Hoppa till innehållet

Världsstad

Från Wikipedia
London, Storbritannien.
Paris, Frankrike.
New York, USA.

En världsstad är en stad som spelar en avgörande roll i världen vad gäller kultur och ekonomi.[1]

London, Paris, New York och Tokyo ses ofta som de fyra dominerande världsstäderna, åtminstone mätt efter ekonomisk makt[2][3]. De ständigt växande städerna, sett till befolkning och ekonomi, gör att begreppet kan komma att utvidgas, det vill säga att flera av dagens sekundära städer tar klivet upp bredvid dagens fyra dominanter och att nya städer tillkommer under begreppet världsstad.

Kännetecknande för världsstäder är deras dominerade roll inom olika delar av samhället: där finns statliga departement, stora internationella koncerner, börsmarknader, storbanker och internationella organisationer.

Globalization and World Cities Study Group & Network (GaWC) vid Loughborough University i Storbritannien har försökt att skapa kriterier för vad en världsstad är. Man har i en serie studier (senast 2012) gjort en sammanställning utifrån vissa specifika kriterier [3][4]. Kriterierna i denna studie har inriktat sig på existensen av en rad företagstjänster: revisionsbyråer, reklambyråer, banker och juristfirmor. Detta är tjänster som stora företag, särskilt deras huvudkontor, har behov av. Man har alltså använt förekomsten av sådana företagstjänster i en stad som ett indirekt mått på hur många internationella företag som har etablerat sig där, och därmed som ett mått på dess ekonomiska betydelse. GaWC tänker sig världen som ett ekonomiskt nätverk av städer, snarare än en värld som definieras av nationsgränser, och en stads ekonomiska betydelse är kopplad till hur väl den är integrerad i det globala nätverket. De städer som betraktas som världsstäder av GaWC, är alltså huvudsakligen städer som är internationella affärs- och finanscentra. Kulturella, politiska eller demografiska aspekter har inte beaktats. Det finns således ett flertal huvudstäder och stora miljonstäder, som inte uppfyller GaWC:s kriterier för en världsstad.[4]

Den senaste studien, från 2012, omfattar 526 städer, samt 175 firmor som tillhandahåller avancerade företagstjänster. 182 av dessa städer uppfyller kriterierna för en världsstad, och de har placerats i en hierarki som består av flera nivåer. Ytterligare 125 städer har placerats i kategorierna High sufficiency ("Hög tillräcklighet") och Sufficiency ("Tillräcklighet"). Detta är städer som inte uppfyller kriterierna för en världsstad, men som kan erbjuda tillräckligt många företagstjänster för att inte vara alltför beroende av en världsstad. Klassificeringen ser ut som följer:[5][6]

Alfa-världsstäder

[redigera | redigera wikitext]

Beta-världsstäder

[redigera | redigera wikitext]

Gamma-världsstäder

[redigera | redigera wikitext]

Städer med hög tillräcklighet

[redigera | redigera wikitext]

Abidjan, Austin, Belo Horizonte, Bilbao, Chengdu, Chongqing, Curitiba, Dakar, Dhaka, Douala, Dresden, Edmonton, Gaborone, Haag, Hangzhou, Hartford, Indianapolis, Kampala, Lausanne, Lille, Lusaka, Nanjing, Nassau, Newcastle, Nürnberg, Ottawa, Pittsburgh, Porto Alegre, Poznań, Qingdao, Querétaro, Richmond, Salt Lake City, Skopje, Southampton, Strasbourg, Tegucigalpa, Tijuana, Tirana, Wellington, Wrocław

Städer med tillräcklighet

[redigera | redigera wikitext]

Aberdeen, Abuja, Alexandria, Bandar Labuan, Bern, Birmingham (USA), Bologna, Bordeaux, Brasília, Bremen, Busan, Cali, Campinas, Canberra, Cardiff, Cebu City, Chișinău, Christchurch, Córdoba, Dalian, Dammam, Des Moines, Florens, Fukuoka, Genua, George Town (Pinang, Malaysia), Graz, Greensboro, Haifa, Halifax, Hamilton, Hannover, Harare, Izmir, Jacksonville, Jerevan, Jerusalem, Johor Baharu, Juárez, Kaohsiung, Kingston, Las Vegas, León, Linz, Liverpool, Luanda, Ludwigshafen, Macao, Madison, Maputo, Medellín, Memphis, Minsk, Montpellier, Nagoya, Nashville, Neapel, New Orleans, Nice, Nottingham, Phnom Penh, Port of Spain, Pretoria, Providence, Puebla, Recife, Reykjavik, Rochester, Sacramento, Salvador, San Antonio, Santa Cruz, Sheffield, Surabaya, Tasjkent, Tbilisi, Toulouse, Tulsa, Windhoek, Winnipeg, Wuhan, Xiamen, Xi'an, Århus

