Spring til indhold

Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/februar 2010

Fra Wikipedia, den frie encyklopædi


Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December

Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December


Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel - tidligere år

I dag er det søndag, 1. december 2024; klokken er 04:38 (UTC)

Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.

Dagens skandinaviske artikel

[rediger kildetekst]

Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:

Artiklerne kan hentes her

[rediger kildetekst]

Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:


Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:



1. februar

Et monument over periodesystemet og dets oppfinner Dmitrij Mendelejev ved det tekniske universitetet i Bratislava

Periodesystemet (eller det Periodiske system) er en klassifiseringstabell som systematiserer grunnstoffene i en tabell etter hvilken periode de tilhører. I antikken var den utbredte oppfatningen at all materie besto av fire grunnelementer: jord, luft, ild og vann. På 1700-tallet ble stadig nye grunnstoff oppdaget, og teorien om fire grunnelementer måtte forkastes. Flere forsøk ble gjort på å systematisere grunnstoffene i en tabell. Ingen lyktes før den russiske kjemiprofessoren Dmitrij Ivanovitsj Mendelejev i 1869 utarbeidet det første utkastet til periodesystemet ved å organisere grunnstoffene etter atomvekt og kjemiske egenskaper. Den første versjonen ligner ikke så mye på dagens periodesystem, men den grunnleggende utformingen er fortsatt den samme.

Dagens periodesystem sorterer grunnstoffene etter antall protoner i atomkjernen (atomnummer) i stedet for atomvekt slik Mendelejevs tabell gjorde. Periodesystemets grupper sorteres etter antall elektroner i ytterste elektronskall, og periodene etter antall elektronskall rundt kjernen. Lantanoidene og aktinoidene er metaller som tilhører henholdsvis periode 6 og 7, selv om de vanligvis plasseres for seg selv under tabellen. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik


2. februar

Bronsehovud frå Beninriket (Nigeria) frå 1400-1500-talet.

Afrikansk historie går langt tilbake i tid, ettersom det var i Afrika at menneskeslekta oppstod. Her har det utvikla seg eit utal svært ulike språk og folkegrupper, medan rike som det gamle Egypt, Ghanariket og Zuluriket har oppstått og tankar og tru har spreidd seg.

Vestlege historikarar meinte lenge at verdsdelen mangla historie fordi det fantest få skriftlege kjelder derfrå, og fordi området hadde utvikla seg på ein annan måte enn Eurasia. I dag er afrikansk historie eit respektert felt som tek i bruk arkeologi, munnleg overlevering og den skrifta som likevel finst. Historia er likevel ikkje delt inn i fastlagde epokar slik som til dømes europeisk historie. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


3. februar

Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen.

Solsystemet består av solen och de himlakroppar som den binder till sig genom sin himlakropp. Solsystemet har sitt ursprung i en gravitationell kollaps av ett gigantiskt gas- och stoftmoln för 4,5 miljarder år sedan.

Runt solen kretsar en rad objekt i en nästan platt skiva i ekliptikan. Undantaget solen hittar man det mesta av solsystemets massa i de åtta planeterna, vars omloppsbanor är nästan cirkulära. De fyra inre mindre planeterna är Merkurius, Venus, jorden och Mars, som kallas stenplaneterna och består mest av sten och metall. De fyra yttre planeterna är Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus som kallas gasjättarna och består mest av väte och helium och är mycket tyngre och större än stenplaneterna.   Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


4. februar

Et monument over periodesystemet og dets oppfinner Dmitrij Mendelejev ved det tekniske universitetet i Bratislava

Periodesystemet (eller det Periodiske system) er en klassifiseringstabell som systematiserer grunnstoffene i en tabell etter hvilken periode de tilhører. I antikken var den utbredte oppfatningen at all materie besto av fire grunnelementer: jord, luft, ild og vann. På 1700-tallet ble stadig nye grunnstoff oppdaget, og teorien om fire grunnelementer måtte forkastes. Flere forsøk ble gjort på å systematisere grunnstoffene i en tabell. Ingen lyktes før den russiske kjemiprofessoren Dmitrij Ivanovitsj Mendelejev i 1869 utarbeidet det første utkastet til periodesystemet ved å organisere grunnstoffene etter atomvekt og kjemiske egenskaper. Den første versjonen ligner ikke så mye på dagens periodesystem, men den grunnleggende utformingen er fortsatt den samme.

