Tazerzayt
Tazerzayt | |
---|---|
![]() | |
Aglam | |
Anaw |
aṭṭan avirusan amanṭaṭ, aṭṭan n weglim, infection à poxvirus (fr) ![]() ![]() circonstances du décès (fr) ![]() |
Tamuzzegt | tasensigemt |
Tamentilt |
Variola virus (fr) ![]() |
Isekna |
Atmelli, tuffɣa, amaẓla, Takma n wadis, tiririt, tiffit, timmist, tawla azmul |
Examen clinique (fr) ![]() |
examen clinique (fr) ![]() ![]() passive hemagglutination test (en) ![]() |
Genetic association (en) ![]() |
WDR92 (fr) ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Assesfer | |
Asafar |
métisazone (fr) ![]() ![]() |
Asulay | |
ICD-10-CM | B03 |
ICD-9-CM | 050.9 d 050 |
ICD-10 | B03 |
ICD-9 | 050050 |
DiseasesDB | 12219 |
MedlinePlus | 001356 |
eMedicine | 001356 |
MeSH | D012899 |
Disease Ontology ID | DOID:8736 |
Tazerzayt d aṭṭan amezwaru yakk i yerna (i yeɣleb) wemdan.[1][2][3]. Yenɣa, yezleg yerna yesderɣel aṭas n yimdanen seg teɣzi n umezruy-is. Aṭṭan-a yettmag-d seg yiwen n uvirus sin akin yettenṭaṭ seg yimdanen yudnen ar wid-ak ur nudin ara, yettbin-d d tuffɣiwin yemmugen am imesbukkren deg weglim n umaṭun sin akin tettmag-d teclemt mi ara ad teɣli tettaǧǧa-d azmul (ccama) deg yideg-nni, send n 1980 ur telli ara tigezt neɣ asuji mgal n tzerzayt anda iy teɣɣ 20% n teɣtas-is ma d 80% nni id yegran tettaǧǧa-d deg-sen izmal ur ntekkes ara yakk akken id igellu s tidderɣelt i kra deg-sen
Deg useggas n 1796, Amsuji n Legniz Edward Jenner yessuddes-d (ihegga-d) tigezt mgal tazerzayt. Ma deg iseggasen n 40 n tsut yezrin tazerzayt tenger yakk deg Uruppa d Temrikt tagafant, deg useggas n 1967 Tuddsa n Yeɣlanen Yeddukklen tessekr-d amezizzel i wakken ad titessenger ma deg useggas n 1977 iban-d igim aneggar di tmurt n Ṣumal. Deg useggas n 1980 Tuddsa n Yeɣlanen Yeddukklen tessilef-d d akken tessenger aṭṭan-a
Asnirem n tigezt (ACRAṬ)
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Deg iseggasen ineggura n tsut tis 18, Amsuji Edward Jenner iwula yerna yexdem tazrawt ɣef yiwet n teqcict isem-is Sarah Nilmes tetteẓẓeg tafunast tuɣit yakan tzerzayt yerna tettwaggeẓ mgal tazerzayt acku tella tuden s tzerzayt n tfunasin. Edward Jenner yufa-d d akken tinegwa d tirawin seg weglim n win yudnen s tzerzayt n tfunasin w ad t-yegzi i wakken ad tyaɣ waṭṭan-a d ayen ara ad s-d-yefken affal mgal n tzerzayt acku tazerzayt n tfunasin d win yettemcabin ar tzerzayt maca Kan ur telli ara d tamihant s waṭas
Anṭaṭ n waṭṭan
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tzerzayt d aṭṭan yetenṭaṭen s č meca ur yetenfufud ara s tazzla am waṭṭanen ivirsanen n iden, ahat aceku agajji niɣ asiwed yessutur asiweṭ yuddsen (ijehden) w yettili-d seld n tuffɣa n tuffɣiwin n weglim
Anṭaṭ n yigim
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tazarzayt tettmag-d seg yigim n uvirus n tzarzayt, Igim yettaṭaṭ seg uselmeẓ n wezwu, akk daɣen si tmiqwin n yimi, d yinzaren akked tgersi. Yettanṭaṭ seg umdan ɣer wayeṭ seg ubrid n taywalt udem ɣer wudem i talliyin timeqqṛanin d umdan yudnen, s umata ɣef ustum n 6 n yiḍaren ( 1,8 m ) i talliyin timeqranin akked umdan yudnen , Akken yezmer daɣen ad yenṭeṭ seg ubrid n taywalt tusridt neɣ s imazzalen n tfekka n umaṭun, akken yettenṭaṭ daɣen seg ubrid n ifecka n umaṭun am iselsa-ynes d wusu-ynes
Drus anda tazarzayt tettenṭaṭ seg ubrid n uvirus i d-yettaddam wezwu deg yideggen (imeḍqan) umdilen am tmaccinin d tkeryas. maca avirus-a yezmer ad yenṭeṭ di yakk tafekka akken yezmer ad yenṭeṭ seg ubrid n iburɣas akked iɣersiwen, ma ur yettwarna ara (Ur yettwaɣlab ara) ɣef wenfufed n waṭṭan-a. Anda yettwameggez seg tignatin iteɣɣen seg ubrirus n tazarzayt.
Timekkest (lmut) d tin yettilin gar wass wis mraw ( 10 ) d wass mrawsdis ( 16 ) n waṭṭan., Asrag (ssebba) n tmekkist seg waṭṭan n tazarzayt ur d-ban ara.