Hoppa till innehållet

Sandra Day O'Connor

Från Wikipedia
Sandra Day O'Connor
Född26 mars 1930[1][2][3]
El Paso, Texas, USA
Död1 december 2023 (93 år)
Phoenix, Arizona, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidStanford Law School
Stanford University, filosofie kandidat,
Stanford University, kandidatexamen i juridik
Austin High School[4]
Radford School[5]
SysselsättningDomare, politiker, advokat, jurist[6]
Befattning
Ledamot av Arizonas delstatssenat (1969–1975)
Domare i USA:s högsta domstol (1981–2006)
Kansler för College of William & Mary (2005–2012)
MakeJohn Jay O’Connor (1952–hans död 2009)
Barn3
FöräldrarHenry A. Day[7]
Utmärkelser
Elizabeth Blackwell Award (1985)[8]
National Women's Hall of Fame (1995)[9]
Margaret Brent Award (2000)[10]
Presidentens frihetsmedalj (2009)
USA Today Women of the Year (2023)[11]
Texas Women's Hall of Fame
Hedersdoktor vid Yeshivauniversitetet
Brandeis Medal
National Cowgirl Museum and Hall of Fame
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
48 Arizona Women[12]
Hedersdoktor vid Keiouniversitetet
Philadelphia Liberty-medaljen
Namnteckning
Redigera Wikidata
Sandra Day O'Connor, George W. Bush och O'Connors make 2004.

Sandra Day O'Connor, född 26 mars 1930 i El Paso, Texas, död 1 december 2023 i Phoenix, Arizona,[13] var en amerikansk jurist som mellan 1981 och 2006 var den första kvinnliga domaren i USA:s högsta domstol.

O'Connor föddes i El Paso i Texas men växte upp på en boskapsranch utanför Duncan i Greenlee County, Arizona. Hon utnämndes till ledamot i högsta domstolen av Ronald Reagan.

Högsta domstolen

[redigera | redigera wikitext]

Under sin tid i högsta domstolen strävade O'Connor efter att upprätthålla en balans mellan statens intressen och individuell frihet, samtidigt som hon var noga med att basera sina beslut på noggrann juridisk analys snarare än på ideologiska grunder. Hon var i grunden en moderat konservativ men ansågs O'Connor ofta vara en så kallad "swing vote" i domstolen. Det innebar att hon kunde ta antingen en mer konservativ eller en mer liberal ställning, beroende på fallets karaktär.[14] Ett av hennes mest framträdande avgöranden var i Planned Parenthood mot Casey 1992, där O'Connor röstade för att upprätthålla kärnan i Roe mot Wade, som etablerade rätten till abort. Trots att hon själv hade konservativa värderingar bidrog hon till att försvaga vissa restriktioner och bekräfta rätten till abort som grundläggande.

O'Connor spelade också en avgörande roll i Bush mot Gore (2000), fallet som avgjorde det omtvistade presidentvalet. Här röstade O'Connor med majoriteten för att stoppa omräkningen av röster i Florida, vilket i praktiken resulterade i att George W. Bush blev president.

I Grutter mot Bollinger (2003) visade O'Connor sitt stöd för begränsade former av positiv särbehandling, genom att skriva majoritetsåsikten som bekräftade användningen av ras som en faktor i antagningar till universitet, så länge det var en del av en holistisk bedömning av varje kandidat.

Efter att hon den 1 juli 2005 meddelat att hon tänker avgå från högsta domstolen, nominerade president George W. Bush John Roberts som hennes efterträdare. När sedan domstolens ordförande William Rehnquist avled drogs den kandidaturen tillbaka och Roberts nominerades och valdes istället till posten som chefsdomare. President Bush nominerade därefter Harriet Miers som efterträdare till O'Connor. Miers drog tillbaka sin kandidatur och Samuel Alito nominerades istället.

O'Connor var med i Iraq Study Group, kommissionen ledd av James Baker och Lee Hamilton, som i december 2006 publicerade sina rekommendationer för en ny strategi i Irakkriget.