Dagens periodesystem sorterer grunnstoffene etter antall protoner i atomkjernen (atomnummer) i stedet for atomvekt slik Mendelejevs tabell gjorde. Periodesystemets grupper sorteres etter antall elektroner i ytterste elektronskall, og periodene etter antall elektronskall rundt kjernen. Lantanoidene og aktinoidene er metaller som tilhører henholdsvis periode 6 og 7, selv om de vanligvis plasseres for seg selv under tabellen. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik


5. februar

Bronsehovud frå Beninriket (Nigeria) frå 1400-1500-talet.

Afrikansk historie går langt tilbake i tid, ettersom det var i Afrika at menneskeslekta oppstod. Her har det utvikla seg eit utal svært ulike språk og folkegrupper, medan rike som det gamle Egypt, Ghanariket og Zuluriket har oppstått og tankar og tru har spreidd seg.

Vestlege historikarar meinte lenge at verdsdelen mangla historie fordi det fantest få skriftlege kjelder derfrå, og fordi området hadde utvikla seg på ein annan måte enn Eurasia. I dag er afrikansk historie eit respektert felt som tek i bruk arkeologi, munnleg overlevering og den skrifta som likevel finst. Historia er likevel ikkje delt inn i fastlagde epokar slik som til dømes europeisk historie. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


6. februar

Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen.

Solsystemet består av solen och de himlakroppar som den binder till sig genom sin himlakropp. Solsystemet har sitt ursprung i en gravitationell kollaps av ett gigantiskt gas- och stoftmoln för 4,5 miljarder år sedan.

Runt solen kretsar en rad objekt i en nästan platt skiva i ekliptikan. Undantaget solen hittar man det mesta av solsystemets massa i de åtta planeterna, vars omloppsbanor är nästan cirkulära. De fyra inre mindre planeterna är Merkurius, Venus, jorden och Mars, som kallas stenplaneterna och består mest av sten och metall. De fyra yttre planeterna är Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus som kallas gasjättarna och består mest av väte och helium och är mycket tyngre och större än stenplaneterna.   Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


7. februar

Östersunds kommunvapen

Östersund är en tätort i Jämtland. Östersund är residensstad för Jämtlands län och centralort för Östersunds kommun (tidigare för Österstunds stad). Staden ligger vid Storsjön och är Storsjöbygdens och Jämtlands enda stad. Östersund är Sveriges 24:e största tätort med 43 621 invånare (sv:2006).

Östersund är den enda stad inom Sveriges nuvarande gränser som grundats på 1700-talet. Staden grundades främst för att kontrollera handeln i Jämtland, vars invånare bedrev en omfattande och mycket lönsam handel som irriterade den svenska staten. Statsmaktens intentioner var att, i enlighet med lagen, kanalisera handeln till staden. Detta togs dock inte väl emot av befolkningen, vilket ledde till att Östersund länge förblev en liten stad, faktiskt mindre än Frösön. Det dröjde ända till den senare delen av 1800-talet innan Östersund blev en verklig stad, egentligen först efter ankomsten av järnvägen år 1879.

