Aller au contenu

Suqraṭ

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Suqraṭ
Tameddurt
Talalit Alopèce (fr) Suqel d Atena, 469 BCE
Taɣlent Athènes (fr) Suqel
Axxam-is Athènes (fr) Suqel
Lmut Atena, 15 Fuṛaṛ 399 BCE
Tamentilt n tmekkest suicide forcé (fr) Suqel (hemlock poisoning (en) Suqel)
Tawacult
Baba-s Sophronisque
Yemma-s Phainarète
Tissulya akked Xanthippe (fr) Suqel
Myrtó (fr) Suqel
Arraw-is
Tiɣri
Tutlayin grec ancien (fr) Suqel
Inelmaden
Amahil
Amahil afelsuf, aselmad, amaru d éthicien ou éthicienne (fr) Suqel
Influenced by Anaxagore de Clazomènes (fr) Suqel, Présocratiques (fr) Suqel d sophiste (fr) Suqel
Membership boulè (fr) Suqel
IMDb nm1419271

Suqraṭ d afelsaf agrigi n lqern wis 5 qb.S.Ɛ (ilul ahat di 470/469 qb.S.Ɛ, yemmut di 399 qb.S.Ɛ). Yettwassen belli d netta i d-yesnulfan tafelseft tamsirant (morale). Di tilawt ur d-yeǧǧi ara kra n tira, maca tewweḍ-aɣ-d tedmi-is s wudem arusrid seg wa ɣer wa. Amedya, inemladen-is Flaṭun d Gzinifun refden tamussni-is rnan sseɣren-tt s telqey iwakken ad yeqqim yisem-is.

Suqraṭ d yiwen seg yifelsafen imeqqranen n Ugrik aqbur, yettwassen s waṭas ɣef tiktiwin-is timeẓyanin d wamek i yettxemmim ɣef tmeddurt d tmusni. Yella d aselmad n Flaṭun, daɣen d win i yeǧǧan lfayda tameqqrant i tfelsuft n Ugrik.[1]

Tameddurt:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Ilul-d deg temdint n Atena, yekker-d deg twacult yellan d talemmast. Baba-s yella d aneccab n yiẓra, ma d yemma-s d taqebbalt. Yeɣra aṭas armi yuɣal d afelsuf. Di tudert-is yezweǧ d Xantipa, yesɛa kraḍ n warraw-is. Yella d aserdas deg yimnayen n Atena, anda i d-yeskan tazmert d tebɣest.

Tamettant-is:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg useggas n 399 uqbel talalit n Ɛisa, Suqraṭ yettwanɣa s ssem seg yimḍebbren n Atena. Rdan-t s sin n yiberdan:

  • Yettarra ilemẓiyen ttwalin di nnig n yilugan n tmetti
  • Ur yettamen ara deg yirebbiten n Atena

Tafelsuft-is:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Suqraṭ ur d-yeǧǧi ara idlisen s timmad-is, maca neẓra tiktiwin-is seg wayen i d-yuran yinelmaden-is, ladɣa Flaṭun. Tafelsuft-is tebna ɣef kraḍ n yiḥricen igejdanen:

  1. Tamusni d tilelli s usteqsi: Yenna-d belli tamusni d allal n tlelli. Ɣur-s, amdan ilaq ad yissin iman-is akken ad yili d ilelli. Yessexdem abrid n usteqsi d tririt akken ad yaweḍ ɣer tmusni timeɣradant.
  2. Tuẓult d tumert: Yefka azal ameqqran i tuẓult d tumert deg tmetti. Yenna-d belli amdan ilaq ad yexdem ayen yelhan maci ɣef tugdi n yiberdan n tmetti, maca ɣef tmusni n wayen yelhan.
  3. Tamussni n yiman: Suqraṭ iwekked-d ɣef wazal n uskasi n yiman d unadi ɣef tmusni. Yumen belli ma yeqbel yiwen tawaresnit-is(ljehl-is), d abrid amezwaru ɣer tmusni n tidet.

tmusni d tlelli s usteqsi:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tamusni d tlelli s usteqsi d asentel agejdan deg tiẓri tafelsafit n Suqraṭ.

Assaɣ ger tmusni d tlelli: Suqraṭ yessufeɣ-d belli tamussni d allal agejdan n tlelli. Ɣur-s, amdan ur yezmir ara ad yili d ilelli ma yella ur yessin ara iman-is akked tidet. Yenna-d belli tilelli d tazmert n umdan ad yexdem ayen yelhan s tmusni, maci s ccek neɣ s tugdi. Deg wayen-a, yessegza-d belli tamussni n tidet d tazmert n uxemmem s timmad-ik d allalen igejdanen n tlelli.

Abrid n usteqsi d tririt: Suqraṭ yesnulfa-d abrid-is deg useqsi d tririt, isemman "tarrayt n Suqraṭ", i d-yemmalen amek ara yaweḍ umdan ɣer tmusni:

Amezwaru: Yettabaɛ sin n yiswiren igejdanen:

  1. Asumer n tiktiwin d yisteqsiyen
  2. Asefhem n tiktiwin s useqsi d tririt

Wis sin: Yeskan-d belli abrid-a yebna ɣef:

  • Asteqsi n tiktiwin yellan
  • Anadi n tuccḍiwin
  • Asnulfu n tiktiwin timaynutin

Azal n usteqsi deg tmusni: Suqraṭ yefka azal ameqqran i usteqsi deg unadi n tmusni. Yenna-d belli asteqsi d allal n unadi n tidet, acku yessakay allaɣ ad yexdem, ad yesteqsi tiktiwin yellan, daɣen ad yaf tuccḍiwin. Deg wayen-a, yessegza-d belli asteqsi d allal n tnekra n wallaɣ.

