Wikipedia:Klottersanering

Riktlinjer
Grundprinciperna Samarbete Etikett Strunta i reglerna Förutsätt att andra har goda avsikter Konsensus Agera inte demonstrativt Användarkonto Diskussionssidor Intressekonflikter Marionetter Redigeringskrig Sammanfattningsfältet Signera diskussionsinlägg Var snäll mot nybörjare Var djärv Innehåll Neutral synvinkel Verifierbarhet Upphovsrätt Artiklar om nu levande personer Vad Wikipedia inte är Relevans Ingen originalforskning Källhänvisningar Wikidataanvändning Stil Stilguide Artikelnamn Ämnesguider Personnamn Illustrationer Struktur Strukturering Särskiljning Externa länkar Administration Policy och riktlinjer Blockeringar Klottersanering Manual för administratörer Robotar Skrivskydd Raderingar

Många användare på Wikipedia ägnar en del av sin tid på Wikipedia åt att stävja och sanera klotter. Eftersom klottersanering är något man ofta vill lägga ner så lite tid som möjligt på, vill vi gärna kunna vara så effektiva som möjligt när vi försöker eliminera klotter. Den här sidan är till för att beskriva de olika former av klotter du som användare kan stöta på och hur du med minsta möjliga insats kan hjälpa till att hålla Wikipedia rent och snyggt.

Klottersanering är aldrig en ursäkt för att bete sig otrevligt mot andra människor. En del klotter är tester av aningslösa nybörjare som överraskas av att redigeringar omedelbart blir synliga för andra, och de måste bemötas välvilligt. Mycket klotter har dock uppenbart dåliga avsikter och måste bemötas bestämt men vänligt.

Övergripande mål

Klottersaneringens övergripande mål är att med minsta möjliga insats hålla nere mängden klotter i Wikipedia utan att inskränka på användares möjligheter att redigera och lägga till artiklar till Wikipedia.

• Vi vill använda minsta möjliga insats för att kunna ägna oss åt annat än att städa.
• Vi vill hålla nere mängden klotter för att man skall kunna lita på innehållet i Wikipedia.
• Vi skall inte inskränka på användares möjligheter att redigera och lägga till artiklar eftersom de:
  • bidrar till att skapa en ämnesmässig bredd på Wikipedia
  • bidrar till att rätta faktafel i artiklar
  • bidrar till att rätta språkliga fel i artiklar

Klotteröversikt

Detta är inte klotter

• Testredigeringar och omedvetna misstag, exempelvis nybörjarmisstag och slarv.
• Starkt vinklad text, som här med låg kvalitet, må vara ett fall av POV men inte klotter.
• Upphovsrättsproblem är inte klotter.
• Redigeringar av tveksam kvalitet är inte klotter.
• Artikelsubjekt eller närstående som på ett ovant sätt tar bort eller förändrar information är inte klotter. Här måste man försöka förklara Wikipedias principer samt göra förnyad bedömning av om artikeln är balanserad och saklig.
• Personliga påhopp är otrevliga och kan vara skäl för blockering, men är inte klotter. Vill man driva saken vidare, kan man se var IP-adressen hör hemma via Ripe.net och sedan göra en abuse-anmälan. Tänk på att IP-numrens diskussionssidor ibland inte läses alls, och ibland läses av många personer, och därför är en osäker och olämplig kanal för detaljerade diskussioner riktade mot en utvald mottagare.

I dessa fall bör ansträngningar göras för att skapa en dialog eller upplysa om varför dessa redigeringar behöver förbättras eller göras ogjorda och vad man kan göra för att undvika att det upprepas.

Detta är klotter

Klotter är textsabotage med uppenbart uppsåt och inkluderar till exempel:

• Redigeringar som kan ha vissa komiska poänger, men likväl är en förvanskning av den korrekta fakta-informationen. Kan obemärkt passera klotterfilter.
• Redigeringar som är enfaldigt sökande efter bekräftelse, som inte är någon förvanskning av fakta men likväl stör encyklopedin.

