Hemmets själ? Gulltöreln i trädgården.

Vad ska Gullan säga...?

Ja, så brukade min svärmor utropa när hon pyntade sitt julfönster inför advent. Viktigt för henne var att det skulle se bra ut utifrån, för vad skulle grannfrun Gullan annars säga...? Likt ögon som speglar själen i ansiktet - kan fönstren spegla hemmets själ?

I min ensliga enklav är det bara ekorren och fåglarna som ser mina fönster utifrån denna advent och jul. Ändå är jag likt svärmor angelägen om hur fönstren ser ut. Kanske för att de är stora och har en framträdande plats och för att växterna trivs rätt bra där? Uppriktigt sagt så är jag lite av en fönstertittare även hemma hos andra....speciellt så här dags på året.

 Undrar vad "Gullan" skulle tycka...😕?

 

Minicyklamen, Cyklamen persica, en av mina favoriter. På höstkanten ute och så här dags inne, vilket går förvånansvärt bra. 

Lättskötta orkidéer kan aldrig vara fel på fönsterbrädan. Den här, Dendrobium, håller på att bilda nya stjälkar. Här en som snart slår ut.

Med en dåres envishet köper jag varje advent denna julbegonian, Begonia x cheimantha. Har aldrig lyckats att få den hålla sig fin enda till nyår...men ändå tror jag att iår!  I år har jag skapat optimala förhållanden för den...Läser jag Blomsterlandets skötselråd så verkar den vara hyfsat lättskött...vilket inte är sant alls.

💙💚💛

Bilden är från april i år
 

Trädgården äntligen lagt sig i vila. Denna långa, blöta hösten har gynnat sniglar och ogräs. Jag blir nästan smått gråtfärdig av att se hur ogräset tar för sig i gångar.

  Ett "ogräs" som trots allt är fin just nu är den purpurbladiga gulltöreln,Euphorbia epithymoides 'Purpurea' ('Candy') syn. E. polychroma.   Hösten har visst erbjudit den bekväma livsvillkor. Den dyker upp lite varstans och livar upp en del rabatter med sina friska, rödaktiga blad på - upp till 30 centimeter höga stjälkar. En del har till och med kvar limegula blomknippen. Men, trots snyggheten i både färg och form, börjar den också bli en riktig plåga. Var jag än riktar blicken i en del av trädgården dyker mini"träd" med gröna blad upp i rabatter och i grusgångar. Som tur är reproducerar de sig via frön och är inte rotaggressiva. Därför lätt att dra upp. Dessutom väldigt hållbara som snitt inomhus.

Samma som ovan fast för ett par dagar sedan

Fröplantorna sticker upp i gruset

Som framgår av mina senare inlägg är fönstren mina trädgårdsodlingar så här dags på året. De skapar fin atmosfär för både ögon och näsa. Jag tycker nästan att fönstren är en bortglömd odlingsplats. Älskar man växter så vill man väl inte leva utan dem halva året? Dock börjar det bli mer vanligt att "möblera med växter"

    Önskar alla en fin advent!

            💝💓💝             

                         Anja

            Länkar till TrädgårdsFägring

                                       

ps

Hur gör jag för att få större bilder i inläggen? Jag använder kamera, aldrig mobil. När jag förstorar på blogger blir bilderna halverade.   

                                                                          ds

 

 

 

 

Ingenting är som vanligt

 

   men, vi har i alla fall tur med vädret 😊

 I luften tvåsiffrigt, sol från lätt molnklädd himmel, vindstilla...ja, vad mer kan man begära av en dag i mitten av november?

Idag  kände jag dessutom lust att fota lite - den lusten har inte riktigt infunnit sig på ett bra tag. 

Det är inte svårt att hitta motiv ute. Det är och har varit ovanligt vackert under hela hösten. Träd och buskar har visat sina glödheta färger medan höstblomningen har varat länge. Jag känner lite av trädgårdspirr i kroppen. Känns lite roligare nu med trädgårdsarbete. 

Trots dessa eländiga tider med social distansering - som har varat nu mindre eller mer i 9 månader är det lite lättare att härda ut när vädret ler mot en. 

Här följer en liten kavalkad från trädgården. Alla bilderna är från idag, utom lilla basunliljan som har sett likadan ut i över en vecka.