Östersund är belägen i mellersta Sverige, mitt i Jämtlands län och mitt i Östersunds kommun. I egenskap av Sveriges mest centralt belägna stad brukar Östersund ta åt sig äran som Sveriges mittpunkt. Ortnamnet kommer från det smala sund som skiljer Frösön från fastlandet, Östersundet, ursprungligen Östra sundet, vilket idag är så smalt som 150 meter på sina ställen. Läs mer
se - historik


8. februar

Gatún-slusene, med Det karibiske hav i horisonten

Panamakanalen er en stor kanal som skjærer gjennom Panamas smaleste parti, og gjør det mulig for skip å ta «snarveien» fra Atlanterhavet til Stillehavet og omvendt, via Gatúnsjøen. Ved siden av Suezkanalen er Panamakanalen verdens viktigste kanal. Kanalen har hatt stor innflytelse på sjøfarten, ettersom skip ikke lenger behøver å dra den lange og utsatte reisen via Drakestredet rundt Kapp Horn på Sør-Amerikas sørspiss.

Kanalen har siden åpningen vært en nøkkelkanal for internasjonal sjøfart. Hvert år trafikkeres kanalen av mer enn 14 000 fartøy, som frakter mer enn 203 millioner tonn last. Over 900 000 fartøy har passert gjennom kanalen siden åpningen i 1914 og fram til 2005. Panama og USA inngikk i 1903 en avtale som innebar at USA skulle bygge og forvalte Panamakanalen samt en åtte kilometer bred landremse på hver side av kanalen, Panamakanalsonen. Konstruksjonen av kanalen ble siden overvåket av ingeniørtropper fra USAs hær mellom 1904 og 1914. I 1977 gikk USA med på krav om tilbakeføring av kanalen og ved midnatt 31. desember 1999 overtok Panama kontrollen. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik


9. februar

Type 2 Seyfert-galaksen Passargalaksen

Aktiv galaksekjerne eller aktive galaksar (på engelsk forkorta AGN) er sentrale energiproduserande regionar som finst i nokre galaksar. Aktive galaksekjernar skil seg ut ved at store delar av energiutstrålinga deira kjem frå prosessar som ikkje har med normale stjerner eller utvikling deira å gjera. Den observerte måten denne energien blir frigjord på definerer dei ulike typane av aktive galaksekjernar, LINER, Seyfert-galaksar, radiogalaksar, kvasar og BL Lacertae-objekt. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


10. februar

Augustus, född som Gaius Octavius Thurinus 23 september 63 f.Kr. i Rom, död 19 augusti 14 e.Kr. i Nola, Italien, efter adoption och fram till 27 f.Kr. känd under namnet Gaius Julius Caesar Octavianus, var den förste kejsaren av Romerska imperiet, och regerade från 27 f.Kr. till sin död. Hans regering inledde Principatet. Han adopterades av sin släkting Julius Caesar, och efterträdde därför denne, efter mordet 44 f.Kr. Året därefter var han med och grundade det andra triumviratet. I egenskap av triumvir regerade Augustus Rom och större delen av dess europeiska besättningar som autokrat, och tog den konsulära makten efter att konsulerna Hirtius och Pansa dött, och han själv återvaldes. Triumviratet krossades av inre strider mellan dessa tre regenter; Lepidus tvingades i landsflykt och Antonius begick självmord efter nederlaget mot Augustus i slaget vid Actium 31 f.Kr.

Resultatet av Augustus utarbetning av en republik styrd av en härskare resulterade i Romerska imperiet. Augustus regering påbörjade en era av relativ fred, känd som Pax Romana. Bortsett från fortsatta frontkrig, och ett års inbördeskrig om successionen till kejsardömet, var det fred runt Medelhavet i mer än två århundraden. Augustus utvidgade Romerska imperiets territorium, säkrade imperiets gränser mot klientstater, och slöt fred med Parthien med hjälp av diplomati. Vid hans död förklarades han vara en gud av senaten, som skulle dyrkas av romarna. Hans namn Augustus och Caesar upptogs av alla som efterträdde honom, och månaden Sextilis bytte officiellt namn till augusti till hans ära. Han efterträddes av sin styvson Tiberius. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


11. februar

Gatún-slusene, med Det karibiske hav i horisonten

Panamakanalen er en stor kanal som skjærer gjennom Panamas smaleste parti, og gjør det mulig for skip å ta «snarveien» fra Atlanterhavet til Stillehavet og omvendt, via Gatúnsjøen. Ved siden av Suezkanalen er Panamakanalen verdens viktigste kanal. Kanalen har hatt stor innflytelse på sjøfarten, ettersom skip ikke lenger behøver å dra den lange og utsatte reisen via Drakestredet rundt Kapp Horn på Sør-Amerikas sørspiss.