I dessa fall bör alltid en inledande varning utfärdas ({{K1}}, {{K2}}). Om klottret trots detta fortsätter bör blockering göras för en kortare tid i spannet timmar till dagar ({{K3}}). Om klottret ändå återkommer överväg att göra en längre blockering ({{K3}}, {{K4}}, {{K5}}) eller en läsårsblockering fram till kommande sommarlov ({{lb}}). Om klotter återkommer från en IP-adress som tidigare varit läsårsblockerad, överväg att göra en läsårsblockering fram till nästkommande sommarlov ({{lb2}}).

Vid misstänkta nybörjarmisstag och misstänkt slarv ska inte varning utfärdas i ett första läge. Istället kan upplysningsmallen {{test}} läggas in på IP-adressens eller användarens diskussionssida. För etablerade användare används inte någon mall.

Detta är vandalism

Vandalism är mer destruktivt än klotter och behandlas hårdare. För att klassas som vandalism ska det vara uppenbart att syftet är att vandalisera. Detta kan sedan framgå av att:

• redigeringen i sig är vandaliserande med grova ord och grova förvanskningar, stora borttagningar av text, stora insättningar av irrelevant eller nonsens-text
• redigeringen i sig är mera subtil men uppsåtet framstår som uppenbart. Detta är fallet med till exempel små ändringar av numeriska data där redigeringen bedömt med vanligt förnuft inte kan vara ett misstag. Uppsåtet att vandalisera styrks också ytterligare av om en sådan redigering kombineras med en vilseledande redigeringskommentar.
• redigeringen är uppenbart irrelevant, till exempel påståenden om preferenser avseende politik, religion eller sport i artiklar som handlar om något annat
• inläggning av opassande personupplysningar, till exempel påståenden om begångna brott, sexuell läggning, personliga förhållanden, som i och för sig kan vara sanna men som är olämpliga och/eller irrelevanta enligt Wikipedias policyer och riktlinjer eller genomförda diskussioner. Överväg att dölja denna typ av redigeringar, vilket kan ske med en begäran via Wikipedia:Begäran om åtgärder.
• omnämnande av personer då det anses uppenbart att personerna inte är relevanta i sammanhanget, speciellt kombinerat med nedsättande omdömen. Kränkningar och förtal är särskilt allvarligt. Överväg att dölja denna typ av redigeringar, vilket kan ske med en begäran via Wikipedia:Begäran om åtgärder.
• inläggning av falska data: Falsk dödförklaring och andra medvetet falska uppgifter.

Exempel på vandalism

Nedan är några exempel på uppenbar uppsåtlig vandalism:

• Stor borttagning av text, här kombinerat med ett icke källbelagt omdöme om Hitlers gärning.
• Uppenbar faktavandalism.
• Subtil faktavandalism, här kombinerat med en vilseledande redigeringskommentar. Detta styrker ytterligare att vandalismen är uppsåtlig.
• Exkrementell redigering.
• Sexistiskt klotter, här kombinerat med ett sexistiskt användarnamn.
• Mobbningsklotter av typen "NN är XX" och liknande.
• Uppenbart irrelevant information, här angivande av personliga matpreferenser i en artikel om Norge.
• Uppenbart uppsåtlig inläggning av nonsenstext.
• Uppenbart uppsåtligt utbyte av nationalitet mot religiös läggning
• Omotiverat angivande av sexuell läggning
• Kunde varit en felstavning - men tillsammans med en uppenbart vilseledande redigeringskommentar är det vandalistiska uppsåtet uppenbart
• Avsiktlig ändring av födelseår
• Falsk dödförklaring
• Påstående om preferens för visst fotbollslag för en fotbollsdomare
• Uppenbart falska uppgifter i syfte att misskreditera ett artikelsubjekt
• Uppenbart falska uppgifter i syfte att misskreditera namngiven ovidkommande person

Uppenbart irrelevant information kan i sig själv se oskyldig ut men är i sin kontext problematisk då den sprider tvivel om wikipedias kvalitet och tillförlitlighet och dessutom kan "gå under radarn" på klotterfilter. Det finns inget annat uppsåt än att skada och förlöjliga wikipedia - uppenbar vandalism.

Hantering av vandalism

En uppenbar vandal behöver inte hanteras med silkeshandskar, eftersom denne tydligt demonstrerat sitt uppsåt och syfte. Vandaliserande redigeringar från en IP-adress bör kunna blockeras omgående utan föregående varning, av åtminstone två orsaker:

1. Rent praktiskt finns det stor risk att meddelanden till en diskussionssida för en IP-adress inte når avsedd mottagare. Blockering blir därför det mest pålitliga "kommunikationssättet".
2. Det finns stor risk att IP-adressen, även om denne läst meddelanden, med sitt klart visade destruktiva uppsåt fortsätter att förstöra artiklar, och det spiller mycket tid och kraft att behöva invänta och åtgärda vandalisering nummer 2, 3, 4 ...