Min japanska zelkova har varit grön tills för en vecka sedan. Den skiftade snabbt till höstskrud och sista stormen tog 2/3 av löven.

Höstcyklamen blommar än, även om det är sparsamt. Den har blommat sedan augusti.

Grenaster, Symphyotrichum lateriflorum 'Horizontale' är egentligen inte i min smak- vet inte varför, men blommar gör den varje höst och blir bara större och större...

Undrar verkligen om denna klematisknopp hinner slå ut?

Japanska dvärgpilen har varit superfräsch. Nu börjar några blad visa hösttrötthet.

Här följer några kruodlingar ute.  De flesta  har stått ute hela sedan april/maj. Ett par har jag skaffat under sommaren.

En ny sort av hortensian. Blommar flitigt.

En ny sort av salvia. Jättefin. Den rekommenderas att odla i kruka så att man kan flytta den till frostfritt ställe. Enligt beskrivningen skulle den blomma tom september...!

Många har det svårt nu. Som tur är smittas man inte via telefonen...

                                                                                 💚
                                Önskar Alla allt gott! Tack för titten!

                             Anja

                      TrädgårdsFägring         

Bevattning av prydnadsväxter inne

                                                   

 

            Ta hand om krukväxterna inne

Visst känns det härligt att än så länge ha sluppit kylan i denna mörka, tunga tid. Livet känns lite som om man befann sig mitt rysk rouletteduell varje gång man måste ut bland folk...

Men, man har inga vettiga val. Det är till att acceptera och gilla läget. I lugn och ro tar jag dagligen kortare arbetspass ute. Får se om jag får till det i  år att även gräva upp ett bestånd av blå bolltistel, Echinops bannaticus. En fantastisk fjärilsmagnet som med sina blå bollar lyfter en rabatt, men bladen blir fort anskrämliga. Blomningen är relativt kort också. Nä. Får hitta ett bättre ställe där bladen bäddas i övrig grönska.

Men, dygnet har ju som bekant 24 timmar och det blir mycket tid över att grubbla över sakernas tillstånd om man inte har annat som upptar tankarna. En "inomhusträdgård" är verkligen en fantastisk sysselsättning, särskilt nu när ens rörelsefrihet är begränsad utanför den egna reviren. Man har alltid någon växt att pyssla om. Grönskan inomhus tillför liv och skönhet i rummet och man blir ju så himla glad av välmående plantor med eller utan blommor. Dessutom, som alla vet - många växter rensar luften från skadliga ämnen.

Bevattningen tycker många är en svår balansgång med inomhusväxter. Det kanske vanligaste sättet att vattna är med en vattenkanna över rotklumpen. Visst fungerar den ibland, men att jämt och ständigt göra så bildas luftbubblor intill rötterna, vilka blir till ett perfekt tillhåll för  sorgmyggor till exempel. Själva insekten är ofarlig, men otrevlig att ha flygande omkring. Värre är att om myggan trivs lägger den ägg som blir till glupska larver som livnär sig på plantans rötter. 

Min metod har fungerat bra i många år. Rötterna får lagom med fukt och har en optimal näringsupptagning utan luftfickor. Jag slipper både uttorkning av plantor och den ännu värre fienden: överbevattningen. 

Jag gör så här:

Har två 10-liters hinkar. En med svagt gödslat vatten och den andra utan vatten med ett galler över. Med svagt gödslat menar jag några droppar flytande näring i tio liter vatten. Tar den näringen jag har hemma - är inte noga med sorten. Jag doppar krukan i vattenhinken tills det slutat att bubbla. Ställer sedan krukan för avrinning på gallret över den tomma hinken. Innan jag ställer växten tillbaka i sin ytterkruka ser jag till att det inte droppar något vatten från den bevattnade krukan. Det får inte bli en vattenpöl i ytterkrukans botten.På detta sätt blir växterna aldrig överbevattnade. Dessutom kollar jag innan bevattning att jorden känns torr. Känns den fuktig hoppar jag över bevattning för just den krukan. Det här kan tyckas tidskrävande,  men i gengäld får jag glada, friska plantor utan glupska sorgmygglarver. Dessutom får jag järnkoll på all slags ohyra eftersom jag tar en översyn på varje växt minst en gång i veckan. 

