Hoppa till innehållet

Theodore Maiman

Från Wikipedia
Theodore Maiman
Född11 juli 1927[1][2][3]
Los Angeles, USA
Död5 maj 2007[4][1][2] (79 år)
Vancouver, Kanada
Medborgare iUSA
Utbildad vidStanford University, filosofie doktor, [5]
University of Colorado Boulder, bachelor of science, [5]
SysselsättningFysiker
ArbetsgivareNortheastern University
Hughes Aircraft
Utmärkelser
Stuart Ballantine-medaljen (1962)[6]
Oliver E. Buckley Condensed Matter Prize (1966)[7]
R.W. Woodpriset (1976)[8]
Wolfpriset i fysik (1983)[9]
National Inventors Hall of Fame (1984)[5]
Japanpriset (1987)
Honorary Fellow of the Royal College of Surgeons (1994)[10]
Medlem av American Physical Society
Redigera Wikidata

Theodore Maiman, född 11 juli 1927 i Denver, Colorado, USA, död 5 maj 2007 i Vancouver, British Columbia, Kanada, var en amerikansk fysiker, som konstruerade den första användbara lasern.[11][12][13][14][15][16][17] Hans laser ledde till den följande utvecklingen av många andra typer av lasrar[18][19] och beviljades ett patent.[20]

Maiman tilldelades 1983/1984 Wolfpriset i fysik tillsammans med Erwin Hahn och Peter Hirsch. Hans erfarenheter av att utveckla den första lasern och efterföljande relaterade händelser berättas i hans bok, The Laser Odyssey,[21] återpublicerad nyligen under en titeln The Laser Inventor: Memoirs of Theodore H. Maiman.[22]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]
Maiman och hans far Abe

Maiman föddes i en judisk familj och var son till Abraham "Abe" Maiman, en elektroingenjör.[23] Efter ett års tjänst i USA:s flotta i slutet av andra världskriget,[24] tog han en kandidatexamen i teknisk fysik vid University of Colorado Boulder. Han fortsatte sedan med forskarutbildningen vid Stanford University där han tog masterexamen i elektroteknik 1951 och doktorsexamen i fysik 1955.

Maimans doktorsavhandling i experimentell fysik, under handledning av fysikern Willis Lamb,[23] beskriver detaljerade mikrovågsoptiska mätningar av fina strukturella splittringar i exiterade heliumatomer. Han konstruerade också laboratorieinstrumentering för Lambs experiment och publicerade två artiklar tillsammans med Lamb i Physical Review, varav den andra baserades på hans egen avhandlingsforskning.[25][26] Hans experiment för avhandlingen var centralt i hans utveckling av lasern.:43

Karriär och vetenskapligt arbete

[redigera | redigera wikitext]

År 1956 började Maiman arbeta vid Atomic Physics Department of the Hughes Aircraft Company (senare Hughes Research Laboratories eller HRL Laboratories) i Kalifornien där han ledde omkonstruktionen av rubinmasern för U.S. Army Signal Corps, vilket minskade de från en 2,5-tons kryogenenhet till 1,8 kg samtidigt som dess prestanda förbättrades.[15]:88[27] Denna framgång gjorde att han fick möjlighet till utvecklingen av en laser baserad på sin egen konstruktion med en syntetisk rubinkristall, som andra forskare som försöker göra en laser ansåg inte skulle fungera.[28][29][30]

Maiman med sin laser juli 1960.

Den 16 maj 1960, på laboratoriet vid Hughes Malibu, Kalifornien, släppte Maimans solid state rosa rubinlaser ut mänsklighetens första coherenta ljus, med strålar alla samma våglängd och helt i fas.[31] Han publicerade sin uppfinning i Nature[23][32][33] den 6 augusti 1960, efter två avslag av Samuel Goudsmit på Physical Review Letters,[34] förutom det han publicerade i andra vetenskapliga artiklar, som beskriver vetenskapen och teknologin som ligger till grund för hans laser.[35][33][36][37]