Vid fall av uppenbar vandalism kan därför en omedelbar blockering tillgripas för en kortare tid i spannet timmar till dagar. Mallen {{K3}} kan användas, som anger att orsaken är oseriösa redigeringar och att detta medfört blockering. Om klottret återkommer så överväg läsårsblockering {{lb}} eller annan längre period {{K4}}–{{K6}}. Om IP-adressen tidigare har fått en läsårsblockering så överväg läsårsblockering till nästkommande sommarlov, {{lb2}}.

Om den uppenbara vandalismen kommer från en registrerad användare är chansen större att varningar når avsedd mottagare, men även här kan en omedelbar blockering utan föregående varning tillgripas för en kortare tid i spannet timmar till dagar. En nyregistrerad användare med tveksamt användarnamn som omedelbart börjar göra uppenbart vandaliserande redigeringar kan omgående ges en preventiv tills-vidare-blockering {{pb}}, vilket också är lämpligt om vandalism återkommer efter en tidigare blockering. Att tillsvidareblockera en registrerad användare kan förefalla drastiskt, men då det finns goda möjligheter till dialog via användarens diskussionssida, kan alltid blockeringen hävas om den blockerade där begär avblockering med mallen {{avblockering|motivering}} och den accepteras.

Att hitta klotter

För att kunna göra något åt klotter måste man först hitta det. Eftersom alla versioner av Wikipedias artiklar sparas går det att jämföra olika versioner åt. Det kan man göra på flera sätt:

• Senaste ändringarna finns länkade i menyn till vänster.
• En automatuppdaterad version av senaste ändringarna finns på Wikipedia:Senaste ändringar/EventStreams. Den kräver dock att man i sina inställningar klickar i rutan "Automatuppdaterad SÄ på Wikipedia:Senaste ändringar/EventStreams med hjälp av server-sent events." på fliken "Finesser".
• Via Wikimedia Foundations verktygsserver finns Wikistream, där det bland annat går att sortera bort robotar, inloggade användare och oinloggade användare.
• Det finns också ett antal externa hjälpmedel som kan vara till hjälp för att upptäcka vandalism.

Att stävja klotter

När man väl har hittat klotter bör man så snabbt som möjligt stävja vidare klotter utan att inskränka användares frihet för mycket. Den allra första åtgärden kan vara ett meddelande på IP-adressens eller användarens diskussionssida. Det finns ett antal färdiga klottermeddelanden avsedda för IP-adresser och oetablerade användare, se mallen nedan. För etablerade användare ska dock inte mall användas. Om klottraren trots meddelandet fortsätter hindrar en snabb blockering av IP-adressen på en 1 timma mer klotter utan att inskränka möjligheterna för användare generellt. En klottrare som bara kan klottra en gång i timmen tröttnar dessutom snabbt.

Dokumentation

Historiken av incidenter och åtgärder är väsentlig för att kunna göra lämpliga, avvägda och korrekta åtgärder. Därför är det viktigt att dokumentera - helst alla incidenter som föranlett till exempel en tillbakarullning.

Om upptäckt klotter föranlett en tillbakarullning - gå då till kontots diskussionssida. Om sidan är tom så nyskapa sidan med rubrik och lägg in en klottermall (i exemplet K1) enligt följande:

==Senaste meddelande==
{{k1}}~~~~

Observera signeringen; datumstämpeln är informativ vid senare bedömning.

Om det redan finns en klottermall på diskussionssidan sedan tidigare läggs en ny till (i exemplet K2), samtidigt som den gamla flyttas ner till en egen rubrik enligt följande:

==Senaste meddelande==
{{k2}}~~~~
==Tidigare meddelanden==
*{{mall|k1}}~~~~

Alltså: Lägg till inledande rubrik "Senaste meddelande", lägg till den nyaste varningen, lägg till rubrik "Tidigare meddelande", och lägg till "*" samt "mall" till tidigare meddelande för största överskådlighet och läsbarhet.

På detta sätt får man en lättfattlig överblick över frekvens och allvarlighetsgrad av tidigare incidenter, och ger underlag för en bedömning av om det till exempel är lämpligt med en läsårsblockering. Här är ett exempel på en historik som föranlett en läsårsblockering.

Att sanera klotter

För att sanera klotter går man sen normalt in på sidan med användarbidrag för klottraren och ser på de senaste ändringarna. Man kan sedan gå igenom varje artikel som redigerats för att upptäcka vilka artiklar som behöver klottersaneras eller återställas.

Tänk på att klotter kan förekomma på flera olika ställen i en artikel och i flera redigeringar efter varandra, så gå igenom ändringarna i artikelhistoriken och återställ artikeln till senaste felfria version när det är möjligt.

Exempel ur senaste ändringar

• (skillnad | historik) . . Wikipedia; 16.57 . . (-6)‎ . . 84.208.133.175 (Diskussion) (Märke: Möjligt klotter)

Återställningen

• (skillnad | historik) . . m Wikipedia; 16.57 . . (+6) . . Lixer (Diskussion | Bidrag) (Rullade tillbaka redigeringar av 84.208.133.175 (diskussion) till senaste version av Abbedabb)

Att känna igen klottrare

Personer som klottrar på Wikipedia har vanligen ett beteende som är lätt att känna igen. Här följer några tips om hur man vanligen lätt känner igen klottrarna:

• De vanligaste klottrarna är i princip alltid IP-användare och ofta klottrar de även i sammanfattningsrutan. I listan över de senaste ändringarna kan man alltså vara ganska säker på att en klottrare varit i farten om sammanfattningen lyder t.ex. "mohahhhahhaohahhaohahaho", "LOLOLOLOLOL" eller "de va en kluri jävel". Då ingen sammanfattning finns är man tvungen att titta på ändringen genom att klicka på länkarna "ändringar", "skillnad" eller "nuvarande" respektive "föregående". Ofta klottrar dessa användare i nya artiklar eftersom de klickat på en röd länk, eller i artiklar som de hittat med en sökmotor, det vill säga artiklar som går att associera med gymnasieuppsatser och vanliga sökord på internet. Vanligt förekommande är också mobbningsklotter, av typen "[namn] är en tönt". Sådan hanteras likadant som allt annat klotter. Vill man ta upp process mot dem som mobbar, gör man helst det med metoder utanför Wikipedia.
• De mer sofistikerade klottrarna, de som byter ut neutralt material mot starkt vinklade inlägg, brukar vanligen inte skriva något alls i sammanfattningen eftersom de hoppas att deras redigeringar ska "slinka igenom" obemärkta. Var även misstänksam mot redigeringskommentarer som "rättade felaktig information", "lade till fakta" och liknande med syfte att neutralt maskera kontroversiella redigeringar. I de flesta fallen är de dock lätt igenkännbara eftersom de framför allt klottrar i artiklar som rör individuella intressen och ståndpunkter, exempelvis kontroversiella artiklar inom politik och religion. De flesta kända användare försöker vara tydliga med hur och varför de redigerar kontroversiella artiklar. Anonyma bidragsgivare som redigerar kontroversiella artiklar kan därför undersökas närmare.

Listan nedan, som är en något förenklad beskrivning av olika sådana beteenden, är till för att göra det lättare att förstå hur och varför de som klottrar gör som de gör. Listan utgör ingen statistik och försöker inte heller ge några personlighetsbeskrivningar.

Listan återspeglar den arbetsprocess som etablerats kring klottersanering. De mallar för problematiska användare som finns är till dels för att snabbt informera klottrarna om att deras redigeringar syns och inte är välkomna, dels för att snabbt ge klotterjägarna en fingervisning om vad som tidigare försiggått från IP-numret.

Vad gäller oinloggade användare är det viktigt att komma ihåg att det alls inte behöver vara samma person som redigerar från IP-adressen idag som igår, eller ens samma dag. Exempelvis på skolor, bibliotek och företag kan det vara väldigt många som delar på samma IP-adress.

Det finns användare som börjar med försiktigt klotter, och sedan övergår till att bli vettiga bidragsgivare. Var därför alltid artig och trevlig. Detta förhållningssätt gör också att klottrarna inte får någon feedback på sina tilltag; en del av dem skulle förmodligen se det som en form av lyckad trollning om man började skälla på dem.