Kanalen har siden åpningen vært en nøkkelkanal for internasjonal sjøfart. Hvert år trafikkeres kanalen av mer enn 14 000 fartøy, som frakter mer enn 203 millioner tonn last. Over 900 000 fartøy har passert gjennom kanalen siden åpningen i 1914 og fram til 2005. Panama og USA inngikk i 1903 en avtale som innebar at USA skulle bygge og forvalte Panamakanalen samt en åtte kilometer bred landremse på hver side av kanalen, Panamakanalsonen. Konstruksjonen av kanalen ble siden overvåket av ingeniørtropper fra USAs hær mellom 1904 og 1914. I 1977 gikk USA med på krav om tilbakeføring av kanalen og ved midnatt 31. desember 1999 overtok Panama kontrollen. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik


12. februar

Type 2 Seyfert-galaksen Passargalaksen

Aktiv galaksekjerne eller aktive galaksar (på engelsk forkorta AGN) er sentrale energiproduserande regionar som finst i nokre galaksar. Aktive galaksekjernar skil seg ut ved at store delar av energiutstrålinga deira kjem frå prosessar som ikkje har med normale stjerner eller utvikling deira å gjera. Den observerte måten denne energien blir frigjord på definerer dei ulike typane av aktive galaksekjernar, LINER, Seyfert-galaksar, radiogalaksar, kvasar og BL Lacertae-objekt. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


13. februar

Augustus, född som Gaius Octavius Thurinus 23 september 63 f.Kr. i Rom, död 19 augusti 14 e.Kr. i Nola, Italien, efter adoption och fram till 27 f.Kr. känd under namnet Gaius Julius Caesar Octavianus, var den förste kejsaren av Romerska imperiet, och regerade från 27 f.Kr. till sin död. Hans regering inledde Principatet. Han adopterades av sin släkting Julius Caesar, och efterträdde därför denne, efter mordet 44 f.Kr. Året därefter var han med och grundade det andra triumviratet. I egenskap av triumvir regerade Augustus Rom och större delen av dess europeiska besättningar som autokrat, och tog den konsulära makten efter att konsulerna Hirtius och Pansa dött, och han själv återvaldes. Triumviratet krossades av inre strider mellan dessa tre regenter; Lepidus tvingades i landsflykt och Antonius begick självmord efter nederlaget mot Augustus i slaget vid Actium 31 f.Kr.

Resultatet av Augustus utarbetning av en republik styrd av en härskare resulterade i Romerska imperiet. Augustus regering påbörjade en era av relativ fred, känd som Pax Romana. Bortsett från fortsatta frontkrig, och ett års inbördeskrig om successionen till kejsardömet, var det fred runt Medelhavet i mer än två århundraden. Augustus utvidgade Romerska imperiets territorium, säkrade imperiets gränser mot klientstater, och slöt fred med Parthien med hjälp av diplomati. Vid hans död förklarades han vara en gud av senaten, som skulle dyrkas av romarna. Hans namn Augustus och Caesar upptogs av alla som efterträdde honom, och månaden Sextilis bytte officiellt namn till augusti till hans ära. Han efterträddes av sin styvson Tiberius. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


14. februar

Umeå stads kyrka

Umeå stads kyrka är en kyrkobyggnad i Umeå och församlingskyrka i Umeå stadsförsamling. Kyrkan är belägen i centrala Umeå mitt emot Vänortsparken vid Ume älvs norra strand. Kyrkan är en treskeppig hallkyrka i nygotisk stil med tornet placerat på sidan av långskeppet, vid den norra fasaden. Kyrkan är ritad av dåvarande stadsarkitekten Fredrik Olaus Lindström och byggd i tegel med stenfot. Kyrkan uppfördes mellan 1892–1894 och är den tredje i raden av kyrkor på samma plats. Tre restaureringar med om- och tillbyggnation av kyrkan har delvis ändrat kyrkans ursprungliga utseende.

