Social-Demokraten

	Social-Demokraten; Morgon-Tidningen
Publikationstyp	Dagstidning
Grundad	1885
Nedlagd	1958
Land	Sverige
Huvudkontor	Stockholm
Politisk beteckning	Socialdemokratisk
Språk	Svenska

För den norska tidningen, som 1885–1923 hette Social-Demokraten, se Dagsavisen. För den nedlagda danska tidningen, som 1874–1959 hette Social-Demokraten, se Aktuelt.

Uppslagsordet ”Morgon-Tidningen” leder hit. För den liberala Göteborgstidningen utgiven 1932–1940, se Morgontidningen, Göteborg.

Uppslagsordet ”Socialdemokraten” leder hit. För dagstidningen i Norrbottens län, se Norrländska Socialdemokraten. För en anhängare av ideologin, se socialdemokrati.

Foto från *Morgon-Tidningens* sätteri i Stockholm, natten när sista numret trycktes (1958).

Social-Demokraten (1885–1942), och senare med namnet Morgon-Tidningen (1942–1958), var en socialdemokratisk dagstidning i Stockholm, som gavs ut från den 25 september 1885 till den 28 oktober 1958. Tidningen återuppstod 2021 i digital form.

Historia

Tidningen grundades av August Palm och företrädde socialdemokratiska åsikter. Startkapitalet var på 108 kronor, och pengarna räckte inte till att betala tryckningen av hela tidningsupplagan. En del nummer fick stanna som pant hos boktryckaren, medan de andra såldes.^[1] Att få några cigarrbodar eller vana tidningspojkar att åta sig försäljningen visade sig omöjligt för deras sociala anseendes skull. Palm tvingades själv gå ut på gatorna och sälja lösnummer med hjälp av en liten energisk trupp av arbetare. Redaktionslokal var Palms skräddarverkstad, där han ömsevis skrev redaktionsartiklar och sydde byxor.^[1]

I Social-Demokratens första nummer publicerades kampsången Arbetets söner, som blev den svenska arbetarklassens uppmarschsång.^[1] Numret hade två annonser. Den ena rörde Socialdemokratiska klubben – den första socialdemokratiska sammanslutningen i huvudstaden och bildad av Palm. I den andra annonsen rekommenderade sig Aug. Palm till utförande av allt vad till skrädderiyrket hör. Hans skräddarverkstad hade samma adress som Socialdemokratens redaktion och expedition vid Stora glasbruksgatan.^[2]

Under en sammanlagd tid av 24 år, mellan 1886 och 1917, var Hjalmar Branting, som senare skulle bli Sveriges första socialdemokratiska statsminister, chefredaktör. Många framträdande inom det socialdemokratiska partiet var chefredaktörer under perioder, däribland också Per Albin Hansson och Gustav Möller.^[3]

Ett problem för Social-Demokraten var finansieringen. Borgerliga tidningar tjänade stora summor på annonsintäkter och kunde därmed hålla lägre priser och vara mer konkurrenskraftiga. Branting menade dock att "annonser innebär att kapitalet får inflytande över den fria opinionsbildningen".^[4] Trots det var Social-Demokraten till slut tvungen ta in reklam, i syfte att kunna sälja tidningen till ett pris som arbetarklassen kunde betala. Eftersom tidningarnas inflytande i samhället ökade växte behovet för arbetarklassen och socialdemokratin att ha en egen press, som reklam för partiet och som medel att nå ut till folket.^[4]

Samma problem drabbade fler av de socialdemokratiska tidningar som dök upp under slutet av 1800- och början på 1900-talet. 1908 grundades därför A-Pressens Samorganisation, som skulle underlätta finansieringen av tidningarnas utgivning för att möjliggöra deras fortsatta existens, där en viktig del var annonser och reklam.^[5] Den reklamen som fick ta plats i tidningarna hade länge haft ett politiskt syfte i att bilda opinion, men 1916 bestämdes det i A-Pressens Samorganisation att reklam och annonser måste vara politiskt neutrala.^[4]

Den 30 september 1942 bytte tidningen namn till Morgon-Tidningen med motiveringen "ett utpräglat politiskt namn utan tvivel är ett hinder för en tidnings spridning i många kretsar".^[6] Morgon-Tidningen hade under 1950-talet en upplaga på drygt 50 000 exemplar på vardagar.^[7] På ledarplats stödde den Socialdemokratiska arbetarepartiets åsikter med mål att skapa opinion, och spelade en central roll i partiets utveckling.

