tokfan
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Svenska
[redigera]Substantiv
[redigera]Böjningar av tokfan | |
---|---|
utrum | Singular |
Nominativ | tokfan |
Genitiv | tokfans |
- (nedsättande, vardagligt) tokig, korkad, vanvettig person; idiot
- 1946: Spegeln och en portvakt: noveller, Erland Josephson:
- Tokfan, sa Svensson och skakade på huvudet, stackars djävla tokfan.
- Tokfan, sa Svensson och skakade på huvudet, stackars djävla tokfan.
- 1973: Skall ske, sergeant!, Evertz Arnesson:
- Himmel och pannkaka, vad var det där för en tokfan?
- Himmel och pannkaka, vad var det där för en tokfan?
- 1978: Tage Danielssons Mytologi: ny svensk gudalära, Tage Danielsson:
- - Han har röstat för kärnkraft utan att veta hur säkerhetsfrågorna ska lösas. - Tokfan, sa Bruhr.
- - Han har röstat för kärnkraft utan att veta hur säkerhetsfrågorna ska lösas. - Tokfan, sa Bruhr.
- Synonymer: dåre, idiot, mupp, stolle, stolpskott, tok
- Användning: Ordet fungerar i praktiken som egennamn men skrivs ändå oftast med liten bokstav.
- Jämför: dumfan
- 1946: Spegeln och en portvakt: noveller, Erland Josephson: