Personer i Sverige födda i Jugoslavien
 Jugoslavien ·  FR Jugoslavien ·  Sverige
| |||||||||||||||
| Antal sammanlagt | |||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 96 413 (31 december 2017) varav 65 877 födda i Jugoslavien och 30 536 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Jugoslavien.[1] | |||||||||||||||
| Regioner med betydande antal | |||||||||||||||
| De 5 kommuner med flest antal personer födda i Jugoslavien (31 december 2016)[2] | |||||||||||||||
| |||||||||||||||
| Språk | |||||||||||||||
|
svenska · serbokroatiska · makedonska · slovenska · albanska · ungerska |
Till personer i Sverige födda i Jugoslavien räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Jugoslavien. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 2017 i Sverige sammanlagt cirka 65 900 personer födda i Jugoslavien.
Jugoslavien som sammanhållen stat upplöstes 1992 men namnet levde kvar för en av dess efterträdarstater fram till 2003. 2019 fanns det sammanlagt 234 880 personer i Sverige som antingen själva var födda i Jugoslavien eller dess efterträdarstater, eller vars båda föräldrar var det. Ytterligare 36 536 personer hade en svenskfödd förälder och en från Jugoslavien eller ett av dess efterträdarstater, sammanlagt blir detta 271 416 personer. Ytterligare tiotusentals personer har en förälder född från ett av nämnda länder och en från ett annat (ej Sverige), dessa räknas dock ej in i dessa siffror eftersom individer som exempelvis har en förälder född i Kroatien och en i Bosnien och Hercegovina - skulle dubbelräknas.[1]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Personer som kom till Sverige från Jugoslavien tillhör bland annat folkgrupperna serber, kroater, makedonier, slovener, albaner, bosniaker, italienare, ungrare och rumäner. Under efterkrigstiden och fram till 1970-talet kom många jugoslaver till Sverige som arbetskraftsinvandring.[3]
Historisk utveckling
[redigera | redigera wikitext]Födda i Jugoslavien
[redigera | redigera wikitext]| Personer i Sverige födda i Jugoslavien 1930–2022[4][5][6] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1930 | 19 | |||
| 1950 | 171 | |||
| 1960 | 1 532 | |||
| 1970 | 33 779 | |||
| 1980 | 37 982 | |||
| 1990 | 43 346 | |||
| 2000 | 71 972 | |||
| 2001 | 73 274 | |||
| 2002 | 74 418 | |||
| 2003 | 75 099 | |||
| 2004 | 74 559 | |||
| 2005 | 74 032 | |||
| 2006 | 73 671 | |||
| 2007 | 72 939 | |||
| 2008 | 72 285 | |||
| 2009 | 71 578 | |||
| 2010 | 70 819 | |||
| 2011 | 70 050 | |||
| 2012 | 69 269 | |||
| 2013 | 68 554 | |||
| 2014 | 67 892 | |||
| 2015 | 67 190 | |||
| 2016 | 66 539 | |||
| 2017 | 65 877 | |||
| 2018 | 65 124 | |||
| 2019 | 64 349 | |||
| 2020 | 63 419 | |||
| 2021 | 62 444 | |||
| 2022 | 61 554 | |||
| Anm.: Befolkning den 31 december respektive år förutom åren 1960 och 1970 som avser förhållandet den 1 november och år 1980 som avser förhållandet den 15 september. Anledningen till att antalet jugoslaver minskar efter 2003 är att staten Jugoslavien upphör att existera det året. Jugoslavien omfattade hela eller delar av det område som idag utgör staterna Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Kosovo, Nordmakedonien, Montenegro, Slovenien och Serbien. | ||||
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Ockupationen av Jugoslaviens konsulat i Göteborg 1971
- Beskjutningen av Jugoslaviens ambassad 1971
- Personer i Sverige födda i Slovenien
- Personer i Sverige födda i Bosnien och Hercegovina
- Personer i Sverige födda i Kosovo
- Personer i Sverige födda i Montenegro
- Personer i Sverige födda i Kroatien
- Personer i Sverige födda i Nordmakedonien
- Personer i Sverige födda i Serbien
- Personer i Sverige födda i Serbien och Montenegro
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 30 mars 2018.
- ^ ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/contentassets/3efa242002d943e8bd57debe22cdad82/be0101-utrikes-fodda-kom-fland-2016.xlsx. Läst 14 mars 2017.
- ^ Dick Harrison (21 augusti 2009). ”Invandringen till Sverige”. Populär historia. http://popularhistoria.se/artiklar/invandringen-till-sverige/. Läst 9 februari 2017.
- ^ ”Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/FodelselandArK. Läst 30 mars 2018.
- ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland/. Läst 30 mars 2018.
- ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2021” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2021. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland-19002020/. Läst 28 februari 2021.
| ||||||||||||||||||