          Två glada, emaljerade aluminiumhinkar från Ikea

Australisk pelargon, Pelargonium australe, en storfavorit hos mig, blommar än på fönsterbrädan. Har precis fått hemskickat av en trädgårdsvän den rosa formen.

Cyclamen  persicum (Minimate - Serien). Har den något svenskt namn? Själv kallar jag den här bara för minihöstcyklamen. Har några plantor utomhus, men råkade rensa för hårdhänt och det lossnade ett par rosetter som jag har lagt i vatten. De har stått väldigt länge nu utan att vissna. Kanske blir det rötter så småningom?

Mina fönsterbrädor är nästan överfulla av växter, så att plats för nya har jag knappast - trodde jag tills jag insåg att det finns miniväxter...typ..Höstglöd på hösten våreld på våren, Kalanchoë Blossfeldiana-Gruppen, finns i ett antal olika sorter från enkla blommor till dubbla. Blomstorleken varierar också. En mycket anspråkslös och trevlig miniatyr som de flesta av oss haft. Men som en vanlig, rejäl krukväxt gillar jag den inte. 

Måste bara visa närbild på den här gamla, lilla postern från tidig 1940-tal.

 Ta hand om Er och krukväxterna - tja, och var god även mot katten!

Länkar som vanligt till TrädgårdsFägring 

Anja

ps

Det har tagit dagar för mig att få till detta inlägg. Det har krånglat hela tiden med det ena eller det andra. Är jag ensam om detta?

ds

                                    

Färggrann oktober

                      

                               Vacker och mild höst

med mycket regn men också många soliga dagar. 

Trädgården intar viloläge även om en del blommor lyser vackrare än någonsin. Men, framförallt är det inomhus"trädgården" som ger sysselsättning. 

Har sparat några pelargoner som får stå i vardagsrumsfönster under benjaminfikus, med extra belysning. Benjaminfikusen har jag haft i 51 år. Lite roligt faktiskt. I den har en av mina katter klättrat i och lekt puma och en annan tog krukan för kattoa...för länge sedan, när jag bodde på tredje våningen i hyreshus.

Betydligt yngre fredskalla har hunnit bli stor på ett par- tre år  och blommar flitigt. Något udda mossplantering med miniväxter, som överlevt från förra julen, har fått tillskott av en liten brudorkidé, och 70 -åriga, gamla Mikkikatt i guttaperka, passar fint in i mossan, bland de små växterna. 

Det går att läsa mycket om hydroponisk odling, bl.a. har Farbro Grön gjord sig känd som riktig proffs i ämnet. Själv provar jag detta odlingssätt med två sallatsplantor och en dillplanta, köpta som färdiga plantor från Ica Focus i stadsdelen Gårda i Göteborg. Affären odlar sina kryddor och sallat i växthuset mitt i affären. En riktig sevärdhet. 

Sedan tidigare har jag fransk dragon, rosmarin och timjan planterade i jord, som får också stå under extrabelysningen vid ett stort fönster tillsammans med de vattenodlade plantorna - en lite lyxig ljusramp som jag brukar använda på vårvintern vid uppdragning av årets plantor. Sallatsplantorna har jag placerat i glas med lite näringsvatten i botten, precis så mycket att de yttersta rotdelen når vattnet. Här hoppas jag uppnå en balans mellan ljus, syre och näring. 

Äntligen kom vitlökarna i jorden - 75 klyftor. Jag hoppas på en fantastisk skörd framemot sensommaren 2021.

Försöker fylla min tid med olika sysslor så att jag inte hinner tänka för mycket på Maija. Hennes hjärta var sjukt...

Daggastern är ca 1, 5 m hög och alldeles fullt av blommor.

Sallat och kryddor under växtbelysning. Fransk dragon ser lite risig ut. Hoppas att den gillar den ljusa tillvaron. 

70-åriga Mikki i guttaperga är numera den enda katt jag har...

 

En kär pelargon, som blommar året om på  diksbänksfönstret. Fick den för kanske 10 år sedan av Katarina Holmström.Hon har korsat denna sort. Se gärna hennes fantastiska fotokonst.