Efter sin uppfinning av lasern lämnade Maiman 1961 Hughes och flyttade till Quantatron till en post som vice vd för Applied Physics Laboratory där han anställde sju Hughes-kollegor.[34] Tillsammans startade de en Verneuilteknik för att odla syntetiska rubiner, som då var inhemskt tillgängliga endast på Linde, som hade valts av USA:s regering till att motta WW2-teknologin överförd från Schweiz. Schweizarna använde i många år denna Verneuilteknik för att göra ädelstenslager i sina berömda precisionsur. Bröderna Rick och Tony Pastor från Hughes anlitades av Maiman för att starta Quantatrons fabrik för syntetiska rubiner. Rick utformade metoder för att göra pulver med ultrahög renhet, medan Tony förbättrade brännar- och pulverhanteringsprocessen.[34]

Maiman tilldelades US Patent Number 3,353,115 för sin "Ruby Laser Systems" den 14 november 1967, och fick 300 USD för det av förvärvaren Hughes Aircraft Company. Det visade sig vara Hughes mest lönsamma patent.[34] Förutom sitt patent för den första fungerande lasern författade Maiman ett antal patent på masers, lasrar, laserskärmar, optisk skanning och modulering. [38]

Före sin död hade Maiman en post som adjungerad professor vid School of Engineering Science vid Simon Fraser University, där han arbetade med utvecklingen av läroplaner inom biofotonik, fotonik och optisk teknik.[39]