Den första kyrkan i Umeå började byggas 1646, samma år som Umeå fick sina stadsprivilegier. Kyrkan placerades i utkanten av staden, vilket kan bero på att man ville ha en begravningsplats intill kyrkan. Läs mer
se - historik


15. februar

Antall nahuatltalere i Mexicos delstater.

Nahuatl (IPA: ['naː.watɬ]), også kalt aztekisk eller meksikansk, er et språk, eller en gruppe uto-aztekiske språk, som snakkes av i underkant av 1,5 millioner mennesker i Mexico. På spansk staves det náhuatl, mens det i de nyeste rettskrivningsnormene for nahuatl staves nawatl. I den meksikanske «loven om lingvistiske rettigheter» regnes nahuatl som et «nasjonalspråk» med samme «verdi» som spansk og Mexicos øvrige indianske språk.

Nahuatl har blitt snakka i det sentrale Mexico i alle fall siden 600-tallet e.Kr. Aztekerne snakka en variant av språket som nå er kjent som klassisk nahuatl. Nahuatl var hovedspråket i det aztekiske riket fra 1200-tallet fram til dets fall 13. august 1521. Europeiske misjonærer brukte språket i flere år etter for å kommunisere med de innfødte innbyggerne, og tok det også med seg til områder hvor det opprinnelig ikke ble snakka nahuatl. Da det latinske alfabetet ble innført, ble nahuatl også et litterært språk, og det ble skrevet et stort antall krøniker, poetiske verker, administrative dokumenter og grammatikker på nahuatl på 1500- og 1600-tallet. Nahuatl er i dag det nest mest brukte språket i Mexico etter spansk.

Nahuatl har en kompleks morfologi, og regnes som et polysyntetisk og agglutinerende språk. Språket er en del av det mesoamerikanske språkområdet, og har blitt påvirka av andre mesoamerikanske språk gjennom flere hundre år. En rekke ord fra nahuatl har blitt tatt opp til spansk og deretter lånt inn til hundrevis av andre språk. Av ord i den norske ordboka stammer blant annet «tomat», «sjokolade», «avocado» og «kakao» fra nahuatl. Les mer …
se - se norsk - diskussion - historik


16. februar

Fjør

Fjør er ein type keratinutvekst frå huda som ein i dag finn på fuglar, tidlegare også på theropodar. Fjørene er ein føresetnad for at fuglen skal kunne flyga, men fungerer også som varmeisolering, vern mot vatn, gjev farge som kan brukast til skjul og kommunikasjon, og pryd. Fjører med ulike føremål har ulik oppbygging, frå store og stive konturfjør til små, mjuke dun.

Fjørene er eit avleidd fellestrekk som kjenneteiknar fuglar, og som ikkje finst på noko anna nolevande dyr. Dei fleste fuglar har ei fjørdrakt som dekker heile kroppen, bortsett frå føtene, nebbet og rundt auga. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


17. februar

Shaheed Minar, eller martyrmonumentet, i Dhaka högtidlighåller kampen för bengali

Bengali är ett indoariskt språk som talas i östra delen av Indiska halvön. Bengali skrivs med bengalialfabetet.