"Hemligheten" att lyckas med basilika inomhus om den växer i jord (den går att odla även i vatten), är rätt bevattning och rätt skördemetod. Jag doppar hela jordklumpen i vatten med svag näring. Låter rinna av ordentligt och ställer plantan tillbaka i ytterkrukan. Bladen skall skördas genom att nypa eller klippa toppskotten till nästa bladpar. Den får stå lite svalt, 20 grader hos mig och extra ljus. Har skördat flitigt av denna planta under hela hösten. Jag gör tapenade på svarta oliver och mycket basilika - bl.a.

                          Tänk att en liten katt kan lämna så stort tomrum...

                      Länkar som vanligt till TrädgårdsFägring 

                 Önskar Alla en fin november!

                   Anja                

 

                                                                                            Septemberepilog

           i oktober

En av de finaste septembermånader jag kan minnas, har nått sin ände.

Många varma, soliga dagar och stilla bris. Ibland har septembern bjudit på väderdramatik på septembermånadsvis med hällregn och kultje, näst intill stormar. (Måste bara inflika att substantivet kultje inte ingår egentligen min repertoar av ord, men jag tycker att det låter vackert.)

Även oktober har bjudit en del fina dagar och gårdagen var en riktig indiansommar - eller borde jag undvika "indian" och kalla det för brittsommar? Så synd att indian är stigmatiserande för Amerikas urbefolkning. Jag som gillade leka indian och blekansikte som barn. Och, det var jag som var den stolta indianflickan

Japansk skenkamelia, Stewartia pseudocamellia, sviker aldrig. Färgprakten är som ett utropstecken. Skrikigt rött och rosa - nemas problemas säger Naturen.

                                  Höstcyklamen från gardencenter. Alltid lika fräscht och vackert.

Berget, min allra käraste del av trädgården, känns idag som en klump i magen. De sista tre åren har tagit ihjäl så många arter att jag orkar nästan inte med...Tänk att man kan faktiskt sörja en Meconopsis frånfälle...Men de vedartade har klarat sig fint.

                               Många rosor blommar än. De borde gå i vila, men stjälkarna är ännu mjuka och inte nått det där viktiga mognadsstadiet. 

Äntligen har jag lyckats att hitta ett bra ställe för oktoberstormhatten. Den blommar nu tredje året.

                                     Höstsilverax som har hunnit bli en riktigt ståtlig buske. 

Trädgårdens charm är egentligen obeskrivlig en vacker höstdag. Färgpaletten som naturens konstnärer sveper över duken skräder inte kulörkombon. Inga problem att matcha grisskärt med skrikigt rött. 

En del perennrabatter har sett sin glansperiod för säsongen och jag får försöka snygga till lite så att kvarvarande blomstring kan få glänsa. Det är ju inne numera att mörka sanning. Att fixa lite make over...

                     Önskar Alla en harmonisk oktober!

                    Tack, för att Du tog dig tid...

                                Anja

                                                  Länkar som vanligt till TrädgårdsFägring

                                                                 Ehsan,   

                               en virtuos med häcksaxen

De flesta trädgårdsägare känner av begränsningar i kroppen med stigande ålder. Det är förstås mycket individuellt hur man åldras,men många med mig känner att vissa moment är svåra att utföra själv.

Därför har jag svävat lite mellan hopp och förtvivlan när det gäller mina låga buxbomsparterrer. Man brukar rekommendera klippning före midsommar och nu är det ju september...så att...panik! 

Att anlita någon annan som ska göra jobbet kan bli så dyrt att det känns orealistiskt att genomföra. Men, jag beslöt ändå att googla och se vilka anbud jag kunde få. Amedi Trädgårdsservice EF fick jag kontakt med genom någon av dessa serviceföretag som bemannas av pensionärer.

Amedi Trädgårdsservice EF är en nyetablerad, registrerad  firma som utför det mesta av trädgårdsrelaterade jobb. 

Jag måste säga att mina häckar har aldrig varit så fint klippta. Eshan är en riktig virtuos med häcksaxen. Vilken lättnad både när det gäller arbetsutförandet och priset. Jag är oerhört tacksam för den hjälp jag fick idag.

Vill du se flera bilder på hans arbeten så finns de här, på han fb-sida:

https://www.facebook.com/amedi.ehsan

Han vill att man tar ett kort på utfört arbete. Här är ena hälften - den andra finns i trädgårdsrummet Salen, men bilderna blev inte bra.