År 2021 väcktes tidningen åter till liv, i form av nyhetssajten Morgon-Tidningen, med angivande att opinionstexter är "stolt socialdemokratiska". Morgon-Tidningen ägs av socialdemokratiska AIP Media Produktion. Chefredaktör och ansvarig utgivare för nya Morgon-Tidningen är Karl Anders Lindahl.^[8]

Medarbetare

Chefredaktörer

August Palm (1885–1886)
Hjalmar Branting (1886–1892, 1896–1908, 1911–1917)
C.N. Carleson (1908–1910)
G. Gerhard Magnusson (1908–1912)
Per Albin Hansson (1917–1921, 1923–1924)
Gustav Möller (1921–1924)
Arthur Engberg (1924–1932)
Fredrik Ström (1932–1936)
Zeth Höglund (1936–1940)
Bernhard Greitz (1940–1942)
Rickard Lindström (1940–1944)
Gösta Elfving (1944–1957)
Karl Fredriksson (1957–1958)
Karl Anders Lindahl (2021–)

Övriga i urval

Karl Eriksson, kommunalredaktör^[9]
Yngve Larsson^[9]

Se även

A-Pressen
Arbetet – socialdemokratisk dagstidning i Malmö, utgiven 1887–2000
Ny Tid – socialdemokratisk dagstidning i Göteborg, utgiven 1892–1966
Lista över socialdemokratiska tidningar i Sverige

Referenser

^ [a b c] Grimberg, Carl. ”410 (Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/9/0412.html. Läst 2 juli 2023.
^ Grimberg, Carl. ”412 (Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/9/0414.html. Läst 2 juli 2023.
^ Social-Demokraten i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 mars 2020.
^ [a b c] ”Reklamen satte arbetarpressen i en rävsax”. Svenska Dagbladet. 26 januari 2005. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/reklamen-satte-arbetarpressen-i-en-ravsax. Läst 8 mars 2020.
^ A-Pressen i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 mars 2020.
^ Svenska Dagbladets årsbok 1944, s. 78
^ Kungliga biblioteket – Morgon-Tidningen Arkiverad 28 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine.
^ https://www.morgontidningen.se/2021/02/om-morgon-tidningen/
^ [a b] Larsson, Yngve (1977). Mitt liv i Stadshuset – Första delen: Från fåvälde till demokratisk ordning (1900–1954). Stockholm: Stockholms kommunalförvaltning. sid. 62 ff. Libris 7751621. ISBN 91-85676-00-4 (Digital version, s. 1–342)

Vidare läsning

Larsson, Yngve (1967). På marsch mot demokratin - Från hundragradig skala till allmän rösträtt, 1900-1920. Monografier utgivna av Stockholms stad. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 8390180. http://www.stockholmia.stockholm.se/media/pdf/22_larsson.pdf

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Social-Demokraten.
Bilder & media

[:0-1] [a b c] Grimberg, Carl. ”410 (Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/9/0412.html. Läst 2 juli 2023.

[2] Grimberg, Carl. ”412 (Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/9/0414.html. Läst 2 juli 2023.

[3] Social-Demokraten i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 mars 2020.

[reklamen-4] [a b c] ”Reklamen satte arbetarpressen i en rävsax”. Svenska Dagbladet. 26 januari 2005. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/reklamen-satte-arbetarpressen-i-en-ravsax. Läst 8 mars 2020.

[5] A-Pressen i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 mars 2020.

[6] Svenska Dagbladets årsbok 1944, s. 78

[7] Kungliga biblioteket – Morgon-Tidningen Arkiverad 28 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine.

[8] ttps://www.morgontidningen.se/2021/02/om-morgon-tidningen/

[yl-9] [a b] Larsson, Yngve (1977). Mitt liv i Stadshuset – Första delen: Från fåvälde till demokratisk ordning (1900–1954). Stockholm: Stockholms kommunalförvaltning. sid. 62 ff. Libris 7751621. ISBN 91-85676-00-4 (Digital version, s. 1–342)

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]