Bengali är inhemskt språk i den region i östra Sydasien som kallas Bengalen, vilken omfattar dagens Bangladesh och den indiska delstaten Västbengalen. Bengali är även majoritetsspråket i delstaten Tripura. Bengalitalande minoriteter finns också bland annat i de indiska delstaterna Assam, Jharkhand och Andamanerna och Nicobarerna. Med nästan 230 miljoner modersmålstalare är bengali ett av de mest talade språken i världen (det rankas som nummer fyra i världen). Bengali är det huvudsakliga språket i Bangladesh, och det näst mest talade språket i Indien. Tillsammans med assamesiskan är det det geografiskt östligaste av de indoeuropeiska språken, bortsett från ryskan. Den mest kände författaren på bengali är nobelpristagaren Rabindranath Tagore. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


18. februar

Antall nahuatltalere i Mexicos delstater.

Nahuatl (IPA: ['naː.watɬ]), også kalt aztekisk eller meksikansk, er et språk, eller en gruppe uto-aztekiske språk, som snakkes av i underkant av 1,5 millioner mennesker i Mexico. På spansk staves det náhuatl, mens det i de nyeste rettskrivningsnormene for nahuatl staves nawatl. I den meksikanske «loven om lingvistiske rettigheter» regnes nahuatl som et «nasjonalspråk» med samme «verdi» som spansk og Mexicos øvrige indianske språk.

Nahuatl har blitt snakka i det sentrale Mexico i alle fall siden 600-tallet e.Kr. Aztekerne snakka en variant av språket som nå er kjent som klassisk nahuatl. Nahuatl var hovedspråket i det aztekiske riket fra 1200-tallet fram til dets fall 13. august 1521. Europeiske misjonærer brukte språket i flere år etter for å kommunisere med de innfødte innbyggerne, og tok det også med seg til områder hvor det opprinnelig ikke ble snakka nahuatl. Da det latinske alfabetet ble innført, ble nahuatl også et litterært språk, og det ble skrevet et stort antall krøniker, poetiske verker, administrative dokumenter og grammatikker på nahuatl på 1500- og 1600-tallet. Nahuatl er i dag det nest mest brukte språket i Mexico etter spansk.

Nahuatl har en kompleks morfologi, og regnes som et polysyntetisk og agglutinerende språk. Språket er en del av det mesoamerikanske språkområdet, og har blitt påvirka av andre mesoamerikanske språk gjennom flere hundre år. En rekke ord fra nahuatl har blitt tatt opp til spansk og deretter lånt inn til hundrevis av andre språk. Av ord i den norske ordboka stammer blant annet «tomat», «sjokolade», «avocado» og «kakao» fra nahuatl. Les mer …
se - se norsk - diskussion - historik


19. februar

Fjør

Fjør er ein type keratinutvekst frå huda som ein i dag finn på fuglar, tidlegare også på theropodar. Fjørene er ein føresetnad for at fuglen skal kunne flyga, men fungerer også som varmeisolering, vern mot vatn, gjev farge som kan brukast til skjul og kommunikasjon, og pryd. Fjører med ulike føremål har ulik oppbygging, frå store og stive konturfjør til små, mjuke dun.

Fjørene er eit avleidd fellestrekk som kjenneteiknar fuglar, og som ikkje finst på noko anna nolevande dyr. Dei fleste fuglar har ei fjørdrakt som dekker heile kroppen, bortsett frå føtene, nebbet og rundt auga. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


20. februar

Shaheed Minar, eller martyrmonumentet, i Dhaka högtidlighåller kampen för bengali

Bengali är ett indoariskt språk som talas i östra delen av Indiska halvön. Bengali skrivs med bengalialfabetet.

Bengali är inhemskt språk i den region i östra Sydasien som kallas Bengalen, vilken omfattar dagens Bangladesh och den indiska delstaten Västbengalen. Bengali är även majoritetsspråket i delstaten Tripura. Bengalitalande minoriteter finns också bland annat i de indiska delstaterna Assam, Jharkhand och Andamanerna och Nicobarerna. Med nästan 230 miljoner modersmålstalare är bengali ett av de mest talade språken i världen (det rankas som nummer fyra i världen). Bengali är det huvudsakliga språket i Bangladesh, och det näst mest talade språket i Indien. Tillsammans med assamesiskan är det det geografiskt östligaste av de indoeuropeiska språken, bortsett från ryskan. Den mest kände författaren på bengali är nobelpristagaren Rabindranath Tagore. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


21. februar

Kjell-Olof Feldt

Kjell-Olof Feldt, född 1931 i Holmsund i Västerbottens län, är en svensk socialdemokratisk politiker. Han är främst förknippad med sin tid som finansminister åren 1982-90.