Utmärkelser och hedersbetygelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Theodore Mainan, 16 april 2022.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Theodore-Maimantopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6tt5gc5, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00392750030866.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, news.independent.co.uk .[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] National Inventors Hall of Fame, National Inventors Hall of Fame-ID: theodore-harold-maiman.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] läs online, www.fi.edu .[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] läs online, www.aps.org .[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] läs online, www.optica.org .[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] läs online, wolffund.org.il .[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Plarr's Lives of the Fellows, Pfarr-ID: E000423b, läst: 8 januari 2024.[källa från Wikidata]
  11. ^ Lengyel, Bela A. (1962). Lasers: Generation of Light by Stimulated Emission. John Wiley & Sons. sid. 22–28 
  12. ^ Bromberg, Joan Lisa (1991). The Laser in America, 1950–1970. MIT Press. sid. 86–92 
  13. ^ Bertolotti, Mario (2005). The History of the Laser. Institute of Physics Publishing. sid. 226–234. ISBN 0750309113. https://archive.org/details/historyoflaser0000bert/page/226 
  14. ^ Townes, Charles H. (2003). ”The First Laser”. i Laura Garwin och Tim Lincoln. A Century of Nature: Twenty-One Discoveries that Changed Science and the World. University of Chicago Press. sid. 107–112. http://www.press.uchicago.edu/Misc/Chicago/284158_townes.html 
  15. ^ [a b] Hecht, Jeff (2005). Beam: The Race to Make the Laser. Oxford University Press. sid. 106–115, 169–182 
  16. ^ Johnson, John Jr. (May 11, 2008). "Theodore H. Maiman, at age 32; scientist created the first LASER". Los Angeles Times
  17. ^ ”Maiman Builds First Working Laser”. Physics History: 16 maj 1960. APS News 19. maj 2010. http://www.aps.org/publications/apsnews/201005/physicshistory.cfm. 
  18. ^ ”The First Ruby Laser”. LaserFest. http://www.laserfest.org/lasers/how/ruby.cfm. Läst 31 december 2013. 
  19. ^ ”Voila. That was it! The Laser was born! Celebrating 50 Years of Laser Technology, 1960–2010”. HRL Laboratories LLC. http://www.hrl.com/lasers/lsr_laser.html. Läst 31 december 2013. 
  20. ^ Maiman, Theodore H. (1961) "Ruby laser systems " U.S. Patent 3 353 115
  21. ^ Maiman, Theodore H. (2000). The Laser Odyssey. Laser Press. ISBN 978-0-9702927-0-4. http://www.laserinventor.com. Läst 2 december 2015 
  22. ^ Maiman, Theodore H. (2018). The Laser Inventor: Memoirs of Theodore H. Maiman. Springer. ISBN 978-3-319-61939-2. https://springer.com/gp/book/9783319619392. Läst 9 juli 2020 
  23. ^ [a b c] Martin, Douglas (May 11, 2007). "Theodore Maiman, 79, Dies; Demonstrated First Laser". The New York Times.
  24. ^ Waters, Rod (2013). Maiman Invention of the Laser: How Science Fiction Became Reality. CreateSpace Independent Publishing. http://www.maimanbook.com. Läst 31 december 2013  Arkiverad 11 september 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  25. ^ Maiman, T.H.; Lamb, Jr., W.E. (maj 1955). ”Triplet Fine Structure of Helium”. Physical Review 98 (4): sid. 1194. doi:10.1103/PhysRev.98.1144. 
  26. ^ Lamb, Jr., W.E.; Maiman, T.H. (15 januari 1957). ”Measurement of the Fine Structure Separation 333P1 – 33P2 for the Helium Atom”. Physical Review 105 (2): sid. 573–79. doi:10.1103/physrev.105.573. 
  27. ^ Bromberg, Joan (5 februari 1985). ”Oral History Transcript– Dr. Irnee D'Haenens – Interview”. American Institute of Physics, Niels Bohr Library & Archives. Arkiverad från originalet den 12 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150112061756/http://www.aip.org/history/ohilist/5015.html. Läst 31 december 2013. 
  28. ^ Smith, George F. (juni 1984). ”The Early Laser Years at Hughes Aircraft Company”. IEEE Journal of Quantum Electronics QE-20 (6): sid. 577–84. doi:10.1109/JQE.1984.1072445. http://www.hrl.com/lasers/pdfs/maiman_work.pdf. Läst 2 december 2015. 
  29. ^ Maiman, Theodore H. (1985). "The First Laser". Laser Pioneer Interviews. High Tech Publications. pp. 85–99. ISBN 9780936551005
  30. ^ Oakes, Elizabeth H. (2009). ”Theodore Maiman”. A to Z of STS Scientists. sid. 189. ISBN 978-1-4381-0925-1 
  31. ^ "Theodore Maiman". The Telegraph. May 11, 2007.
  32. ^ "Laser Inventor, Biography of Theodore Maiman from laserinventor.com". Hämtad 31 december 2013.
  33. ^ [a b] Maiman, Theodore (6 augusti 1960). ”Stimulated Optical Radiation in Ruby”. Nature 187 (4736): sid. 493–94. doi:10.1038/187493a0. Arkiverad från originalet den 20 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220520100756/http://laserfest.org/lasers/history/paper-maiman.pdf. 
  34. ^ [a b c d] Maiman, T.H.; Lamb, Jr., W.E. (May 1955). "Triplet Fine Structure of Helium". Physical Review. 98 (4): 1194.
  35. ^ Maiman, T.H. (1 juni 1960). ”Optical and Microwave-Optical Experiments in Ruby”. Physical Review Letters 4 (11): sid. 564–66. doi:10.1103/physrevlett.4.564. 
  36. ^ Maiman, T.H. (15 augusti 1961). ”Stimulated Optical Emission in Fluorescent Solids I: Theoretical Considerations”. Physical Review 123 (4): sid. 1145–50. doi:10.1103/physrev.123.1145. 
  37. ^ Maiman, T.H. (15 augusti 1961). ”Stimulated Optical Emission in Fluorescent Solids II: Spectroscopy and Stimulated Emission in Ruby”. Physical Review 123 (4): sid. 1151–57. doi:10.1103/physrev.123.1151. 
  38. ^ ”Laser Pioneer Ted Maiman Dies at 79”. LaserFocusWorld. 15 maj 2007. Arkiverad från originalet den 15 december 2018. https://web.archive.org/web/20181215222905/https://www.laserfocusworld.com/articles/oer/print/volume-14/issue-10/features/laser-pioneer-ted-maiman-dies-at-79.html. Läst 31 december 2013. 
  39. ^ ”Moon-measurer, laser inventor remembered at International Day of Light - SFU News - Simon Fraser University”. https://www.sfu.ca/sfunews/stories/2019/05/moon-measurer--laser-inventor-remembered-at-international-day-of.html. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Theodore_Maiman&oldid=56125136”