Tänk, att jag har kvar denna bild fortfarande! Det var den här bilden jag såg i en veckotidning 1985 och blev alldeles tagen. "Den sängen är ju min" tänkte jag. Jag hade aldrig sett något liknande.Jag var ganska nyskild och försökte inreda mitt lite splittrade hem så gott jag nu kunde och någon vettig säng hade jag inte.
I min närhet fanns ett köpcentrum och där fanns en ganska namnkunnig möbelbutik och där stod den! Jag blev alldeles andfådd vid åsynen. Denna var dock svart. Det fanns bara ett "aber" - den kostade skjortan - hela 5.000:- och de pengarna hade jag ju bara inte. Då var det en ganska ansenlig summa pengar. Jag glömde nästan bort sängen tills...
...en dag låg ett kuvert i min brevlåda - en avi på dryga 5.000:-!!! Det första jag tänkte på var ju sängen, som jag genast beställde. Pengarna var skattepengar efter ett överklagande jag gjort ett par år tidigare.
Så blev sängen min, och den har fått flytta med mej genom alla år, genom alla flyttar jag har gjort innan denna:
...lägenheten i Vasastan i Sthlm...
...i huset jag hyrde 2011-2013
Här står den nu i mitt nuvarande sovrum. Jag tänker på alla kontinentalsängar man ser överallt nu. De ser ju exakt likadana ut och alla verkar ha dem, men inte jag.Jag är fortfarande lika nöjd med min franska järnsäng med den franska liljan och hur den kom till mej på ett märkligt sätt. Kanske är det det som kallas affirmation?
Anledningen till att jag har bilden kvar är att jag förr i tiden brukade klippa ur valda sidor ur tidningar innan jag slängde dem och satt sedan in dem i en pärm och pärmen finns kvar.
Man kanske skulle affirmera mera?