Vid sidan av statsministrarna Olof Palme och Ingvar Carlsson spelade Feldt en central roll inom svensk politik under 1980-talet. Såväl Sveriges som socialdemokraternas ekonomiska politik genomgick flera genomgripande förändringar under Feldt. Visserligen infördes en kraftigt nedbantad variant av löntagarfonder kort efter valsegern 1982, men därefter liberaliserades ekonomin, med olika slags avregleringar. Den ekonomiska politik som Feldt har kommit att förknippas med kallas ibland den tredje vägens politik. Läs mer
se - historik


22. februar

Ordenens symbol, uglen Minerva.

Illuminatus-ordenen eller Illuminati var et tysk hemmelig selskap grunnlagt 1. mai 1776 av Adam Weishaupt i Ingolstadt i Bayern. Det radikale selskapet var preget av opplysningsfilosofien og kjempet for fornuft og ytringsfrihet mot autoriteter og fordommer. Hovedmålet var å gjøre menneskers herredømme over andre mennesker overflødig gjennom opplysning og moralsk forbedring. På sitt meste hadde selskapet sannsynligvis omkring 2 000 medlemmer.

Illuminatus-ordenen ble forbudt av myndighetene i Bayern, først i 1784 da det ble innført et generelt forbud mot hemmelige organisasjoner, deretter i 1785 da Illuminati eksplisitt ble forbudt. Bayerske myndigheter gjorde store beslag av organisasjonens dokumenter, og utga dem senere til skrekk og advarsel i bokform, noe som gjør at man har god kjennskap til organisasjonen. Da Illuminati ble forbudt i Bayern flyktet Weishaupt fra landet, og gav stort sett opp arbeidet. Organisasjonen ble overtatt av Johann Christoph Bode. Han døde i 1793, og med ham døde også organisasjonen ut.

Muligens var Mozarts opera Tryllefløyten en satire, som gjennom et symbolsk handlingsforløp oppsummerte de bayerske myndighetenes forfølgelser av Illuminatus-ordenen gjennom frimurerlosjenes ritualer i Wien. Les mer …
se - se norsk - diskussion - historik


23. februar

Gamalt torvtak.

Torvtekking er ein type taktekking der ein vasstett membran mot taktroa blir dekt med levande torv. Torvtekte tak blir oftast kalla torvtak.

I Noreg i dag er torvtak vanlegast på eldre hus i indre fjord- og dalstrøk. Historisk var torvtak mykje bruka i byane òg, men på grunn av den store faren for smittebrann i dei tettbygde byane gjekk dei så å seie heilt or bruk.

Tradisjonelle torvtak har eit undertak av bord (tro), eit lag med bjørkenever og gjerne to lag torv øvst. Mange stader vart det bruka myrtorv i det nedste laget. Myrtorva drenerte betre og gav betre isolasjon mot kulda. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


24. februar

Kjell-Olof Feldt

Kjell-Olof Feldt, född 1931, är en svensk socialdemokratisk politiker. Han är främst förknippad med sin tid som finansminister åren 1982-90.

Vid sidan av statsministrarna Olof Palme och Ingvar Carlsson spelade Feldt en central roll inom svensk politik under 1980-talet. Såväl Sveriges som socialdemokraternas ekonomiska politik genomgick flera genomgripande förändringar under Feldt. Visserligen infördes en kraftigt nedbantad variant av löntagarfonder kort efter valsegern 1982, men därefter liberaliserades ekonomin, med olika slags avregleringar. Den ekonomiska politik som Feldt har kommit att förknippas med kallas ibland den tredje vägens politik. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


25. februar

Ordenens symbol, uglen Minerva.

