fåll

Se även fall och fäll.

Svenska

Substantiv

Böjningar av fåll	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fåll	fållen	fållar	fållarna
Genitiv	fålls	fållens	fållars	fållarnas

enkel fåll

fåll u

1. (sömnad) inviken (eller dubbelviken) och sedan tillsydd tygkant

   Etymologi: Av fornsvenska falder.

   Besläktade ord: fålla

   Hyponymer: blindfåll, hermelinsfåll, kjolfåll, kjortelfåll, klädesfåll, klänningsfåll, lakansfåll

Översättningar

inviken (eller dubbelviken) och sedan tillsydd tygkant

• bokmål: fald m
• danska: søm ^(da) u
• engelska: hem ^(en)
• italienska: orlo ^(it) m
• nederländska: zoom ^(nl)
• nynorska: fald m
• polska: lamówka ^(pl) f
• portugisiska: bainha ^(pt) f
• tyska: Saum ^(de) m