Hoppa till innehållet

-ir

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Se även -ïr, ir, IR och Ir.

Fornnordiska

[redigera]

Affix

[redigera]

-ir

  1. -are; skapar nomen agentis från verb; beteckning för person som utför en handling av ett verb
    stillir (“stillare”): stilla (“stilla”) + -ir
    myrðir (“mördare”): myrða (“mörda”) + -ir
    Sammansättningar: myrðir, stillir
  2. -are; skapar nomen agentis från verb; beteckning för objekt som utför en handling av ett verb
    Mjǫllnir (“Mjällnare/Pulveriserare”): mjǫll (“mjäll, pulver”) + -ir
    Sammansättningar: Mjölnir
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Synonymer: -ari

Franska

[redigera]

Affix

[redigera]

-ir

  1. -a; infinitivändelse för verb i andra konjugationen
    bâtir
    vieillir
    haïr
  1. -a; infinitivändelse för vissa verb i tredje konjugationen
    courir
    pleuvoir
    asseoir

Varianter

[redigera]

Spanska

[redigera]

Affix

[redigera]

-ir

  1. -a; infinitivändelse för regelbundna ir-verb
    vivir
    aburrir
    latir