Använd listan för att bättre förstå hur klottret brukar hitta hit, men döm inte någon användare på förhand. Listan ska inte ses som en förteckning över förseelse och straff. Blockeringar utförs för att skydda Wikipedia, inte för att straffa klottrare. Det har med tiden växt fram ett konsensus att uppenbara klottrare kan blockeras direkt med en kortare blockeringstid om det inte är rent testklotter. En blockeringstid på 30 minuter eller två timmar är att rekommendera om det är en engångsförseelse. Arbetsgången nedan om att varna före blockering är inte tvingande.

Klotternivå	Beteende	Åtgärder	Kommentar
Spam, Marknadsföring	Marknadsför produkter, verksamheter eller web-sidor. Artiklar om företag som uppenbart inte uppfyller relevanskriterierna	• Rulla tillbaka (eller gör ogjord) • Lägg in mall {{Spam}} eller {{Marknadsföring}} på diskussionssida	Wikipedia är inget reklammedium och inte heller en länksamling. Kommersiella texter ska omedelbart tas bort. Vissa sprider länkar till sin egen webbplats. Går ofta att tala med, menar ofta inget illa. Kan ofta bli seriösa användare, eller är det faktiskt redan. Mer mekaniserat spridande av länkspam beskrivs på Wikipedia:Spam.
K1 / Barnen	Skapar nya, korta, oförargliga artiklar av typ "Byhåla har en affär" eller lägger till "hej!" i befintliga artiklar	• Ersätt om möjligt med fakta eller med {{substub}}, annars radera. • Lämplig redigeringskommentar kan vara "nybörjartest" • Lägg vid behov in mallen {{test}} eller {{k1}} på användarens/IP-numrets diskussionssida.	• Det här är den mest oförargliga typen av klotter, som inte gör så mycket skada.
K2 / Taggaren 1	• Lägger till trams i befintliga artiklar max 2 gånger • Okynnesraderar i befintliga artiklar max 1 gång	• Placera {{k1}} eller {{k2}} på IP-diskussionssidan • Rulla tillbaka artikeln till den tidigare versionen.	• Taggaren står för den största mängden av klotter, men är också det klotter som man enklast hittar. • Klottret kommer ofta från en anonym användare och innehåller fula ord eller annat klotter av samma sort som man hittar på toaletter. • Taggaren sitter ofta vid en offentlig dator, t.ex. i en skola, eller i ett bibliotek. • Taggarens syfte med klottret är ofta bara att testa om det går eller bara skriva något fult.
K3 / Taggaren 2	• Klottrare på K2 som trots varning fortsätter att klottra på samma sätt • Klottrare man känner igen och vet har uppnått K2 tidigare • Klottrare som överskrider K2 innan någon hinner reagera	• Korttidsblockera IP-adressen, kanske 1-2 timmar • Återställ artikeln till tidigare skick • Placera {{k3}} på diskussionssidan
K3 / Vandalen	Uppenbar vandalisering: • Faktavandalism • Stora strykningar • Stora infogningar • Redigering som uttrycker missaktning för sexuell läggning, etnicitet, religion, folkgrupp eller liknande • Subtil faktavandalism med vilseledande redigeringskommentar	• Blockera omedelbart några timmar eller dagar • Placera {{K3}} på diskussionssidan • Vid förnyat vandal-klotter blockera IP i månader eller läsår, användarkonto blockeras tills vidare	Vandalen är uppenbart ute efter att skada Wikipedia. Stora strykningar, stora infogningar, grova och förolämpande ord är alla allvarlig vandalisering, men är relativt lätta att upptäcka av både människor och filter. Subtila faktavandaliseringar kan allvarligt skada Wikipedia, och är dessvärre svåra att upptäcka. IP eller användare som ägnar sig åt subtil faktavandalisering ska omedelbart blockeras. Mallen {{K3}} tydliggör att Wikipedia inte accepterar oseriösa redigeringar och att detta medfört blockering