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6668jgp, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ FemBios databas, FemBio-ID: 20972, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ GeneaStar, GeneaStar person-ID: days0.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, kvia.com .[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, cbs4local.com .[källa från Wikidata]
  6. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk2005282426, läst: 16 januari 2024.[källa från Wikidata]
  7. ^ geni.com.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.hws.edu .[källa från Wikidata]
  9. ^ Sandra Day O'Connor (på engelska), National Women's Hall of Fame, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.americanbar.org .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.usatoday.com .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.48women.org .[källa från Wikidata]
  13. ^ Greenhouse, Linda (1 december 2023). ”Sandra Day O’Connor, First Woman on the Supreme Court, Is Dead at 93” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2023/12/01/us/sandra-day-oconnor-dead.html. Läst 1 december 2023. 
  14. ^ ”Sandra Day O’Connor”. history.com. 9 november 2009. https://www.history.com/topics/us-government-and-politics/sandra-day-oconnor. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
USA:s högsta domstol
Nuvarande domare
Chefsdomare
  1. John Jay (1789–1795)
  2. John Rutledge (1795)
  3. Oliver Ellsworth (1796–1800)
  4. John Marshall (1801–1835)
  5. Roger B Taney (1836–1864)
  6. Salmon P Chase (1864–1873)
  7. Morrison Waite (1874–1888)
  8. Melville Fuller (1888–1910)
  9. Edward Douglass White (1910–1921)
  10. William Howard Taft (1921–1930)
  11. Charles Evans Hughes (1930–1941)
  12. Harlan Fiske Stone (1941–1946)
  13. Fred Vinson (1946–1953)
  14. Earl Warren (1953–1969)
  15. Warren Burger (1969–1986)
  16. William Rehnquist (1986–2005)
  17. John Roberts (2005–)
Ledamöter
  1. James Wilson (1789–1798)
  2. John Rutledge (1790–1791)*
  3. William Cushing (1790–1810)
  4. John Blair (1790–1795)
  5. James Iredell (1790–1799)
  6. Thomas Johnson (1792–1793)
  7. William Paterson (1793–1806)
  8. Samuel Chase (1796–1811)
  9. Bushrod Washington (1798–1829)
  10. Alfred Moore (1800–1804)
  11. William Johnson (1804–1834)
  12. Henry Livingston (1807–1823)
  13. Thomas Todd (1807–1826)
  14. Gabriel Duvall (1811–1835)
  15. Joseph Story (1812–1845)
  16. Smith Thompson (1823–1843)
  17. Robert Trimble (1826–1828)
  18. John McLean (1829–1861)
  19. Henry Baldwin (1830–1844)
  20. James Moore Wayne (1835–1867)
  21. Philip Pendleton Barbour (1836–1841)
  22. John Catron (1837–1865)
  23. John McKinley (1838–1852)
  24. Peter Daniel (1842–1860)
  25. Samuel Nelson (1845–1872)
  26. Levi Woodbury (1845–1851)
  27. Robert Grier (1846–1870)
  28. Benjamin Robbins Curtis (1851–1857)
  29. John Campbell (1853–1861)
  30. Nathan Clifford (1858–1881)
  31. Noah Swayne (1862–1881)
  32. Samuel Miller (1862–1890)
  33. David Davis (1862–1877)
  34. Stephen Johnson Field (1863–1897)
  35. William Strong (1870–1880)
  36. Joseph Bradley (1870–1892)
  37. Ward Hunt (1873–1882)
  38. John Harlan (1877–1911)
  39. William Woods (1881–1887)
  40. Stanley Matthews (1881–1889)
  41. Levi Woodbury (1882–1902)
  42. Horace Gray (1845–1851)
  43. Samuel Blatchford (1882–1893)
  44. Lucius Lamar (1888–1893)
  45. David Brewer (1890–1910)
  46. Henry Brown (1891–1906)
  47. George Shiras (1892–1903)
  48. Howell Jackson (1893–1895)
  49. Edward Douglass White (1894–1910)*
  50. Rufus Peckham (1896–1909)
  51. Joseph McKenna (1898–1925)
  52. Oliver Wendell Holmes (1902–1932)
  53. William R. Day (1903–1922)
  54. William Henry Moody (1906–1910)
  55. Horace Harmon Lurton (1910–1914)
  56. Charles Evans Hughes (1910–1916)*
  57. Willis Van Devanter (1911–1937)
  58. Joseph Rucker Lamar (1911–1916)
  59. Mahlon Pitney (1912–1922)
  60. James McReynolds (1914–1941)
  61. Louis Brandeis (1916–1939)
  62. John Clarke (1916–1922)
  63. George Sutherland (1922–1938)
  64. Pierce Butler (1923–1939)
  65. Edward Sanford (1923–1930)
  66. Harlan Fiske Stone (1925–1941)*
  67. Owen Roberts (1930–1945)
  68. Benjamin Cardozo (1932–1938)
  69. Hugo Black (1937–1971)
  70. Stanley Reed (1938–1957)
  71. Felix Frankfurter (1939–1962)
  72. William Douglas (1939–1975)
  73. Frank Murphy (1940–1949)
  74. James F Byrnes (1941–1942)
  75. Robert H Jackson (1941–1954)
  76. Wiley Rutledge (1943–1949)
  77. Harold H Burton (1945–1958)
  78. Tom C Clark (1949–1967)
  79. Sherman Minton (1949–1956)
  80. Joseph Harlan (1955–1971)
  81. William Brennan (1956–1990)
  82. Charles Whittaker (1957–1962)
  83. Potter Stewart (1958–1981)
  84. Byron White (1962–1993)
  85. Arthur Goldberg (1962–1965)
  86. Abe Fortas (1965–1969)
  87. Thurgood Marshall (1967–1991)
  88. Harry Blackmun (1970–1994)
  89. Lewis F Powell (1972–1987)
  90. William Rehnquist (1972–1986)*
  91. John Paul Stevens (1975–2010)
  92. Sandra Day O'Connor (1981–2006)
  93. Antonin Scalia (1986–2016)
  94. Anthony Kennedy (1988–2018)
  95. David Souter (1990–2009)
  96. Clarence Thomas (1991–)
  97. Ruth Bader Ginsburg (1993–2020)
  98. Stephen Breyer (1994–2022)
  99. Samuel Alito (2006–)
  100. Sonia Sotomayor (2009–)
  101. Elena Kagan (2010–)
  102. Neil Gorsuch (2017–)
  103. Brett Kavanaugh (2018–)
  104. Amy Coney Barrett (2020–)
  105. Ketanji Brown Jackson (2022–)
*Blev senare chefsdomare.
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sandra_Day_O%27Connor&oldid=55817796”