Tiririt ɣef yisteqsiyen: Di tfelsafit-is, Suqraṭ yessexdem tiririt s useqsi nniḍen akken ad yesseɣres tiktiwin n wid i yettmeslayen yid-s. S ubrid-a:

  • Yessufuɣ-d tuccḍiwin deg tektiwin
  • Yessishil afham n tidet
  • Yesseḥsas imdanen ɣef wayen ur ssinen ara

Tiẓri n Suqraṭ ɣef wassaɣen yellan ger tmusni d tlelli s useqsi d tririt tella d tiẓri tamaynut i ibeddlen amek i nettwali tamusni d tlelli. Tiẓri-a mazal tettwasexdam deg uselmed d tezrawin timiḍranin, ladɣa deg wayen yerzan:

  • Allalen n uselmed
  • Abrid n unadi n tmusni
  • Assaɣen yellan ger tmusni d tlelli

tuẓult d tumert:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg tfelsafit n Suqraṭ, taluft n tuẓult d tumert tella d taluft tagejdant. Afelsuf-a yessufeɣ-d tagnit tamaynut n tuẓult d tumert yemgaraden ɣef wayen i ssnen yemdanen deg tallit-is, yefka azal ameqqran i wassaɣen yellan gar-asen deg tmetti.

Anamek n tuẓult d tumert ɣer Suqraṭ: Tuẓult, ɣer Suqraṭ, mačči d ayen i d-yekkan seg yilugan n tmetti neɣ n ddin kan, maca d ayen i d-yekkan seg tmusni n wayen yelhan d wayen n tidet. Yenna-d belli amdan ilaq ad yissin azal n tuẓult s timmad-is akken ad tt-yexdem s tumert, maci s tugdi. Yessegza-d daɣen belli tumert n tidet tettili-d seg lexdima n tuẓult, mačči seg wayen i d-yessumer umdan i yiman-is.

Assaɣen ger tuẓult d tumert: Suqraṭ yessefhem-d belli tuẓult d tumert ur zemrent ara ad msefraqent. Ɣur-s:

  • Tuẓult tettawi ɣer tumert timeɣradant
  • Tumert timeɣradant ur tezmir ara ad tili mebla tuẓult
  • Assaɣ-a yettwabna ɣef tmusni n tidet
  • Amdan ilaq ad yissin ayen yelhan akken ad t-yexdem s tumert

Azal n tmusni deg tuẓult: Deg wayen yerzan assaɣen ger tmusni d tuẓult, Suqraṭ yessers kraḍ n yilugan igejdanen:

  1. Tamsalt n tmusni d tazwart i tuẓult
  2. Tuẓult ur tezmir ara ad tettwassen mebla tmusni
  3. Tamsalt n tmusni d allal i useḥbiber ɣef tuẓult

Tazmert n tuẓult deg tmetti: Suqraṭ yefka azal ameqqran i tuẓult deg tmetti. Yessegza-d belli:

  • Tuẓult d allal n usuref n tmetti
  • Tuẓult tessiweḍ ɣer tumert n tidet
  • Tuẓult tessiweḍ ɣer tlelli n tidet
  • Tuẓult d allal n usiweḍ ɣer tmusni

tmussni n yiman:

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg tfelsafit n Suqraṭ, aqbal n twaresnit d asentel agejdan i unadi n tmusni d tidet. Afelsuf yessufeɣ-d belli akken ad yaweḍ umdan ɣer tmusni n tidet, ilaq-as ad yeqbal deg tazwara twaresnit-is, anamek-is ayen ur yessin ara.

Ɣer Suqraṭ, twaresnit mačči d taluft n lexṣaṣ neɣ n tugdin, maca d taluft n uqbel n wayen ur nessin ara. Yessers llsas n waya s tanfalit-is taẓayant: "Ssneɣ belli ur ssineɣ ara", i d-yemmalen azal n uqbal n wayen ur nessin ara akken ad naweḍ ɣer tmusni.

Iswiren n uqbal n twaresnit: Suqraṭ yessegza-d belli aqbel n twaresnit yettili-d deg kraḍ n yiswiren:

  1. Aqbal n twaresnit: d asawel amezwaru i yal amdan
  2. Asenked n twaresnit: d allal n unadi n tmusni
  3. Asnulfu n tektiwin timaynutin: d abrid ɣer tmusni n tidet

Amek ara neqbel twaresnit: Deg wayen yerzan amek ara neqbel twaresnit, Suqraṭ yessers-d sin n yiberdan:

  • Asteqsi d tririt: i useḥbiber ɣef wayen ur neẓri ara
  • Askasi: i tmussni n twaresnit-nneɣ

Tazmert n uqbal n twaresnit: Suqraṭ yessegza-d belli aqbel n twaresnit yesɛa tazmert deg:

  • Anadi n tmusni: acku yettarra amdan ad inadi ɣef wayen ur yessin ara
  • Asnulfu n tiktiwin: acku yettarra amdan ad yesnulfu tiktiwin timaynutin
  • Tamussni n tidet: acku yettawi ɣer tmusni n tidet

Taggara: Tiẓri n Suqraṭ ɣef uqbal n twaresnit tbeddel amek i nettwali assaɣen yellan ger twaresnit d tmusni. Teǧǧa-d lfayda meqqren i tfelsufit n tmusni, tessers llsas i waṭas n tezrawin timaynutin.[2]

  1. Apologie de socrate
  2. A Companion to Socrates