K4 / "Göken"	• K3-klottrare som återkommer när IP-blockeringen upphör • Klottrare som skriver ny eller förstör befintlig artikel med rasistiskt, obscent eller i övrigt mycket stötande innehåll • Klottrare som vandaliserar subtilt genom små faktaändringar (som inte upptäcks av klotterfilter)	• Blockera IP-adressen en eller två dagar. • Återställ artikeln till tidigare skick, radera nyskapade klotterartiklar • Placera {{k4}} på IP-diskussionssidan	• Göken står ofta för det klotter som är svårast att hitta och mest skadligt för Wikipedia. • Gökens syfte är att placera, möjligen illegala, bilder på Wikipedia eller att placera externa länkar för att generera trafik till betalsajter (och därmed få in pengar). • Göken arbetar långsamt och försöker undvika att dra till sig uppmärksamhet. • Uppladdningar från anonyma eller nya användare av bilder med oskyldiga intetsägande namn eller inlägg av externa länkar med oskyldiga titlar är sådant som man bör titta närmare på.
K5 / Tomten	• K4-klottrare som upprepar samma sak • Något ännu värre ... till exempel klottrare som vandaliserar subtilt genom små faktaändringar (som inte upptäcks av klotterfilter)	• Blockera IP-adressen i flera dagar • Återställ artikeln till tidigare skick, radera nyskapade klotterartiklar • Placera {{k5}} på IP-diskussionssidan	• Sprider propaganda • Klipper in stora texter som han/hon har samlat på sig från annat håll. • Redigerar många sidor på kort tid och tror att vi skall missa någon redigering.
LB / Läsårsblockering	• Vid nytt klotter efter tidigare blockering ({{k3}}-{{k6}}	• Blockera IP-adressen för innevarande läsår (fram till omkring 15 juni) • Återställ drabbade artiklar, radera nyskapade klotterartiklar • Placera {{lb}} på IP-diskussionssidan	• IP kan tillhöra en skola • Det återkommande klottret trots varningar kan bero på att olika personer agerar, och att de inte nås av meddelande till IP:s diskussionssida. Speciellt vid höstterminens början kan nya elever ha tillkommit som är obekanta med tidigare varningar och blockeringar • Läsårsblockering må uppfattas som "kollektiv bestraffning" men är en nödvändig hushållning av saneringsresurser för IP som förmodligen används av ett stort antal personer som återkommande klottrar, där varje enskilt klotter kan tyckas oskyldigt men totala volymen är överväldigande.
LB2 / Läsårsblockering 2 år	• Vid nytt klotter efter tidigare läsårsblockering	• Blockera IP-adressen för innevarande och nästkommande läsår (fram till omkring 15 juni om drygt ett år) • Återställ drabbade artiklar, radera nyskapade klotterartiklar • Placera {{lb2}} på IP-diskussionssidan	• Läsårsblockering 2 år kan tillgripas för IP med en historik med minst en tidigare läsårsblockering när klottret tydligt "drar igång" i början av terminen
PB / Preventiv Blockering	• Vid nyskapat användarkonto med genuint destruktiva redigeringar	• Blockera användarkontot tills vidare (evighetsblockering) • Återställ drabbade artiklar, radera nyskapade klotterartiklar • Placera {{pb}} på användarkontots diskussionssida	Preventiv blockering kan tillgripas för nyskapat användarkonto (eller för all del ett existerande) med genuint destruktiva redigeringar. Vid bedömningen så väg samman om minst en eller till och med flera av följande försvårande förhållanden föreligger: • Uppenbart stötande eller utmanande användarnamn (associerbart med homofobi, rasism, sexism, könsord osv) Exempel • I övrigt redigeringar av den typ som ovan beskrivs som "Uppenbart Uppsåtlig Vandalisering". Vid förhållanden som ovan - tveka inte att göra en {{pb}}. Skulle det vara något slags missförstånd eller att till exempel en annan person lyckats komma över kontot så innehåller pb-meddelandet instruktioner för hur man begär avblockering.

Se även

• Wikipedia:Lista över mallar för problematiska användare
• Wikipedia:Projekt klottersanering
• Wikipedia:Patenterat nonsens som har raderats
• Wikipedia:Reklamlänkar
• Wikipedia:Typer av klotter
• Wikipedia:Redigeringsfilter
• Wikipedia:Märken
• Wikipedia:Tillbakarullning
• Wikipedia:Externa hjälpmedel#Vandalism

Externa länkar

• Susnings register över klottrartyper - läsvärd!