rondör

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av rondör  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ rondör rondören
Genitiv rondörs rondörens

rondör

  • uttal: rånndör eller rångdör
  1. stort kroppsomfång
    I fabriken arbetade en montör med kraftig rondör.
    Läkaren förklarade för patienten att han borde göra något åt rondören.
    Etymologi: Av franska rondeur.
    Besläktade ord: rund