Med sina drygt 8,5 miljoner invånare är New York en stad som måste arbeta hårt för att hålla sin miljöpåverkan i schack. Med koncentrerade populationsområden och sitt stora utsläpp från trafiken försöker New Yorks kommun att hantera klimatförändringarna och samtidigt söka kompensation för de skador de anser att oljebolagen i landet är skyldiga till, vilka främst handlar om erosion och kraftiga översvämningar som drabbat staden.
Agendan 2018
Agendan för New Yorks miljöarbete 2018 är indelad i fyra kategorier. Tillsammans med representanter för olika sektorer har ett årligt möte hållits för att kartlägga och utreda de mest akuta områden. De har kommit fram till att kartläggningen för 2018 visar att åtgärder krävs inom finansiering av projektet för att kunna värna om jordens resurser och invånarna i stadens hälsa. Dessa är i stora drag orsaker och resultat av olika typer av miljöpåverkan. Fokus kommer ligga på slösande av mat, minskande användning av plastpåsar och att förbättra det hårt pressade tunnelbanesystemet. Storstäder som Paris möter i stor utsträckning liknande problem, och miljöarbeten pågår redan idag i de allra flesta storstäderna idag.
New York kontra oljebolagen
New York har blivit den första staden i landet att frigöra pensionsfonder från verksamheter där användning av fossila bränslen sker. I en samtida kombinerad aktion stämmer stadens kommun de största oljebolagen i landet och kräver kompensation för skador de anser att staden fått erfara på grund av direkt miljöpåverkan och klimatförändring av oljebolagen. Det är de fem största bolagen som anklagas: Shell, Exxon Mobil, BP, Chevron och ConocoPhillips. Aktionen har välkomnats av många och inte minst av landets miljörörelse som länge arbetat gentemot samma mål.
Ny trend
Ur debatter och projekt som rör klimatförändringar har en ny trend uppstått. Den nya trenden, som innebär att man divesterar och inte investerar, handlar om att sluta satsa på områden där fossila bränslen används eller andra investeringar där den kommande miljöpåverkan är negativ. Över 80 länder har anslutit sig till den nya utvecklingen och både privatpersoner och företag har adopterat det nya tillvägagångssättet. Divestering grundar sig dock i den hållbara utvecklingen och Agenda 21. Privatpersoner, företag och politiker försöker få fler stora företag som klassas som miljöbovar att ansluta sig.
Det är borgmästare Bill de Blasio som är en nyckelperson i den rättsliga processen mot oljebolagen. Borgmästaren menar att oljebolagen ska betala skadestånd procentuellt i jämförelse med den ekonomiska skada de orsakat staden. Stora kostnader för översvämningar och erosion på stadens infrastruktur måste täckas och borgmästaren lägger stor vikt vid den enskilde New York-bons hälsa. Att man attackerar klimatförändringarna politiskt och ekonomiskt är en viktig del i New Yorks miljöarbete och tack vare en fylld plånbok hos de cirka 800 aktörerna globalt, är projektet väl finansierat.