Baka, baka liten kaka

Här ute på landet har vi flera trevliga traditioner. En av de mest välbesökta är Långfredagspromenaden. Tipspromenad och lotterier. Alla pengar går till bygdens barn på ett eller annat vis. När vi flyttade ut hit fick jag rätt så omgående en fråga om jag ville vara med i Damklubben. Öh? Såååå gammal är jag väl inte?!?
Jag stod emot i flera år faktiskt. Tills den där sommardagen ute på sjön. Där satt jag i bikini på det solvarma berget och tog en fika. Helt försvarslös. Då kom frågan; är det inte dags nu? Med lite lätt solsting så svarade jag; jo, kanske det. Så nu står jag här och bakar kakor.... :) Vi har faktiskt riktigt trevligt ihop och man känner att man gör något bra också. Kakorna ska läggas i korgar som ska vara vinster i ett lotteri. Senare i veckan ska jag baka en tårta till tårtlotteriet. Känner mig som en riktig bulltant!

För övrigt så har vi fått lära oss att allt inte blir som man tänkt sig. Ibland suger livet. Riktigt hårt.

Gulp!

Jag har fått ärva... Ett olivträd. Tyvärr misstänker jag att det vackra trädet går en dyster framtid till mötes hos mig. Trots omgivningens tro på mig och min förmåga. Var har de fått den ifrån förresten?!? De enda växter som överlever inne hos mig är murgrönor. Suck.

 

Jag måste skaffa information, och ett orangeri! Det hoppar nog maken högt över! Jublandes liksom!

Eller inte.

Bloggsuget har återvänt. På något sätt har jag haft lite tid till att surfa runt bland bloggar och kommit till insikt om att jag saknar det. Så, ett nytt försök. Utan dåligt samvete. Det blir som det blir.

/Annica

Ja, jösses, liket lever!

Har kommit fram till att jag saknar bloggvärlden, så jag gör ett nytt försök!
Lång tid har gått sedan mitt senaste inlägg och mycket har hänt.
Det största som hänt var att jag och min man gifte oss förra året. Efter 23 år. Bättre sent än aldrig. Eller som vi uttryckte det;" ja, det blir väl inte bättre än så här så det är väl lika bra att göra det"...
He, he, he! Vi gifte oss i smyg, med våra föräldrar närvarande, och hade sedan en sommarfest på kvällen. Ingen anade något. Perfekt! En supertrevlig kväll!
Så nu håller jag på och övar på mitt "nya" namn. Fortfarande svårt, så här ett halvår efteråt.

Två gånger hamnade jag på akuten, med hyfsad utgång. Vi tillbringade en härlig vecka i Åre med familjen och passade även på att träffa släkten. Mycket tid lades på utbyggnaden av huset och mer kommer det att bli. Barnen växer så det knakar och lillebror han vill vara en storebror, för "jag vill kunna läsa". Som om det nu kom automatiskt! Vi önskade oss en liten föryngring av fårflocken, och ut kom det hela 10 lamm! Som rymde. Hela tiden. Och åt upp allt. Utom dillen... I år vill jag inte ha några lamm alls.

Nepp, dags att ta tag i lite "igenläsning" i bloggvärlden!

Annica

Så var det fredag

Och det känns rätt så lugnt inför helgen. Hoppas bara inte att vädret blir alltför busigt.
Imorgon har vi bokat bord för julbuffé på Sunds Herrgård, Uddevalla. Vi avslutar det hela med att sova över på 3:e våningen hos min vän Susanne, som tillsammans med sin familj äger och driver herrgården. Hoppas att det inte spökar...
Jag hoppas också att min dörrkrans hänger kvar efter denna blåsiga dag.

Och att lådan inte är tom på växter eller att lyktan inte har blåst iväg. Den borde jag nog förresten ställa in innan jag åker till jobbet!

Jag har ju faktiskt fått hämta den lite varstans på terrassen förut. Kanske dags att ta lärdom?!?

Ha en bra dag och jag hoppas att vädergudarna är snälla mot Er!

/Annica

Adventsljusstake

Förra året tillverkade jag min egen adventsljusstake, eller som vi kallar den här i familjen; fodertråget. Det ska tilläggas att det var sambon som namngav skapelsen, men jag har anammat det. Hur som helst så är det himla kul att kunna göra ett mindre landskap i köksfönstret!

Och den lille, lille tomten, han gillar att bo vid julrosen. Och vem hade inte gjort det?!?

Jag gillar enkelt julpynt och helst med naturmaterial, mycket växter!

I bakgrunden skymtar datumtavlorna för mina barn, de ska snart sättas upp på väggen, så fort jag kommer ihåg att fråga sambon om hur jag borde fästa dem! Det var ju det där med att komma ihåg då...

Har fått lite ofrivilligt "ledigt" eftersom den lille killen har feber. Fast så mycket ledig har jag ju inte varit då han helt enkelt har fått följa med till jobbet i två dagar. Men det var helt ok, för de hade pepparkakor där!

/Annica

Mystid

... Skulle det vara nu ja... Men här lyckas jag boka in dagarna så att allt går i 120 istället. Hmmm...
Men vi har i alla fall bakat pepparkakor! Två gånger dessutom. Har fått 2 riktiga små bagare i huset minsann! Jag fick lägga undan deg till mig själv, annars hade den nog varit slut! Och då gjorde vi ändå dubbel omgång..

Nu har jag bara halva adventspyntningen kvar, den får jag ta på fredag kväll, efter att jag har varit och ställt iordning julgodisförsäljningsbordet på julmarknaden, tagit emot allt julgodis, städat, varit på vårdcentralen med sonen, lämnat barnen hos mormor för övernattning, handlat... Men herregud! Jag slutar ju som tur är redan 13.40!
Lördagen däremot, då ska jag bara vara lugn och fin och njuta av underbart sällskap!

Kram, Annica

Höstmys

Ja, att jag inte är en särskilt flitig bloggare, det är ju tydligt. Nästan 4 månader sedan förra inlägget... Ja, ja. Det blir som det blir.
Hösten har varit fullproppad av aktiviteter. Förr tyckte jag att det fanns vissa "lugna" månader. VART tog de vägen?!?? Har inte sett dem på flera år nu. Men, det gäller väl att inte stressa för det. Jag försöker ta livet som det kommer, men det är en ständig kamp!
Lite höstpyssel har jag fått gjort.
En dörrkrans för att täcka lite av vår skruttiga ytterdörr....!

I köksfönstret har jag ställt mitt "fodertråg" som jag snickrade ihop förra hösten. I väntan på adventsljusstaken så höstade jag till det lite med pumpor och löv.

Men det närmar sig som sagt advent... Om två veckor har vi vårt traditionella adventspyssel på jobbet. Längtar!

Ha det gott

Annica