Hemligheten avslöjad!

Viggo har fått eget rum!

Efter att ha levt i hemlighetsmakeri och byggdamm ett tag nu så är allt alltså avslöjat: Vildeman har blivit stor (fyller 6 månader på fredag) och således har Kulan fått genomgå liten ombyggnad. Jaha... kanske många besvikna tänker nu. Var det inte större hemlis än så?? Men för oss är detta enormt. Vår lille bebis sover nu alldeles ensam i ett annat rum. Så roligt att höra honom på morgnarna i baby-watchen; han ligger och "pratar" med en gose-älg (som han fick med sig till BB av sin mormor). När man smyger in till hans rum för att titta ser man hur han rullat runt och ligger på tvärsen i sängen och pillrar på älgen och berättar om nattens drömmar och sånt. Ahh, mamma-hjärtat mitt smälter.

Anledningen till att det var lite hemlis med ny byggandet var också för att vi tycker att det är så kul med överraskningar, jag och min lover. Farmor och Farfar kom ju upp här i fredags, och vi ville så klart överraska dem, och jag vet att de läser bloggen... Och såhär fick ju alla ni också vara med på överraskningen! Det var väl kul?

Just nu har jag väldigt kul i alla fall! Inreda ett barnrum! Vilken lycka! Mycket än som ska bli klart, både i vårt sovrum och i Viggos ( Vi smackade upp en vägg i vårt sovrum, och gjorde två rum så. Detta medförde att vi nu får fin fin panel bakom huvudändan. Fint serru!) mest är det måla och tapet... Man ska bara bestämma sig först...

Första byggdagen... Allt är som vanligt och lite stökigt (men det tar vi inget extra för)... Fönstret hamnar snart i Viggos rum.

Reglar på plats... Barnsäng på plats i "nya rummet". Persiennerna nere i Vildesons rum. Sovtajm i egna rummet för första gången! Mamma ligger iofs väldans nära, men det var nog bra (mest för mitt mamma-hjärta) att vi mjukstartade lite,,,

Väggen är uppe. Sett från vårt sovrum. Trät ska målas (hej bastukänsla)och uppe på det lilla loftet skymtar sockeln till lilla vaggan som herr Vild sov i när han var bejby för super-länge-(en-månad)-sedan. (finn en bebis på bilden...)

Viggos rum med nya väggen. Än så länge bara spånskivor, men snart kommer tapet där...

Amningfåtöljen blev utbytt mot amnings-denim-puff med fickor (från mio), stor krokodil (från moster Gris) och monster på väggarna..

Monster i närbild! Dom här superfina wallies-arna hittade jag på http://www.panduro.se/
Dom fungerar ungefär som klistermärken, fast man kan sätta dom lite var somhelst och sedan lätt ta bort eller flytta dem. Men inte på tapet. Bara målade ytor.

Viggos byrå med andra fina saker från panduro och fina nallen från Farmor och Farfar

Nalle Puh (så klart) måste han ju ha. Inköpt på Bauhaus. Men som ni ser finns det massor
kvar att göra... Kul för mig! Så jag ska leta vidare på nätet efter fina grejer, och snart blir det nog tripp till IKEA också...

ps: mina basilikor gror och gror.. små mini plantor nu! Så word-up för mina hemmagjorda-pås-växthus! Inget annat visar tillstymmelse till liv än....

Vår!

Glad knubbis busar i stora sängen...

Lika glad som herrKnoppman är på bilden ovan känner jag mig nu! Solen skiner och värmer utomhus, jag hör måsarna (yay!) och andra fåglar och snön fullkomligt rinner iväg! Äntligen vår. Jag tror inte ni kan fatta hur mycket jag längtat efter vår. Alla människor i hela Sverige har tjatat om "att nu får det vara nog med vinter, man ska ju inte klaga men, nu får det vara nog." Jo, man ska visst klaga! Jag ska! Jag har aldrig gillat snö (förutom och titta lite på runt jul, och eventuellt en pulkaåkning om det vankas minttu) något speciellt, och i år var det ju HEMSKT! Äntligen kan jag och min snart sex månader gamla son vara ute i trädgården (jag vet ju knappt hur den ser ut under all snö) Eller vara ute punkt. Det var några månader när det var som kallast och mörkast som vi inte kom utanför dörren på flera dagar. Så jag tycker att jag får klaga. Och fira. Hej då vinter! Vi firade våren igår, jag och herr Vild, med att vårfixa på köksverandan och plantera mina kryddörter. Jag skulle även ge mig i kast med plantering av mina söta små syrenbuskar. Tjohoo, vad fint det kommer bli tänkte jag på väg ner mot verkstan där de ensamma små krukorna blev lämnade i snöstormen häromdagen. Jag kunde nästan känna den härliga doften av syrenblommor i vårsolen. När jag så kom fram till mina växter (som vid in handlandet hade klasar av syrenknoppar, redo att slå ut snart) var det i stort sett bara pinnar kvar. Fan. Nåt skogsdjur (typ rådjur eller hare) hade haft en egen liten vårfest och käkat upp mina buskar. Men eftersom jag är envis och eftersom jag älskar doften av syrener på försommaren, så planterade jag ned de stackars halvätna pinnarna i stora krukor på altanen istället. Där är de fredade mot glupska djur, och jag kan hålla ett vakande öga på mina sjuklingar. Så nu hoppas vi att mirakel ska ske, och att de ändå vill blomma och dofta lite framåt försommaren.

I den ena byttan är det massor av gräslök (sommarmums eller hur!) och i den andra är det oregano och persilja.

I de improviserade drivhusen (alltså påsarna. Jag har ju sagt att jag inte har gröna fingrar) är det basilika och i den stora krukan dill. Till kräftorna och färskpotatisen. Tror ni att jag längtar efter sommar?