Hoppa till innehållet

Personer i Sverige födda i Bosnien och Hercegovina

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Bosnier i Sverige)
Personer i Sverige födda i Bosnien och Hecegovina
Bosnien och Hercegovina Bosnien och Hercegovina · Sverige Sverige
Antal sammanlagt
75 825 (31 december 2017)
varav 58 880 födda i Bosnien och Hercegovina och 16 945 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Bosnien och Hercegovina.[1]
Regioner med betydande antal
De 5 kommuner med flest antal personer födda i Bosnien och Hercegovina
(31 december 2016)[2]
Göteborgs kommun 7 032
Malmö kommun 6 330
Stockholms kommun 3 253
Norrköpings kommun 2 175
Helsingborgs kommun 1 824
Språk

svenska · bosniska · serbiska · kroatiska

Till personer i Sverige födda i Bosnien och Hercegovina räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Bosnien och Hercegovina. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 2017 i Sverige sammanlagt cirka 58 900 personer födda i Bosnien och Hercegovina.[1] Siffran innefattar inte personer födda fram till 1992 då Bosnien och Hercegovina var en del av Jugoslavien.

Under Bosnienkriget, som utkämpades mellan april 1992 och november 1995, anlände uppemot 48 000 bosniska flyktingar till Sverige.[3] Den 21 juni 1993 införde Sverige visumtvång för bosnier.[4]

Historisk utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Födda i Bosnien och Hercegovina

[redigera | redigera wikitext]
Personer i Sverige födda i Bosnien och Hercegovina 2000–2022[5][6][7]
År Folkmängd
2000
  
51 526
2001
  
52 198
2002
  
52 948
2003
  
53 949
2004
  
54 514
2005
  
54 813
2006
  
55 465
2007
  
55 713
2008
  
55 960
2009
  
56 127
2010
  
56 183
2011
  
56 290
2012
  
56 595
2013
  
56 804
2014
  
57 289
2015
  
57 705
2016
  
58 181
2017
  
58 880
2018
  
59 395
2019
  
60 012
2020
  
60 161
2021
  
60 194
2022
  
60 265
Anm.: Befolkning den 31 december respektive år.
  1. ^ [a b] ”Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 25 mars 2018. 
  2. ^ ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/contentassets/3efa242002d943e8bd57debe22cdad82/be0101-utrikes-fodda-kom-fland-2016.xlsx. Läst 14 mars 2017. 
  3. ^ John Kjellgren, Petter Ehn Wingårdh (22 november 2015). ”Flyktingar och regional ekonomisk tillväxt”. Lunds universitet. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8597845&fileOId=8597850. Läst 9 februari 2017. 
  4. ^ Wilhelm Agrell, Jesus Alcala, Anders Ehnmark, Peter Englund, Per Svensson (30 december 1992). ”"Ett historiskt svek". Fem kända författare och publicister jämför Sveriges flyktingpolitik år 1939 och 1993.”. Dagens nyheter. http://www.dn.se/arkiv/debatt/ett-historiskt-svek-fem-kanda-forfattare-och-publicister-jamfor-sveriges/. Läst 9 februari 2017. 
  5. ^ ”Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/FodelselandArK. Läst 25 mars 2018. 
  6. ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland/. Läst 25 mars 2018. 
  7. ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2021” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2021. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland-19002020/. Läst 28 februari 2021. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]