Den vita floxen fortsätter att glädja mig. Idag såg jag hur bra grannens rudbeckia lyste som gula små solar bakom.

                                            Detta "ogräs" kan jag inte få nog av 

Länkar som vanligt i trädgårdsportalen TrädgårdsFägring!  

                   Ha det gott gott Folk!   

                          /Anja    

September

                                            

Hösten ryter till

             och slår ned som ösregn och hårda vindar.

Klorofyllen i grönskan avtar. Snart har vi "grande finale" av sommarsäsongen och den kompakta grönskan byter skepnad i sprakande färger. Måste säga att jag har alltid älskat hösten, när jag väl har insett att nu är sommaren över för denna säsong. Men, ännu står dofttobaken i full blom. Rosorna blommar och höstanemonen skimrar i rabatter. Detta år har varit rakt igenom konstig när till och med mina vita flox blommar fräscht och fint ännu. 

Snart blir det dags för mig att göra min årliga lilla insats för Botaniskas vänner. Jag expedierar lökpåsarna som medlemmarna har beställt i förväg. Alltid lika överväldigande att se dessa hundratals påsar som väntar på sin trädgårsplantering. Min egen beställning blev inte av för att jag hade glömt mitt medlemsnummer...men, kanske hittar jag i Botaniskas shop några. 

Här nedan följer några bilder - tja, endast en bråkdel av vad jag tog. De flesta bilderna blev så suddiga att de är inga att visa. 2018 fick jag veta vid en synundersökning att jag hade början till grå starr. Men, jag blev inte uppsatt i någon kö eftersom starren befann sig i sin linda. Nu är det däremot lite panik. Det har nog varit en delorsak till bloggpausen att inte riktigt kunna fotografera. Har svårt att få till det med skärpan. Att läsa bloggar är inte heller så lustfyllt eftersom allt måste förstoras till 175. Ska chatta med min vårdcentral i morgon för att få en ny synundersökning och att bli uppsatt i kö för operation. Om väntetiden blir lång blir jag nog tvungen att skaffa mig nya läs-och terminalglasögon och då får jag kanske mer lust att fota också :-).

       Önskar Alla en trevlig vecka. Kanske får vi några somriga dagar.

                             Anja 

ps

Höll alldeles på att glömma TrädgårdsFägring - trädgårdsportalen för oss trädgårdsbloggare!

                                         ds

Välkommen höst!

                               

                                                                     Kattbett

                                                                      och                            Italiensk bukettanemon

                                                   Hej, kära Du som orkar kika in här efter min långa sommartorka...

Efter många, ibland mödosamma, men alltid inspirerande odlarår har jag bara känt olust. Orkeslöshet och fantasilöshet har präglat min sommar. 

Sedan hände det sig att jag råkade trampa på Maijas svans i augusti. Det blev extra smärtsamt för Maija eftersom jag hade träskor på fötterna. Det hela slutade med att vi båda skrek i himmelens sky. Katten flydde och vågade inte visa sig på flera timmar. Själv hade jag fått en del blödande, djupa sår på underbenet - jag var barbent när olyckan inträffade. Trots all god omhändertagande av såren, blev det ändå en kraftig infektion efter några dagar. Därmed en penicillinkur. Och, hör och häpna, efter den kuren har jag varit mycket mer på humör att jobba i trädgården. How come? undrar jag själv. Maija kom så småningom och bad om ursäkt för betten, medan jag fick be om förlåtelse över mitt klumpiga förfarande...Vi är såta vänner och bästisar igen.

I och med lite positivare håg, beställde jag vårfägring från Odla. De hade knölar på bukettanemoner som jag föll för pladask trots mitt bättre vetande om svårigheterna att odla dessa. 

De är italienska anemoner och heter 'Azzuro' och 'Vinato'. Den sistnämndas färg ser spännande ut på bild...

                                             Bilden har jag lånat från Odla.nu webbkatalog

Jag kommer att odla fem av varje i kruka vilket jag förvarar i källaren, mörkt och frostfritt. De resterande fem planterar jag på våren direkt på växtplatsen...

Medan jag letade efter goda råd eller tips, hittade jag ett 10 år gammalt blogginlägg av Ruben, där han gjorde ett experiment med just anemoneknölar. Intressant. Undrar om hans slutsats håller än...i så fall riktigt trist.