Illuminatus-ordenen eller Illuminati var et tysk hemmelig selskap grunnlagt 1. mai 1776 av Adam Weishaupt i Ingolstadt i Bayern. Det radikale selskapet var preget av opplysningsfilosofien og kjempet for fornuft og ytringsfrihet mot autoriteter og fordommer. Hovedmålet var å gjøre menneskers herredømme over andre mennesker overflødig gjennom opplysning og moralsk forbedring. På sitt meste hadde selskapet sannsynligvis omkring 2 000 medlemmer.

Illuminatus-ordenen ble forbudt av myndighetene i Bayern, først i 1784 da det ble innført et generelt forbud mot hemmelige organisasjoner, deretter i 1785 da Illuminati eksplisitt ble forbudt. Bayerske myndigheter gjorde store beslag av organisasjonens dokumenter, og utga dem senere til skrekk og advarsel i bokform, noe som gjør at man har god kjennskap til organisasjonen. Da Illuminati ble forbudt i Bayern flyktet Weishaupt fra landet, og gav stort sett opp arbeidet. Organisasjonen ble overtatt av Johann Christoph Bode. Han døde i 1793, og med ham døde også organisasjonen ut.

Muligens var Mozarts opera Tryllefløyten en satire, som gjennom et symbolsk handlingsforløp oppsummerte de bayerske myndighetenes forfølgelser av Illuminatus-ordenen gjennom frimurerlosjenes ritualer i Wien. Les mer …
se - se norsk - diskussion - historik


26. februar

Gamalt torvtak.

Torvtekking er ein type taktekking der ein vasstett membran mot taktroa blir dekt med levande torv. Torvtekte tak blir oftast kalla torvtak.

I Noreg i dag er torvtak vanlegast på eldre hus i indre fjord- og dalstrøk. Historisk var torvtak mykje bruka i byane òg, men på grunn av den store faren for smittebrann i dei tettbygde byane gjekk dei så å seie heilt or bruk.

Tradisjonelle torvtak har eit undertak av bord (tro), eit lag med bjørkenever og gjerne to lag torv øvst. Mange stader vart det bruka myrtorv i det nedste laget. Myrtorva drenerte betre og gav betre isolasjon mot kulda. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik


27. februar

Kjell-Olof Feldt

Kjell-Olof Feldt, född 1931, är en svensk socialdemokratisk politiker. Han är främst förknippad med sin tid som finansminister åren 1982-90.

Vid sidan av statsministrarna Olof Palme och Ingvar Carlsson spelade Feldt en central roll inom svensk politik under 1980-talet. Såväl Sveriges som socialdemokraternas ekonomiska politik genomgick flera genomgripande förändringar under Feldt. Visserligen infördes en kraftigt nedbantad variant av löntagarfonder kort efter valsegern 1982, men därefter liberaliserades ekonomin, med olika slags avregleringar. Den ekonomiska politik som Feldt har kommit att förknippas med kallas ibland den tredje vägens politik. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik


28. februar

Hawker Hurricane var ett brittiskt jaktplan som konstruerades under 1930-talet. Trots att det är mindre känt än Supermarine Spitfire deltog det i större antal luftstrider och vann fler segrar än det senare i slaget om Storbritannien under andra världskriget. Omkring 14 000 exemplar byggdes fram till slutet av 1944.

Hawker Hurricane utvecklades som ett svar på en förfrågan från luftfartsministeriet F.36/34 (senare modiferat till F.5/34) om ett jaktplan som använde en ny motor från Rolls-Royce, som då enbart var känd som PV-12, men som senare skulle nå berömelse under namnet Merlin. Konstruktionen av flygplanet inleddes tidigt år 1934 och leddes av Sidney Camm. Läs mer
se - historik