Fördelning efter världsdel

[redigera | redigera wikitext]
Typ Europa Nordamerika Latinamerika & Västindien Östasien Syd- & Sydöstasien Mellanöstern & Centralasien Afrika Oceanien
Alfa++ London New York
Alfa+ Paris Hongkong, Peking, Shanghai, Tokyo Singapore Dubai Sydney
Alfa Amsterdam, Bryssel, Frankfurt, Madrid, Milano, Moskva Chicago, Los Angeles, Toronto Mexico City, São Paulo Bombay, Kuala Lumpur
Alfa− Barcelona, Dublin, Istanbul, München, Prag, Stockholm, Warszawa, Wien, Zürich Atlanta, Boston, Miami, San Francisco, Washington Buenos Aires Seoul, Taipei Bangkok, Jakarta, New Delhi Istanbul Johannesburg Melbourne
Beta+ Aten, Berlin, Budapest, Bukarest, Düsseldorf, Hamburg, Kiev, Köpenhamn, Lissabon, Luxemburg, Rom Dallas, Houston, Montréal, Philadelphia Lima, Santiago Guangzhou Bangalore, Manila Beirut, Tel Aviv Kairo, Kapstaden
Beta Genève, Helsingfors, Manchester, Oslo, Stuttgart Vancouver Bogotá, Caracas, Montevideo, Rio de Janeiro Chennai, Ho Chi Minh-staden, Karachi Doha, Riyadh Casablanca Auckland, Brisbane
Beta− Antwerpen, Belgrad, Birmingham, Bratislava, Edinburgh, Lyon, Nicosia, Riga, Rotterdam, Sofia Calgary, Cleveland, Denver, Detroit, Minneapolis, San Diego, Seattle Guatemala City, Monterrey, Panama City, Quito, San José Shenzhen Calcutta, Hanoi, Hyderabad Abu Dhabi, Almaty, Amman, Kuwait City, Manama Lagos, Nairobi, Port Louis, Tunis Perth
Gamma+ Bristol, Köln, St. Petersburg, Zagreb Baltimore, Charlotte, Phoenix, St. Louis, Tampa George Town, Guayaquil, San Salvador, Santo Domingo Osaka Islamabad, Lahore Jidda Durban Adelaide
Gamma Belfast, Glasgow, Leeds, Ljubljana, Marseille, Tallinn, Valencia, Vilnius Cincinnati, Milwaukee, Raleigh, San Jose Guadalajara, San Juan Colombo Ankara, Baku, Muskat
Gamma− Göteborg, Kraków, Leipzig, Malmö, Nantes, Porto, Sevilla, Turin, Utrecht Columbus, Kansas City, Orlando, Portland Asunción, La Paz, Managua Tianjin Ahmedabad, Pune Accra, Alger, Dar es-Salaam
Hög tillräcklighet Bilbao, Dresden, Haag, Lausanne, Lille, Newcastle, Nürnberg, Poznań, Skopje, Southampton, Strasbourg, Tirana, Wrocław Austin, Edmonton, Hartford, Indianapolis, Ottawa, Pittsburgh, Richmond, Salt Lake City Belo Horizonte, Curitiba, Nassau, Porto Alegre, Querétaro, Tegucigalpa, Tijuana Chengdu, Chongqing, Hangzhou, Nanjing, Qingdao Dhaka Abidjan, Dakar, Douala, Gaborone, Kampala, Lusaka Wellington
Tillräcklighet Aberdeen, Bern, Bologna, Bordeaux, Bremen, Cardiff, Chișinău, Florens, Genua, Graz, Hannover, Linz, Liverpool, Ludwigshafen, Minsk, Montpellier, Neapel, Nice, Nottingham, Reykjavik, Sheffield, Tbilisi, Toulouse, Århus Birmingham, Des Moines, Greensboro, Halifax, Hamilton, Jacksonville, Las Vegas, Madison, Memphis, Nashville, New Orleans, Providence, Rochester, Sacramento, San Antonio, Tulsa, Winnipeg Brasília, Cali, Campinas, Córdoba, Juárez, Kingston, León, Medellín, Port of Spain, Puebla, Recife, Salvador, Santa Cruz Busan, Dalian, Fukuoka, Kaohsiung, Macao, Nagoya, Wuhan, Xiamen, Xi'an Bandar Labuan, Cebu City, George Town, Johor Baharu, Phnom Penh, Surabaya Dammam, Haifa, Izmir, Jerevan, Jerusalem, Tasjkent Abuja, Alexandria, Harare, Luanda, Maputo, Pretoria, Windhoek Canberra, Christchurch

Bilder från finansdistrikten

[redigera | redigera wikitext]

Bilder från nyare byggnader
i Paris får inte visas
på grund av fransk lag
om Panoramafrihet

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]