Men, jag deppar inte i förväg, utan hoppas att jag har glada anemonnyheter på våren. Knölarna ser friska och fina ut även om de är rynkiga...Dock är jag lite förbryllad över rekommendationen av planteringen på hösten. De lär inte tåla frost...eller har jag missförstått något?

Vore roligt att få kommentarer även av någon/några med odlingserfarenheter av dessa skönheter.

En blombagge gästade Krukträdgården till min glädje. Alltid kul med fina gäster.

 

 Önskar Alla en fina sensommar-/höstdagar

                                            Anja

            Utnyttja växtens naturliga                   anlag!
I en del trädgårdssajter uppmanar folk att inte odla någon växt för att den har "oönskade" egenskaper. Det man klagar mest på är de som sprider sig för mycket. 

(Då menar jag förstås inte svartlistade arter publicerad av Naturvårdsverket)

Det jag menar är att en del av våra kulturarvsväxter och vanliga trädgårdsväxter har ibland egenskaper som upplevs som jobbiga, tack vare deras spridningsbenägenheten. De trivs i blygsamma förhållanden, men i våra moderna trädgårdar med fin jordkvalité trivs de ofta extra gott. 
Nu pratar jag inte om växter som traditionellt kallas för ogräs, utan jag pratar om kulturväxter.
Jag själv är rätt förtjust i vissa rotaggressiva växter. De har precis det som krävs för att kunna odla dem i krukor. En sådan är rönnspirea, Sorbaria sorbifolia. En buske som jag inte kan låta få fritt utspel på min 800 kvm stora odlingsyta. Men, i en stor kruka står den ute året om. Börjar vegetera tidigast av alla buskar och är vacker och frodig i ett hörn där inget annat skulle trivas. Dess spridningsglada rötter ger fräscha och fina nya skott varje vår. Nu har den stått där i minst 10 år. Ett gott exempel på hur man kan dra nytta av ett i allmänhet negativt egenskap.
En annan växt som jag är mycket förtjust i är jätterams, Polygonatum x hybridum som på "fel" ställe förökar sig ymnigt med sina tjocka rotstockar och som då upplevs som svår att hålla i schack. Den är erhörd vacker i woodlandmiljö där den kan få bilda ett hanterbart bestånd. Hos mig växer de i i en "grop" under stora rododendron. På så sätt tycks beståndet begränsas naturligt. Den skulle nog också trivas som utekrukväxt på det där skuggiga stället. Det man måste tänka på i så fall att inte låta jorden i krukan torka ut.
Och till slut ännu en som folk tycks avsky, penningblad, Lysimachia nummularia. Själv är jag glad när den hänger fint över kanten eller blommar på den fula grusiga delen av berget. Den är lätt att begränsa så som man vill för att den har tunna, ytliga rötter.
Vad jag försöker säga här är att oftast är det inte fel på växten utan ens egen förmåga att odla den rätt, eller ens ta den i trädgården om man inte har en plan.

Det gula partiet till höger är ett bestånd av blommande penningblad. Den döljer ett fult parti och egenskapen "spridningsbenägen" är en önskvärd egenskap här.

Ett annat sätt att utnyttja livskraften av två skönheter med lust att ta för sig.

Rönnspireans roskottbildning är en absolut fördel i en kruka. Dessutom är härdigheten från 1-6 (minst) vilket gör att den kan stå där den står året om.

Jätterams, Polygonatum x hybridum har inte slagit ut ännu - förmodligen p.g.a. sista tidens kyliga nätter. Hos mig växer den rätt mörkt och har spridit sig något vid idegranshäcken och under rododendron - väldigt lagom! 

Vippramsen står något ljusare.och brukar blomma ymnigt. Beståndet har blivit endast mariginellt större på 10 år.

Alltså bara några exempel på hur man kan omvandla "dåliga" egenskaper till något önskvärt och bra. Mitt råd är således att visst ska du plantera "invasiva" växter, men gör det rätt! Placera inte jätterams i en rabatt! Där tar den lätt över. Det är inte heller lyckat att plantera rönnspirean på gräsmattan som solitär. Den bildar snart en "häck". 

                       Med önskan om att alla har god hälsa och mår fint!
                                                                                         Och tack för titten!
                          Anja
                           Länkar till  TrädgårdsFägring