig som är en riktig trädkramare men jag förstår dig samtidigt om det stod väldigt nära ditt torp. Stora träd lämnar ett väldigt stort tomrum efter sig, du får låta tiden gå och se vad/eller inte du ska göra. Här håller mannen min och knuthamlar vår gamla pil vid ån och det kommer att bli jättetomt. Nödvändigt dock för annars går det nog illa med det gamla trädet som jag inte tror orkar med den stora kronan i längden. Önskar dig en fin dag! Kram Merja